Eftersom jag tillhör den där skaran som blir vit i ansiktet, börjar stamma och utvecklas till en person som är totalt oförmågen att förstå något när världsekonomi förs på tal så känner jag att jag inte vill in och kommentera det som händer runt om i världen med mer än ett fåtal ytliga kommentarer:
1) Varför i hela världen händer detta gång på gång när vi som inte är sossar styr Sverige? Kan det vara så att det krävs en socialdemokratisk regering i Sverige för att få världekonomin att fungera? Är det Allan Widman eller Per Nuder som är räddningen, eller rent av Bosse Ringholm?
2) Stackars Island... Vi var i den där situationen 1992 och jag minns det som igår. Jag lider med vårt grannfolk just nu.
3) Är kapitalismen så djävla bra när staten helt plötsligt får gå in och rädda upp situationer som marknaden skapat? Jag vet att jag låter socialistisk eller rent av värre med den frågan, men den är berättigad i mina ögon. Därmed inte sagt att att jag har drabbats av "Spira-syndromet".
Sista frågan leder oss in på de i Sverige som just nu bedriver en avancerad form av mobbing, nämligen Mona, Maria och Skäggmannen. De mobbar lille Lars på ett sådant sätt att man nästan, bara nästan, tycker synd om den där stalinisten. Inte får Lars vara med och säga sitt om FRA trots att han tycker likadant som sina tilltänkta regeringspartners. Detta hyckleri från Mona Sahlin om FRA får mig att känna mig kallsvettig och illamående. Dessutom undrar jag var Bodström håller hus när frågan förs upp på dagordningen? Han har väl förträngt hela "skiten" som han var med om att skapa i sin iver att förpassa en skönsjungande pilsk dvärg från Chile till kriminalvårdens tentakler.
Tillbaka till Lars Ohly igen. Nu står ju Lars dessutom ensam kvar med kravet på om att Sverige skall överge sina demokratiska vänner i EU och lämna dessa i sticket i väntan på att Vitryssland, Abkhazien och Ryssland återskapar COMECON som Lars gärna skulle vilja vara med i. Detta efter att Skäggmannen och Maria fått sina trupper att göra helt om i frågan om EU-medlemskap eller inte. Ensamhet kan i bland vara skönt, men i denna fråga är det ju bara kommunister och fascister som numera driver frågan om utträde på ett partipolitiskt plan, och det kan ju inte vara alltför lajbans för Lars.
Han är så ensam nu Lars Ohly, så ensam... Jag tänker faktiskt på det fina klippet när Lars meningsfrände Kim Jong-Il sjunger ut om sin ensamhet. Hade man haft stora öron på Söder dessa dager skulle man nog kunna hör Ohly framföra samma alster, "I am so lonely ( ronery på koreanska... ).
Arvika blir definitivt platsen för en resa i sommar. Mina husgudar Depeche Mode kommer dit den 3 juli och till det moderata priset ( obs ironi... ) av cirka 1000 kronor kan man få njuta åtminstone en kväll. Ny CD på g i vår, också det är underbart. Någon annan bloggare som hänger på till Arvika? Trixe? Lennart? Samåkning är bra ibland...
Slutligen: Grattis på 40-årsdagen Jens!
Inlägg
5 kommentarer:
Finanskrisen i Usa (som av naturliga skäl påverkar finansmarknaden i resten av världen) är inte skapad av en för fri marknad, utan av en för reglerad marknad.
Det finns ett antal regleringar och statliga beslut som lett fram till dagens situation. Här är några:
1. 1933 förbjuds investeringsbanker (exempelvis Bear Stearns, Merrill Lynch och Legg Mason) från att agera som affärsbanker (Glass-Steagal Act). Detta minskade dessa bankers stabilitet och flera av de krascher som vi sett hade kunnat undvikas om dessa banker varit affärsbanker.
2. 1938 skapas Fannie Mae (Freddie Mac skapas först 1970) och tack vare statliga garantier så kan de låna ut pengar billigare och därmed får de en dominerande position på bolånemarknaden.
3. 1989 uppstår en kris i lånemarknaden ( http://en.wikipedia.org/wiki/Savings_and_loan_crisis ) och den amerikanska staten går in med pengar. Därmed visar staten att det inte spelar någon roll vilka risker du tar; staten går in och räddar dig i vilket fall.
4. 1995 införs "The community reinvestment act" ( http://en.wikipedia.org/wiki/Community_Reinvestment_Act ) som tvingar bolåneföretag att låna ut pengar även till personer som inte egentligen har råd med bolån. (Första versionen kom 1977, under Carter, men det var först 1995, under Clinton, som det blev riktigt illa)
5. 2001 kraschar dot-com-bubblan och vi kastas in i en lågkonjunktur med brist på kapital i allmänhet och riskkapital i synnerhet. Istället för att låta marknaden sanera sig själv så sänker FED räntan (från 6,5 % till 1 %) vilket mildrar denna lågkonjunktur men som istället skapar en uppblåst finansmarknad.
Det vi ser nu är resultatet av statliga interventioner; att politiker trott att de kunnat styra bättre än marknaden.
Lösningen på detta är inte mer statlig reglering utan mindre. Det enda det bevisar är att marknadsekonomin är överlägset som styrform och att staten ska inte lägga sig i.
Det staten ska göra är att skydda individen; insättningsgaranti och kreditgaranti är kanonbra eftersom det skyddar individen men banker måste tillåtas gå omkull. Rensa ut problemen en gång för alla och låt den bevisat bästa ekonomiska modellen -- marknadsekonomi -- styra istället.
Tyvärr har ju vår finansminister återigen bevisat att han egentligen är sosse så istället håller han på och jiddrar om att man ska begränsa bonusar och löner. Hell no! Marknaden sätter de löne- och bonusnivåer som är optimala och anledningen till att banker och bolåneinstitut tagit sådana risker är för att staten uppmuntrat det.
Det rör sig alltså om en politisk kris och ingenting annat och som marknadsliberal (väl?) så borde du inte sprida myten om att nuvarande kris beror på för lite reglering när sanningen är det omvända.
Tack Mattias.
Jag skrev ju att jag var värdelös på ekonomi, och din lektion bättrade väl på mina kunskaper litegrann... Och ja, jag är för den fria marknaden.
För övrigt är jag ambivalent till DM:s konsert. Jag skulle gärna se dem live, men Arvikafestivalen? Det är över 10 år sedan jag var på en festival och min rygg pallar inte med en festival till.
Kul att se att du tvivlar på din övertygelse, tokmoderatat eller inte. Fast grejen är ju att kriser ingår i det kapitalistiska systemet. De kommer upprepas i varierande grad tills kapitalismens byts ut mot något bättre.
Nationalekonomi/Politisk ekonomi kallas det. ^^
Hej Fredrik, Mattias skrev:
"Hell no! Marknaden sätter de löne- och bonusnivåer som är optimala och anledningen till att banker och bolåneinstitut tagit sådana risker är för att staten uppmuntrat det."
Jag anser det vara naivt att tänka i de banorna, vi har i årtionden sett att marknaden inte kan sätta sina egna spelregler inom bonus- och löneområdet. Jag tycker att det är som att spotta alla lurade "småsparare" och även stora aktieägare i ansiktet att skriva en sådan sak. Jag har ingen färdig lösning på ett fungerande "bonussystem", men det är ju inte därför jag kommenterar heller, det är för att jag tycker att Mattias var något naiv i sitt utlåtande.
Skicka en kommentar