Tidigare i mina bloggar har jag berättat om hur man förvandlas till en cyniker när man jobbar som larmoperatör på SOS Alarm. Nu när SvD har den stora vänligheten att redogöra för hur stora skillnader det är på den tid medborgarna får vänta på en ambulans beroende på var man bor så känner jag att jag måste lätta på mitt hjärta.
Det som skrivs handlar ju om händelser som hände för åratal sedan, eftersom jag lämnade SOS 2004. Under min tid så hade jag "förmånen" att få se skillnaderna i landet. Då jag var anställd på SOS-A, larmcentralen i Stockholm, som samarbetade intimt med SOS-D i Eskilstuna och dåvarande SOS-I i Visby. Ja, samarbetade och samarbetade... Vi hade samma ledning, men jobbade på varsin plats mot olika uppdragsgivare. Om Stockholm hade gott om resurser så var Gotland en stökig sommarnatt extremt utsatt med de tre ambulanser som fanns på ön. I Södermanland var det lite bättre än på Gotland men där led man av helt andra saker...
Södermanland har en plats i mitt hjärta, eftersom jag är född i landskapet, uppväxt i detsamma och för att det är det vackraste landskapet i Sverige. Men, och det var ett stort men - man sket i sina medborgare på ett sätt som fick mig att skaka på huvudet så våldsamt att dubbelhakan vibrerar än i dag.
Händelse: Sitter i Stockholm och jobbar, på skärmen ser vi våra egna jobb liksom Sörmlands och Gotlands. En trafikolycka inträffar i Vagnhärad, Södermanlands län, precis utanför ambulansstationen i samhället. Men ambulansen är inte hemma den, är på väg mot Nyköping med en patient i bilen. Dagambulansen i Gnesta, närmast tillgängliga ambulans på den sidan länsgränsen är på transportjobb, till Uppsala om jag minns rätt och av ambulanserna i Nyköping är endast en gripbar och den larmas till platsen. En ambulans förslår inte långt när det handlar om 3-4 skadade varav några sitter fastklämda. Denna ambulans har ca 20 minuters framkörning till olycksplatsen, alltså får räddningstjänsten i Trosa kämpa själva i minst 10 minuter...
När vi ser att kollegorna i Eskilstuna börjar larma ut ambulanser från Flen och Strängnäs mot platsen reagerar vi. Dessa har minst 45 minuter till platsen, medan vi har 2 tillgängliga ambulanser i Södertälje samt en akutbil i samma garage som kan vara i Vagnhärad på ca 15 minuter. "Tack, men nej tack" blir svaret och orsaken är att man inte vill att skattebetalarna i länet skall få stå för den lilla summa det handlar om för att ersätta Stockholms läns landsting för hjälpen. Men hallå - det handlar om liv! Det måste få kosta, om nu systemet är så sjukt att vi har olika landsting med olika resurser. Alltså låter man de skadade vänta på ambulanser från länet, men mycket längre bort än närmast tillgängliga resurs. Jag klandrar inte SOS i Eskilstuna, de jobbade efter sina riktlinjer och styrande dokument - riktlinjer som dessvärre var helt åt fanders.
Det fanns fler tillfällen, när Stockholm kunde ha stöttat grannen i väster med ambulanser eller helikopter då man av rent ekonomiska skäl tackade nej och orsakade onödigt långt lidande för sina medborgare. På Gotland gjorde man alltid vad man kunde, och hade en fenomenal förmåga att hitta lösningar på problem och resursbrist. Andra erfarenheter fick jag i Göteborg under några sommardagar där jag fick se ambulanssjukvården i Västra Götaland från insidan. Man har ju sina egna lösningar med OLA-ambulanser som spetskompetens. I mina ögon fungerade det bra, med gott om resurser och en gott samarbete med angränsande län.
Hela det här tänket, med revirbunden verksamhet inom såväl ambulanssjukvård som räddningstjänst får mig än mer övertygad om det urusla systemet med landsting måste väck. Låt sjukvård och räddningstjänst bli en statlig angelägenhet, där alla medborgare garanteras samma rätt till ett optimalt omhändertagande. Självklart kommer det alltid ta längre tid för en skadad eller sjuk att nås av hjälp i obygden än i Stockholms innerstad, men ambitionen måste alltid vara att den enhet som kan vara snabbast på plats alltid är den som rycker ut. Samarbetet mellan räddniningstjänsten och ambulanssjukvården där räddningstjänsten larmas vid sjukdomsfall (IVPA, I Väntan På Ambulans) om man kommer fram snabbare än ambulansen är ett steg i rätt riktning. Behöver man tillägga att det i Södermanlands län var tabu att ens föreslå en sådan lösning tills alldeles nyligen...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar