2009/01/29

DET STÖRSTA KONSTPROJEKTET...?

Adolf Hitlers "Prelude inför det stora konstprojektet"

Allteftersom man läser på om den unga Anna Odells cyniska och människoföraktande insatser i konstens namn, desto mer upprörd blir man... Det handlar till syvende och sist om att en människa anser att vanliga medborgare i konstens namn skall få vänta på polis, på vård. Det handlar om att vårdpersonal som i mötet med galna konstnärer som stormar in på deras alltid så turbulenta arbetsplats skall låta sig misshandlas, bespottas och förnedras i konstens namn? Det handlar om en människa som i konstens namn visat sig vara i behov av den vård som hon just utnyttjat i konstens namn, om än inte akut utan snarare genom en livslång behandling.

Än mer upprörande är att konstens stollar unisont står upp för tokan Odell från Konstfack och hennes sjuka projekt. Det handlar om en känd stolle som Pål Hollender som tycker att eleven förtjänar att hyllas för att vanliga vårdsökande får vänta medan projektet binder upp personalen med en konstfacksstudent, det handlar om Joanna Rytel som anser att allt är tillåtet i konsten...

Just det sista argumentet öppnade mina annars så inskränkta ögon, och jag såg helt plötsligt världens största konstprojekt framför mig. Innan den numera kände konstnären Adolf Hitler lyckades ta makten i Tyskland så kämpade han på som konstnär i sin hemstad Wien. Han målade tavlor, han skrev en bok och han agerade ungefär lika galet som Anna Odell. Men i konstens namn är ju allt tillåtet... Kristallnatten var ett av de första delprojekten i Hitlers genomtänkta konstprojekt, och konstskapandets klimax. Det största och mest fascinerande av konstnären Hitlers projekt inleddes i gryningen den 1 september 1939 med det nuförtiden omtalade verket "Zweiter Weltkrieg". Allt är ju tillåtet i konstens namn...

Visst, jag driver ämnet in i absurdum men det är så man måste möta argument som "att allt är tillåtet i konsten". Jag försöker provocera de som lever i provokationernas värld. Hur skulle domarna i Nürnbergprocessen ha hanterat rättvisan om alla åtalade tyska krigsförbrytare hänvisat till att de deltagit i "Adolfs stora konstprojekt"? Om man med gemensam röst hade anfört till sitt försvar att allt är tillåtet i konsten? Knivigt, eller hur...?

Om argumentationen från Odells kursare, ledare och framtida kollegor visar något så är det att det en stor mur borde byggas runt Konstfack och att alla "konstnärer" borde bussas dit för att bakom murarna kunna ägna sig åt sin "konst" utan att vi andra blir lidande genom uppoffringar och misshandel.

Länkar: DN, DN2, SvD

Inga kommentarer: