Snart har dagen kommit, dagen då den minst populära av amerikanska presidenter i modern efterträds av den som bär hela världens förhoppningar på sina axlar. Bush Jr lämnar efter sig ett USA som ligger bakom två krig, är orsaken till den lågkonjunktur som svept över världen som en löpeld och som ses världspolitikens svarte Petter. Det är ju nästan så att man tycker synd om Bush Jr, som misslyckats med nästan allt han företagit sig...
Orsaken till fiaskot är ju Usama bin-Laden, som med sin attack på WTC fick i gång Bush som den president som fick "ta kampen mot terrorn". Tycka vad man tycka vill, men jag anser att det är rätt underbart att Irak befriats från Saddam Hussein och att Afghanerna slipper leva i ett medeltida styre under Talibanerna. Förvisso har Irak lidit av att USA gick in i landet med halva foten, för lite trupp för att säkra sin "erövring" och därigenom gav terrorister, galningar och massmördare möjlighet att förstöra vardagen för den nya demokratin, och förvisso är inte Afghanistan ännu den dag helt befriat från de avskum som i religionens namn spränger Buddhastatyer, terroriserar sitt folk och förvägrar flickebarn att gå i skolan. Om det är något jag kommer minnas Bush Jr för att det just krigandet. Att man sedan gick in i Irak under förevändningen att Saddam hade massförstörelsevapen, vapen som aldrig hittats, och samverkade med al-Qaida är lite lätt patetiskt.
Krigen har ju i sin förlängning dränerat den amerikanska ekonomin så till den milda grad att världen just nu upplever en ekonomisk istid. När jag den där natten för två och ett halvt år sedan jublade över att Alliansen vunnit valet i Sverige, och för en gångs skull skulle få styra i medgångstider istället för i de lågkonjunkturer som brukar råda när sosseriet släpper makten, så såg jag fyra år av guld och gröna skogar framför mig... Pyttsan, här kom vändningen snabbt och skoningslöst - men regeringen sköter sitt jobb med att lotsa Sverige rätt så pass bra att väljarna nu i en strid ström återkommer till herrehuset.
Det kan ju inte vara sådär underbart att träda till som president i USA just nu för Obama. Segerns sötma smakar inte så gott, hela världen förväntar sig stordåd. Betungande, jobbigt och utmanande... Jag vill dock önska Obama lycka till med att ta sitt land ur krisen, det som händer i staterna har ju alltid återverkningar på oss andra i världen. Och jag vill tacka George Bush Jr för ett "gediget" arbete med den ovanstående vackra videon med mina husgudar Depeche Mode. Må dagarna i Texas bli lite mer lugna, behagliga och lyckade än tiden i det Vita Huset...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar