MONAS HÄRDSMÄLTA

Lita på mig, kärnkraft är ofarligt och Mona är dum...

Att folkomröstningsresultatet från 1980 inte är värt ett skit torde väl vid det här laget stå klart för var och en. Gott så, eftersom det i efterhand närmast är att betrakta det spektakel som folkomröstningen var som ett hån mot själva demokratitanken. Det är nämligen inte seriöst att hålla en omröstning om en såpass viktig fråga i ljuset av en kärnkraftsolycka i Harrisburg, USA eller en skräckvision på vita duken i form av "The China syndrome". Folk i chock tänker inte rationellt, och att ha omröstningen då var lika sinnessvagt som om vi skulle haft haft en folkomröstning om bogvisir borde förbjudas på färjor några veckor efter Estonia hade sjunkit utanför Finska Utö...

Jag var själv manipulerad och rädd för kärnkraften och allt elände som man kunde vänta sig från denna energikälla. Rädslan fanns för haverier vid Ringhals, Forsmark eller Oskarshamn medan jag snarare kunde tänka mig att behålla Barsebäck för att härdsmältan skulle drabba de elaka arvsfienderna på andra sidan sundet. Men allteftersom åren gick så förstod jag bättre, att kärnkraften faktiskt inte är så illa och att Barsebäck skulle behållas av andra skäl än att hämnas de danska truppernas illdåd utanför Österport i Visby eller under slaget vid Ajmunds bro.

Denna insikt verkar även en stor del av svenskarna ha funnit och när Mona tydligt och närmast tvångsmässigt säger "Nej" till kärnkraften för att hålla ihop sin koalition av ovilliga så är det det första steget på en irrfärd åt vänster som vi ser. Det är en politik för att nå konsensus med kommunister och miljöfundamentalister, det är en politik som gör sosseriet till gisslan. Monas kärnväljare vill ha kärnkraften som en av beståndsdelarna i en framtida energiförsörjning medan Mona vill något helt annat.

Men kör på Mona, ju mer du klampar på åt vänster desto tydligare blir alternativen inför 2010. Vad dina egna väljare kommer tycka kan man bara ana - "Avveckla Mona, men med förnuft!"

Länkar: DN1, DN2, SvD