Rubriken på SvD lyder "Sexköparna ska få hjälp på gatan" och redan där blir man positivt överraskad över att staden nu driver sin konsumentvägledning ett steg längre. Visst kan det bli kontroversiellt eftersom det i Sverige har skapats en s.k "Sexköpslag" som hårt styr upp handeln inom denna nisch, men just denna lag verkar inte bekymra Stockholms stad i sina ambitioner att stötta sina medborgare, kåta eller ovilliga, attraktiva på marknaden eller svältfödda på stimulans i vått och torrt.
Under rubriken fortsätter texten "Prostitutionsenheten i Stockholms stad söker statliga pengar för att hjälpa sexköpare. En av insatserna som planeras är att ta kontakt med köpare som letar prostituerade på gatan. Men frågan är känslig eftersom sexköpen är olagliga". Inte blir man klokare av de två meningarna men jag anar vad som finns att utläsa mellan raderna. Kan det handla om matchning, där man genom att anställa några empatiska och tillmötesgående handläggare matchar kunder mot utbud...? Matchning är ju ett populärt uttryck just nu, på till exempel på Arbetsförmedlingen så varför skulle inte det funka i denna kundrelation? Eller går staden så långt att man rent av anställer några egna "glädjeflickor", kastar ut Restaurang Stadshuskällaren och öppnar upp en central "köttmarknad"? Den som lever får se...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar