ANDREAS JÄMTIN - DJÄVLA...

"A, B, C, H? K? P? - Alfabetet, vad är det?"

...kulting?

Det är ju inte ofta jag bloggar om sportens värld men nu känner jag mig nödd och tvungen därtill. Först och främst för att MITT lag vann igår. Mitt lag som är arbetarklassens svarta hjältar, ett lag med genuina traditioner som har en gammal gråsosse som Bo Bylund som ordförande nuförtiden och som upplevde sin storhetstid under den trogne men ack så sympatiske socialdemokraten Tommy Sandlin. Laget är Brynäs, och jag struntar höaktningsfullt i att jag har mitt politiska hjärta till höger...

De senaste åren har det inte varit så kul att vara brynäsare, kvalserien har varit tradition och nervhaveriet har kommit som ett brev på posten under våren. Inför denna säsong var Brynäs utdömda, traditionen skulle hålla i sig. Men hösten var mycket bra, och när jag ringde hem till Sverige efter någon vecka på Falklandsöarna så skrek en av mina söner högt i luren "Pappa, Brynäs ligger etta!". Den nyheten var viktigast av allt, han behagade inte fråga hur jag mådde och om allt var bra och när jag ställde dessa frågor så blev svaren "Bra" och jovisst nu var allt helt underbart eftersom kompisen Alex lag Frölunda gick kasst och Brynäs toppade serien.

Så kom man hem, vintern kom och Brynäs sjönk som en sten genom tabellen. Traditionens makt syntes vara för stark när det efter fem raka förluster, ett sviktande målvaktsspel och en undermålig målproduktion var dags att ta emot serieledarna Linköping, laget utan själ och traditioner. Kunde det bli något annat än torsk, nejdå - jag var inställd på ytterligare en kväll framför svarta rubriker på gd.se...

Men se, liket levde. Dödsryckningarna övergick i våldsamma konvulsioner och utklassningen var ett faktum. Brynäs köpte lite andrum, men redan nästa match borta mot Rögle är det dags för en ny ödesmatch. Men jag är glad över segern och hoppas att självförtroendet kom åter hos de svarta riddarna.

I Linköping finns en idiot vid namn Andreas Jämtin, ett drygt pucko som jag ogillat skarpt sedan jag första gången såg honom på isen. Då var det AIK som var laget, och inte blev han en bättre människa när han sökte synderas förlåtelse i bibelbältet och HV71. Det var nog snarare så att Hin Håle hade en utsänd lärjunge i Jönköping för att undergräva den gudfruktiga befolkningen. Andreas fick hybris och stack till NHL i hopp om att få spela där. I Nordamerika såg man snabbt att den dumme mannen från Sverige inte var något att ha (han kunde inte spela hockey, han var feg och käften var den enda kropssdel som var överfunktionell...) och det blev Sverige igen. Köplaget Linköping var självklart framme och värvade dåren, till fansens stora missnöje.

Igår var det så dags för hr Jämtin att återigen sätta en ny norm för hur lågt en hockeyspelare kan sjunka. Först sänker han fegt ner hjälten Daniel Widing med en fult slag med sin klubba när bara sekunder återstår av matchen och när han väl fått matchstraff så slår han ner Brynäs sportchef Micke Sundlöv på vägen till omklädningsrummet. Någon sorts bostavskombination måste grabben ha i bagaget eller så är han bara kriminellt dum i huvudet. Hursomhelst borde HV71 vara glada att han inte kom "hem". Att sedan Linköpings sportchef Mike Helber försvarar sin gangster säger väl rätt mycket om LHC och deras syn på idrottens förbrödrande syfte...

Länkar: AB1, AB2, AB3, SvD, DN