När man tittar ut den här morgonen så verkar det ju nästan som att min önskan att regnet skulle börja falla över Stockholm i allmänhet och Tantolunden i synnerhet i samma ögonblick som Marit Bergman tar sin första ton skulle kunna komma att besannas. Det hänger liksom i luften, och med det menar jag regnet.
I dag kom så en ny opinionsundersökning, från SIFO, där varje siffra har förändrats men inte tillräckligt mycket för att bli statistiskt säkerställt. Felmarginalen finns där, och ett moderat tapp på 2.1 procentenheter kanske inte alls behöver vara just det, och ett sosselyft på marginella 0.6 procentenheter är ju rimligtvis bara en icke-händelse.
Visst, jag blir störd när sossarna visar plus och när vi moderater visar minus, jättestörd faktiskt. Men så har vi ju den där eräkningsmodellen som kommer att vara den enda som betyder något på kvällen den 19 september, den där Alliansens adderade siffror skall överträffa det rödgröna gängets adderade siffror - och just så ser det ut enligt SIFO, och det pyttelilla avståndet ökar ännu lite mer pyttelitte. Så även om det svider att vi moderater inte längre är störst, bara bäst och vackrast, så finns det ett stort plåster på såret i den totala ledningen för Alliansen och ett annat i att Miljöpartiet tycks vara på väg neråt...
Om dessa siffror står sig så måste Mona Sahlin samarbeta med SD för att sänka Alliansen, något som inte skall kunna inträffa enligt alla nyktra bedömare. Samma Mona Sahlin håller idag sitt sommartal i ett grått och tråkigt Stockholm, i Tantolunden inför sina hänförda supportrar. Det kommer bli spännande att höra vad det skall gnällas på idag. Törs man våga sticka ut hakan och gissa att gårdagens tal av statsministern kommer att ligga i fokus...? Mer om detta senare.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar