HET, BLÅ VALUPPTAKT UNDER BLÅ HIMMEL

Foto: Anders Goldsmith

Är det något man kan vara säker på så är det att man inte kan planera vardagen och agendan fullt ut när det hela tiden dyker upp omständigheter som sätter käppar i hjulet för mina ambitioner. I dag var ambitionen den att jag skulle släpa mitt feta lekamen till Södermalmstorg för att bevittna valupptakten, statsministerns tal - av det blev det inte mycket. Kanske tur det med tanke på den tropiska värmen som har parkerat över huvudstaden, och ytan framför Stadsmuséet är ju en stenöken utan mycket till skugga.

Jag hade ju tänkt att recensera statsministerns tal, ta tempraturen på partivännerna som liksom jag hade vigt en lördagseftermiddag åt att lyssna på den nya landsfadern. De var där hela tiden, de svettades men fick njuta av statsministerns tal i hettan under en blå himmel. Jag var där mest i anden, jag svettades ändå och jag fick njuta av statsministerns tal i sin helhet som en mp3-fil i hettan under ett vitt betongtak.

Är det inte fantastiskt så säg, här kan missa nästan hela talet men bara någon timme senare kompensera upp denna förlust på nätet. Mest ledsen skall jag alltså vara för att jag missa minglandet, nätverkandet och alla de som förmodligen hade kastat sig över mig för att få röra vid moderaternas största bloggare. Omfångsmässigt, alltså...

Uppenbarligen fanns det återigen folk från motståndarsidan som medelst signalhorn och plakaterande gav sig den på att störa Fredrik Reinfeldt medan han levererade ett tal som sossarna självklart kommer att sabla ner på samma sätt som jag avser dekapitera Monas tal i Tantolunden imorgon. Jag hade ju inte varit moderat om jag hade uppfattat Reinfeldts tal som utmärkt och inspirerande, och eftersom jag är moderat så var det precis så jag uppfattade talet.

Skönast var det att höra att vi återigen avser låta löntagarna behålla ännu lite mer av sina löner, när vår gemensamma ekonomi så tillåter. Det handlar om att två tredjedelar av svenskarna skall få se att staten lämnar kvar ännu lite mer av lönen när man ögnar igenom lönebeskedet. Utan att ge avkall på det som vi anser vara välfärdens kärna så skall vi hushålla med pengarna såpass att skatteuttaget kan bli så lågt som det bara kan bli.

Visst, vi kommer knappast att ha råd att sponsra rockfestivaler med skattepengar eller dela ut gratis teaterbiljetter till alla landets 16-åringar för samma skattekronor som är sossarnas senaste giv genom deras kulturtomte Pagrotsky. Men vi kommer att ta ansvar för att svenskarna kan leva på sina löner samtidigt som man känner sig trygg med att skola, vård, omsorg, rättsväsende fungerar som det ska. Den politiken är det i Alliansen som står för, vi moderater med våra vänner i Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Idag var det vi moderater som sparkade igång vår valrörelse, med vind i seglen under en het och blå himmel. Vi har en ledare som har lyckats förvandla vårt parti på ett sätt som borde få sossarna att tänka till, vi växer och folket gå sida vid sida med den ledare som bär det förtroende de ger.

Imorgon är det sossarna som sparkar igång sin valrörelse, med motvind och under oklara väderleksförhållanden (må det regna på dom!). De har en ledare som har lyckats förvandla sitt parti på ett sätt som borde få de själva att tänka till, de minskar och folket tycks inte vilja gå sida vid sida med den ledare som ingen tycks ha något förtroende för.

Ber att få återkomma med en neutral, objektiv och sanningssägande analys av Monas tal imorgon kväll. Den som väntar på något gott...

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, DN3, AB1, AB2, Expr1, Expr2

Blå bloggar: Thomas Böhlmark, Mats Gerdau

Röda bloggar: Högberg, Andersson, Johansson