Den politiska arenan av bloggosfären befinner sig i ett våldsamt spinn efter Mats Odells ordvitsande i riksmedia, det är ju nästan så att det skall bli skönt att krypa ner i Tunnelbanan för att ta sig till Stockholms Handelskammare och en träff med andra bloggare.
Just denna kväll, just denna dag så har någon haft det tveksamma omdömet att släpa upp mig på podiet i en paneldebatt om hur ett aktivt bloggande påverkar möjligheterna att få de jobb man vill ha. Det är väl ingen tvekan om att just politiska uppdrag eller tjänster påverkas negativt av mitt sätt att skriva och formulera mig, konstigt vore det väl annars. Men när det handlar om andra jobb, som i den vårdsväng där jag nu svänger mig, så handlar det nog mer om att en vidrig person i största allmänhet har svårare att få ett trevligt jobb...
Spännande blir det, jag känner scenskräcken komma krypande för den där stunden då jag, Emma Opassande och Jesper från Skatteverket skall möta våra kritiska kollegors funderingar. Ber att få återkomma efter seansen med en reflektion av scendebuten.
På återhörande!
Edit 2010-04-28, klockan är kvart i nio på förmiddagen - dags för återhörandet.
Det var första gången jag besökte en bloggträff på Stockholms Handelskammare, förmodligen av det enda egocentrerade skälet att just jag tillsammans med Opassande Emma och Jesper Svensson skulle spela huvudrollerna. Det vore ofint om jag inte tackade Helen Jönsson på Handelskammaren för denna ego-förstärkning, och ett tack också till Andreas Krohn som lobbat in mig...
Temat för kvällen var hur en arbetsgivare värderar aktivitet på de sociala medierna hos den arbetssökande som positivt eller negativt - och hur processen med att faktiskt googla den sökande på nätet ökar för varje dag som går. Ännu så länge så sker det väldigt sällan, men trenden är tydlig - arbetsgivaren vill i allt större utsträckning titta till en persons bakgrundshistoria på nätet.
Efter en kortare genomgång av Handelskammarens undersökning så var det så dags för Jesper Svensson att berätta om sitt bloggande inifrån Skatteverket. Väldigt intressant, väldigt givande och fantastiskt att höra hur man med en blogg beskriver verksamhet från insidan. Att man dessutom bloggar med öppna kort, och inte gömmer sig bakom anonymitet, gör ju det hela ännu lite mer... vågat?
Emma Marie Andersson med bloggen Opassande hakade på och berättade om sitt bloggande i relation till sitt arbete i PR-branschen och som Piratpartist. Inte lika kontroversiellt som Jespers bloggande inifrån en statlig myndighet, men väl så spännande att få höra toppbloggerskans funderingar i största allmänhet.
Därefter undertecknad. Av lättförståeliga skäl så kan jag inte och skall definitivt inte blogga om min nuvarande arbetsplats på Astrid Lindgrens Barnsjuhus. Med tanke på det fokus som funnits från media så hade det nog kunnat bli en kioskvältare om man tog sig friheten att lätta på sitt hjärta. Men det finns lagar, det finns en helig tystnadsplikt som förhindrar mig från att lyfta problem som kanske skulle kunna benas ut på ett annat sätt än i en sensationskåt kvällstidning som vill skrämma föräldrar med enögda reportage.
Men jag bloggar ju först och främst politiskt, som den enmanstankesmedja jag är. Jag har gett mig full frihet att skriva på ett sätt som kan ses som onödigt konfrontatoriskt ibland men kontroveriellt nästan jämt. Jag vore dum i huvudet ifall jag inte kunde dra slutsatsen att mitt politiska bloggande faktiskt gör att en eventuell politisk anställning måste betraktas som fria fantasier.
Flera andra bloggare fanns i publiken, Mikaela Hedberg, Rosmarie från Kulturbloggen, tidigare nämnda Krohnikern Andreas, IMike , den fantastiska Peter Soilander samt allas vår Krassman.
Alla som satt där runt bordet och njöt av gratis mat och gratis dryck förgyllde min kväll med kloka funderingar och bra kommentarer. Det var första gången igår, men nu har jag fått upp ögonen på ett nytt ställe där kunskapsbanken kan fyllas på i samma takt som magsäcken - dessutom helt gratis.
I'll be back, jättetack!
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar