RÖDEBY OCH RÄTTÄNKT RÄTTVISA

Jag har tidigare varit kritisk till rättssystemet när det handlat om Gahrtons rattfylleri, andra pelikanliknande bilförare samt snattare i Skåne. Dessutom har jag ventilerat vad jag ansett om händelsen i Rödeby, där jag nu kan konstatera att det trots allt finns tillfällen då rättvisan segrar...

Missförstå mig inte, jag försvarar på inget sätt att man skjuter folk med gevär. Men händelsen i Rödeby innefattar så mycket, mycket mer än bara dessa skott. Den nu friade pappan och hans familj hade levt i en fasansfull livssituation under en väldigt lång tid, trakasserade av det ungdomsgäng som av nära och kära beskrivs som guds bästa barn. I min värld är man inte guds bästa barn ifall man ger sig på en medmänniska och hans familj bara för att man är annorlunda. Kastar man soptunnor på bilar, mordhotar, vandaliserar, kränker är man inte guds bästa barn. Gör man detta nattetid så brister det ju också i föräldraansvaret för dessa unga huliganer...

Att skydda sig och sin familj mot yttre hot är mänskligt, i detta fall är det tragiska att inte ordningsmakt, socialtjänst eller föräldrar reagerade i tid för att stoppa den analkande tragedin. En man som upplever att hans familj kränks, mobbas och hotas bryts ner för att till slut i ett tillstånd av mental kollaps bruka sitt vapen mot sina antagonister mitt i natten på sin gård efter att dessa har hotat din son till livet. Då agerar man i nödvärn i mina ögon.

Visst är våldet inte på något sätt i proportion till det hot huligangänget på gårdsplanen utgjorde men mannen var en spillra tack vare samma gäng, och kan knappast göras ansvarig för sina handlingar den ödesdigra natten.

En ung kille som med rätt stöd kunde haft livet framför sig är död, en familj kämpar fortfarande för att återhämta sig efter år av terror... Frågan är varför ingen reagerade tidigare och stoppade våldsspiralen?