Tatuerandet har sedan länge varit en kroniskt ökande form av att förändra sin kropp och den som inte är tatuerad någonstans blir alltmer sällsynt - iallafall ur min synvinkel. Samma sak gäller det här med piercing, nålar och knappar både här och där på kroppen som någon sorts eviga smycken. Men se, vill man ge blod framöver så får man välja någon som inte låtit sig tatueras eller genomstickas med piercing att leka gömma korven med.
Jaha, suckarna från blodcentraler och blodbussar lär höras halvvägs till Bryssel och det EU som i rädsla för gulsot har bestämt sig för detta steg mot en ännu större blodbrist i Svearnas rike. Helt plötsligt så försvinner en väsentlig del av underlaget och frågan är när man skall stoppa de som tar hål i öronen eller åker kollektivt till och från jobbet från att lämna blod?
Visst är det viktigt att vi inte sprider hepatit i sina olika bokstavskombinationer, gulsot i olika allvarlighetsgrad. Visst är det bra att vi tar våra medmänniskors säkerhet, väl och ve under den tid då dessa kan komma att behöva blod - men i en tid av rådande brist så är kanske inte överdrivna krav på hur promiskuösa och med vilka man knullar gynnar påfyllningen i blodbankerna.
Den heterosexuella blodgivaren får alltså inte sätta på en partner som tatuerat sig eller piercat sig det senaste året, den homosexuella manliga blodgivaren får inte ha sex med andra homosexuella män under ett år innan man ger blod. Det är uppoffringar som heter duga, ifall man nu skulle vilja ge blod. Blodgivaren kommer att vara en unik person, eller i den åldersklass som gör att man snart inte längre är tillgänglig för blodgivande av naturligt kronologiska skäl...
Frågan är vad man väljer, några sekunders njutning med en förvisso nytatuerad, piercad men ändå villig kvinna eller att få sin tömning av en annan kroppsvätska under överinseende av en barsk syster som kommer behöva leka förhörsledare innan hon dränerar dig på lite av ditt blod? Jag vet vad jag skulle välja - och för blodbankerna kommer det snart att bli blodigt allvar...
Länkar: SvD, DN, Expr,
Inlägg
5 kommentarer:
Vill bara påkalla uppmärksamheten om att blodpåsar säljs mellan sjukhus för tusentals kronor.
Marknadsvärdet borde således kunna betinga åtminstone några hundralappar för den aktive blodgivaren, och ej endast en torr macka och dryck, för besväret.
Sålunda skulle hela blodgiveriproblemet kunna lösas med marknadsmässiga principer.
Självklart skall ersättningen höjas. I Göteborg betalas 30 kr vid blodgivning. Det har varit detta belopp sedan 10 år tillbaka. Resa och blodgivning tar nog 1.5-2 timmar i total tid. Skulle sjukvårds-personalen vara nöjd med att få samma lön som för tio år sedan ?
Bra början på en bra fråga att driva i din kommande valrörelse Antonsson. Med dina erfarenheter inom sjukvården , och dina kontakter, så borde du ta kommando i denna fråga och driva den i din personvalsrörelse.
Jag kommer naturligtvis inte att kryssa dig ditt as, men jag kan dock tänka mig att många skulle reagera positivt på en kampanj mot detta fullkomliga trams kring blodgivandet. Kampanjen "bli blodgivare" som min egen far varit aktiv inom drog just sin dödssuck. Trodde inte jag skulle yppa detta, någonsin igen...men jävla EU!
Jag lämnar blod regelbundet, och har inga som helst planer på att börja fråga eventuella sexpartners när de tatuerade (eller piercade) sig.
Det finns överhuvudtaget ganska många frågor som blodcentralen anser att man ska fråga tillfälliga sexpartners som känns ganska malplacerade i ett förspel.
Manliga homosexuella får inte lämna blod över huvud taget, ett års celibat är bara en rekommendation från socialstyrelsen som inte implementeras.
Skicka en kommentar