Mina drömmars dam...?Den gångna natten så drömde jag mycket och konstigt. Det tillhör ju inte vanligheterna att man minns drömmarna så där jättetydligt, men just denna natts dröm har etsat sig fast och jag vet inte hur jag skall analysera det skådespel som mitt psyke bjöd mig på. Det hela handlade om varma känslor, ja rent av kärlek, över partigränserna i lokalpolitikens Sundbyberg, det handlade om mig och det handlade om kommunstyrelsens ordförande Helene Hellmark-Knutsson...
Skall man lyssna till vad Freud en gång sa så handlar det om en inre konflikt mellan vad man vill och vad man borde göra, och det passar väl in på den bisarra handling som rullades upp i mitt inre. Drömmen då? Jo, jag minns inte början men huvudspåret var iallafall att Helene och jag fjällvandrade, bara det helt osannolikt eftersom jag knappt orkar ta mig upp för Gjuteribacken längre. Vi gick över daggstänkta berg fallera. Hand i hand, tillsammans gick vi kvinna man och höll om varann...
Jo, så var det faktiskt och hur skall jag tyda detta skeende? Att jag, värdekonservativ in i själen hade en trevlig promenad bland vackra berg, porlande forsar, i solnedgångar och soluppgångar med en kvinna som är sosseriets galjonfigur. Och drömmen var trevlig, vi hade kul och skrattade, vi tittade djupt i varandras vackra ögon och det var bara "vi" och hela den svenska fjällvärlden, utan skavsår och mygg, utan kalla nätter och äcklig mat från Trangia-kök. Det var underbart, men säg den dröm som varar för evigt? I det här fallet sa psyket ifrån och väckte mig när Helene frågade om inte Nathalie Sundesten-Landin skulle kunna var vår vigselförrättare...? Då sa psyket ifrån och jag vaknade kallsvettig men med en konstig behaglig känsla molandes i mitt inre.
Om någon i läsekretsen har kunskaper i drömtydning så kan ni väl vara vänliga och ta kontakt med mig, för tankarna gnager och jag är orolig. Var det så här det började för Spira och Wijkman, drömmar om Helene? Vad är det mitt undermetvetna vill säga, att hjärntvätten från tiden i Unga Örnar sitter kvar djupt inne i min skalle?
Om uppvaknandet var turbulent så blev det ju inte bättre av att man återigen slits mellan hopp och förtvivlan när det gäller opinionsundersökningarna. Det var ju bara att ta en titt på DN:s websida denna morgon, med följande två rubriker: "Alliansen ökar" - "Opinionstapp för alliansen". Vad skall man tro egentligen? Jag vill tro på SIFO, men vet att alla opinionsinstitut kan vara ute och cykla i sina analyser. Men det positiva är ändå att det race som syntes vara kört för alliansen så sent som för ett halvår sedan nu utvecklar sig mot en spännande och jämn match i september 2010. För min del får det gärna vara ojämnt, men då med de rödgröna i underläge...
Sedan finns det ju två obehagliga "om", och det är OM något av de mindre allianspartierna och då främst KD skulle hamna under 4%-spärren och OM Sverigedemokraterna kommer över densamma och i den situationen blir vågmästare. Det första "Om:et" tycker jag att alliansen skall råda bot på genom en gemensam valsedel, och när det gäller det andra "Om:et" så kan jag bara hoppas att folket skall inse vad SD egentligen står för när valdagen står för dörren.
Länkar: DN1, DN2, SvD1, SvD2, SvD3, AB
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar