Visst är det bra när folk får tycka till i folkomröstningar, men sådana omröstningar bör man ju ta till när opinionen är oklar. Nu tycker de grönröda att vi Stockholmare skall få det tvivelaktiga nöjet att säga bu eller bä om satsningen Förbifart Stockholm, om två år...
Den som reser på Stockholms infarter och utfarter i rusningstrafik förstår lätt varför det redan borde ha funnits en ny tvärförbindelse över och under Mälaren för att sammanbinda huvudstadens södra och norra delar. En enda bil med motorstopp på Essingeleden, och köerna står still. En långtradare med punktering i Fredhällstunneln och kaoset är ett faktum. Det finns i marginaler i Stockholmstrafiken, en liten tuva stjälper hela lasset och just det ser faktiskt Stockholmarna. Den satsning som Alliansregeringen beslutat behövs och borde ha funnits för länge sedan. Det är redan försent, men de grönröda gänget vill skjuta upp allting igen. Ordet långbänk får en ny betydelse när vi pratar infrastruktur, huvudstad och grönrödingar.
Sanningen är ju den att Monas eget parti mycket väl förstår att satsningen behövs, det är ju bara att lyssna på Carin Jämtin för några veckor sedan för att se att det är sveket om trängselskatterna som går igen. Då var det Göran Persson som gav efter för sina små vänner, nu är det Mona. Då var det Annika Billström som fick se sin egen vilja spolas ner i avloppet av en huvudstadsfientlig partiledning, nu är det Carin Jämtin.
Den föreslagna folkomröstningen om Förbifarten är bara ett plumpt sätt att låtsas att opinionsläget skulle se annorlunda ut än vad det gör och ett sätt att försöka maskera bort det faktum att de tre grönröda partierna inte kan komma överens. Reträttvägen är att låtsas att det finns en stark opinion emot förbifarten, när sanningen är den att det faktiskt finns ett gediget stöd både bland folket och bland de folkvalda i stadshuset och i riksdagen. Det blir löjligt, det är politiskt fåneri när det är som värst.
Stockholm med ytterområden växer med en större svensk landsortsstad per år när det gäller befolkning, men det väljer man nu från de grönröda att blunda för. En redan eftersatt infrastruktur vill man låta lida ett tag till, till tiden efter hösten 2012 när trafikkaoset hunnit bli ännu värre. Hösten 2012, sedan tar det tid igen med olika överklaganden och en det ena än det andra. Det kommer inte hända någonting alls under nästa mandatperiod om de grönröda får styra med andra ord...
Sossarna sviker återigen Stockholm. De grönröda påstår sig låta folket välja mellan vägar och spår, när Alliansen ger folket både och. Man kommer att ställa förbifarten mot fler järnvägsspår, när Citytunneln redan börjat byggas. Man vill ställa förbifarten mot sådana satsningar som redan är beslutade i kollektivtrafiken - med utbyggd tvärbana, med satsningar som man bara kunde drömma om när färgen var röd i landets styre.
Stockholmarna förtjänar bättre än en konflikträdd sosse-regim som vägrar sätta ner foten och visa vad man själv står och vill, Stockholm förtjänar både en utbyggd kollektivtrafik och vägsatsningar - inte varken eller. Med Alliansen har de fått båda, och kommer få mer. Med de grönröda bär man in långbänken och skjuter på det som redan borde vara igång.
Länkar: SvD, SvD Ledarblogg, DN, AB, Expr, Ankersjö, Kent, Moderata perspektiv, Thomas Böhlmark, Krassman, Edvin Alam
Inlägg
3 kommentarer:
De undersökningar med klar opinion som du hänvisar till är av slaget "vill du ha en Förbifart Sockholm?". Inte helt oväntat svara många ja på en sådan fråga.
Den korrekta frågan som behöver ställas är ju "28 miljarder kronor - tycker du det ska satsas på kollektivtrafik eller motorväg?". Dessutom, om kollektivtrafikalternativet kan få samma utredningar i grunden som motorvägen så blir alternativen än mer tydliga och underbyggda.
Håller med till punkt och pricka men särskilt det sista stycket som säger mycket om den rödgröna gegga som håller på att ta form.
Det tidigare (s)tatsbärande partiet har under snart fyra år lovat att "i god tid före valet" presentera sin politik. Men som det ser ut verkar det som om de inte får ihop det. Nu sitter man med en het potatis (förbifart Stockholm) och vet vare sig ut eller in. Vad väljer man? Den heta potatisen kanske kan parkeras i en folkomröstning om några år. Nästa heta potatis (det finns många), skall också den parkeras på detta sätt? Vi kanske håller på att fixa till någon form av mellanårsval för de trickiga frågorna med den rödgröna geggan vid rodret.
Jag har med stigande förvåning förundrats över fru Salins fantastiska ledaregenskaper om de nu finns några. En god ledare lyssnar naturligtvis till sina medarbetare, stakar ut vägen, entusiasmerar de sina, SÄTTER NER FOTEN och genomför det man bestämt sig för. Men hos det forna (s)tatsbärande partiet lyser det med sin frånvaro. Inget, absolut inget dj...r anamma finns att beskåda ännu men det är ju fortfarande tid kvar till valdagen. Dessvärre, räkna inte med det för får de som de vill kommer det i mellanårsvalet.
Fru Salin håller på att bli Alliansens nyttigaste valarbetare. Och det bästa av allt, det kostar inte ett skit.
Skrämmande, tror de t ex att regeringen skulle ha lyckats införa en massavlyssning av hela svenska folket som de hade folkomröstat om frågan?
Skicka en kommentar