ATT SLÅ KVINNOR

Så har domen fallit mot den "folkkäre artisten", "kändisen" med mera Papa Dee. Domen är konstig i mina ögon, men jag är ju på intet sätt jurist utan bara en lekman som gärna tycker till om allt och alla. Här har tingsrätten kommit fram till att Papa Dee gjort sig skyldig till ringa misshandel av sin synnerligen unga hustru. Och straffet blir då böter... Att dessutom tingsrätten tydligen var oenig och där den mest begåvade juristen, rättens ordförande, ville fälla "Papa" för långt mer än en knuff in i en husvägg säger också en hel del om otydligheten i denna dom. Slår man någon blodig och sargad skall man sitta i fängelse, punkt slut.

Själv har jag hela tiden varit inne på spåret att "Papa" är skyldig, och detta med den erfarenhet jag har från arbetet på en akutmottagning. Därmed inte sagt att det jag tänker alltid behöver vara rätt och riktigt. Hur ofta har man inte mött kvinnor som rabblar upp den ena osannolika förklaringen efter den andra till de skador vi fått plåstra om... Man vet vad man ser, man ser avtrycket efter en skiftnyckel i en blå-röd nyans på ryggen, röntgenbilden visar en spricka i skulderbladet men kvinnan har inte blivit slagen, nä då, hon har lyckats ramla baklänges och landat i den snälle makens verktygslåda... Pyttsan. Efter den ena sagan efter den andra tar cynismen över och man frågar sig varför kvinnan står ut, varför man inte gör upp med sitt elände till karl och vad som krävs innan man bryter upp?

Här handlar det om en hustru som slagit sig själv med ett tjockt blockljus i huvudet, trots att det är närmast fysiskt omöjligt att göra så. Det handlar om ett stort skadepanorama som talar sitt tydliga språk - men allt är "självförvållat" under en seans av panikångest. Mycket skall man höra men här är det bara att stänga av öronen. Det kan ju vara så att det paret säger stämmer, men det är nästan lika osannolikt som den historia den där galna tyskan fabulerade ihop om varför hon var i Arboga, och hur hon tog sig dit och därifrån... Själv förutsätter jag att Hovrätten får ta sig en titt på fallet, och se ifall det inte är värt mer än böter att slå sin fru.

Det är ju för djä-ligt att kvinnor av i dag råkar ut för sådant här, och jag skämms ibland över att vara man. Vad som är än värre är att de kvinnor som drabbas tydligen befinner sig i en sådan beroendeställning att man finner att den bästa lösningen är att skydda våldsverkaren och stanna kvar. Det är bra med utomstående vittnen, vilket det fanns i detta fall, det blir då lite lättare att stå upp för den utsatta kvinnans rätt.

Själv minns jag ett av mina mest obehagliga samtal från tiden som 112-operatör på SOS. Sent en natt rinde det på 112-linjen och en skärrad kvinnoröst hördes på andra sidan. Hon hade ringt fel sa hon, men när jag hörde hennes gapande gubbe i bakgrunden frågade jag ifall hon inte behövde hjälp med något. Då slängdes luren på, men samtalet gav mig dåliga vibbar... Jag plockade upp telefonnumret som samtalet kommit ifrån och skulle precis ringa upp när samma nummer ännu engång ringde 112. Denna gång svarade jag, men hörde bara oljud och samtalet bröts. Nu ringde jag upp, och kvinnan svarade. Hon lät livrädd, men allt hade bara blivit fel, hon behövde ingen hjälp och denna gång var det tyst i bakgrunden. När jag började fråga varför hon var så skärrad lade hon på igen, för tredje gången. Återigen ringde jag upp, denna gång svarade hennes man... Han var aggressiv, han var tokig och bad mig dra åt helvete. Det var inga problem hos dom minsann, hans "dumma kärring" hade bara ringt fel - jag skulle ge fan i att ringa upp något mer, sedan slängde även han på luren. Jag konsulterade driftledaren för att kolla ifall det var OK att göra som jag tänkt, nämligen att ta kontakt med Polisen och be dom svänga förbi för att ta en titt. Självklart skulle jag det, och jag slog kortnumret till LKC. Jag drog min berättelse, och visst skulle dom åka förbi och titta till adressen. Det var till och med så bra att de hade en radiobil vid ett gatukök i närheten, den skulle dras direkt. Tack för det, ärendet överrapporterat - vad mer kunde jag göra?

Det gick ca 20 minuter så kopplades ett samtal från Polisen över till mig från en kollega. "Vilken tur att du gick på din intuition Fredrik" var de första orden jag fick höra. Snart fick jag reda på att man vid ankomst till platsen omedelbart hade sett vilken lägenhet det handlade om, den var belägen på nedre botten. Genom fönstret såg de två poliserna en galen man ge sig på sin kvinna på ett bestialiskt sätt. Grov misshandel inför två häpna poliser, som snabbt tog sig in i lägenheten och avbröt det hela. Mannen fördes till finkan, kvinnan till sjukhus. Ett par ord från polisen som etsade sig fast på mina trumhinnor var "Nu har vi två poliser som kan och kommer att vittna om det som utspelades inför deras ögon. Nu spelar det ingen roll vad kvinnan har för historia, han kommer bli fälld ändå...". En kvinnomisshandlare in i fängelset, men hur många mer finns det ute bland oss andra?