HUR KAN DET BLI SÅ FEL?

Denna vackra söndagskväll i maj tillbringade jag på Råsunda med tre av mina söner. Tillsammans njöt vi av en synnerligen välspelad match mellan AIK och Malmö FF. Till sönernas stora glädje slutade det efter rätt många om och några men med en välförtjänt seger för AIK.

Hela situationen är närmast absurd, att jag har tre söner som håller på "Gnaget"... Själv är jag Hammarbyare och deras mor är fanatisk Djurgårdare, och ändå har vi fått tre killar som inom kort kommer göra debut på "Norra Stå". Jag vet inte hur det blivit så illa, men det är ju uppenbart att farbror Johans åsikter betyder mer än det mor och far försöker trumma in i de små liven. Fattas väl bara att dom blir Vänsterpartister också...!

Äldsta sonen Oscar har av farfar fått ett säsongskort som gäller för delar av familjen, och det nyttjar vi flitigt. Eftersom de allt som oftast behöver sällskap behöver alltså jag, som har sympatierna på Södermalm, sitta med dessa gapande mini-huliganer och höra hur de högt och ljudligt sjunger med i de värsta ramsorna som ekar från Black Army. Emil, min näst äldste, har en röst som kan väcka döda och är dessutom galen när det gäller sport. Hans reaktioner när Ortiz straff missades idag skulle behöva analyseras av någon på PBU... Lucas, 6 år och bildmotiv ovan, njöt av skådespelet lugnt och stillsamt. Han var lite trött, det märktes på kommentaren när slutsignalen ljöd: "Vann AIK pappa?".

Det värsta av allt är att jag tycker det är kul att se AIK nuförtiden. Jag gillar faktiskt Rikard Norling skarpt, i mina ögon den tränare som brinner mest för sitt lag och dess supportrar. Är jag månne på väg att indoktrineras av "Vi ser hur solen stiger över Råsunda..."? Är jag vek i min värderingsgrund, kan jag rent av bli gnagare eller, gud förbjude, socialist?