EN KOMMANDE ORGIE I FOLKOMRÖSTANDE?

När jag öppnade bloggen för att skriva det här inlägget om hur det grön-röd-ännu rödare-gänget kämpar frenetiskt för att verka eniga så fanns det ett önskemål om en kommentar från min sida om det grön-röd-ännu rödare-gängets genombrott om Afghanistan. Han som önskade heter Krassman, är röd-ännu rödare bloggare och naturligtvis är hans önskningar väl värda att uppfylla lite längre ner i det här inlägget...

De flesta minns väl hur det grön-röd-ännu rödare-gänget löste sina problem med att komma överens om ett motorvägsprojekt som nästan alla i Stockholm vill ha. Eftersom det grön-röd-ännu rödare-gänget inte kunde komma överens om hur man ville ha det med Förbifart Stockholm så vill man istället låta väljarna avgöra det hela i en folkomröstning. Det var ett korkat förslag eftersom majoriteten för den politik Alliansen redan driver har ett brett stöd, en politik som innefattar satsningar på både asfaltsvägar och järnvägsspår. En förvirrad opposition ställer satsningarna mot varandra i en folkomröstning, måhända för att trots sina skattehöjningar ha råd med clowner på ålderdomshemmen, butlers i tunnelbanan, gratis museibesök och ett påtvingat men lika gratis teaterbesök för alla 16-åringar.

Sedan kör man egna undersökningar där folket får svara på frågan om man vill ha Förbifart Stockholm eller fungerande respiratorer på sjukhusen, Förbifart Stockholm eller skolmat, Förbifart Stockholm eller frisk luft, Förbifart Stockholm eller järnvägar? Som amns ställer frågan får man svar heter det ju, och detta istället för den mest naturliga frågan "Folkomröstning om två år eller en satsning på både Förbifarten och spår i detta nu...?"

Så är det så vi väljare under de kommande fyra åren kommer att få lösa alla de problem som inte det grön-röd-ännu rödare-gänget inte kan komma förbi om de nu vinner valet? Är det så att vi kommer få löpa gatlopp mellan hemmet, tvättinrättningen i tunnelbanan, det nattöppna dagiset och vallokalen för att bestämma åt de politiker som vi valt för att bestämma över oss? Det kan bli så ifall alla dessa opinionsundersökningar har fel, och om Mona Sahlin får axla rollen som den ledare som inte kan komma överens med sina kamrater innan valet och som låter väljarna komma överens åt henne efter valet. Skall vi eventuellt behöva rösta om förmögenhetsskatt, sjukförsäkringar och fildelning för att hon, Mona Sahlin, skall kunna styra landet efter eget huvud...?

Själv tycker jag att det är ett enormt svaghetstecken att man inte ens kan komma överens i oppositionsrollen, utan skjuter på alla jobbiga ställningstaganden till den dagen då man också har den jobbiga uppgiften att styra landet. Ett svaghetstecken är det, men kanske också ett bevis på att ett växande Miljöparti vill ha mer att säga till om i förhållande till en sönderfallande socialdemokrati. Vänsterpartiet kanske sitter nöjda med att ha fått Mona Sahlin att dansa efter Ohlys pipa i fråga om Afghanistan. Den nya Afghanistan-politiken, som är en 180 graders sväng jämfört med vad Mona sade för en månad sedan kanske räcker för att få Ohly lugn. Om inte så har vi ju en ny anti-amerikansk utrikespolitik där Sverige skall jaga hem varenda amerikansk soldat på utländsk mark till "Amerikat" med diplomatin som vapen...

Visst, Sverige kan inte stanna kvar ensamma i Afghanistan när alla andra länder drar hem sina soldater från det härjade landet. Vi kommer ju bara ha sju bataljoner i hela vår armé och Hemvärnet lämpar sig knappast för att täcka upp för amerikanska marinkårssoldater som Obama plockar hem av enbart ekonomiska skäl. Sverige kan inte, och bör inte stå kvar ensamma för att tackla problemet med talibanerna och det är väl möjligtvis därför Mona bjuder Ohly på den här karamellen. Det är realpolitisk säkerhetspolitik, det är vettlöst att låta svenskarna stanna kvar när alla andra vännern har gått hem - och det är det Mona vet.

Men det finns några ord som Mona yppade i en presskonferens igår, när man skulle visa upp sin enighet om just Afghanistan, som jag stör mig något våldsamt på. Det är några ord som visar att solidariteten som socialdemokrater och vänsterpartister säger sig stå för stannar någonstans utanför Afghanistan. Mona sade, och jag trodde inte mina ögon, "Någon gång måste storebror låta lillebror klara sig själv"...

Lillebror Afghanistan har ett gäng elakingar som gömmer sig runt hans hus .De är jättetaskiga mot honom, de stenar hans lillesyster om hon går till skolan, de spränger hans sandskulpturer och är riktigt jävliga. Ännu så länge har lillebror klarat av att överleva enbart för att hans storebror har försvarat honom mest hela tiden. Så skall det naturligtvis vara i en familj, där den som är större och starkare skyddar och står upp för den som är svagare mot elakingar. Så har varit i fallet med lillebror Afghanistan och alla dessa 47 storebrorsor som har behövts för att hålla tillbaka elakingarna. Men det fattar inte en annan dysfunktionell familjebildning - familjen Grön-röd-ännu rödare, de tycker att lillebror någon gång måste klara sig själv. Så enkelt dödar man myten om ett solidarisk parti...

Länk: AB

Blogg: Böhlmark