För lite drygt en vecka sedan så var Mona Sahlins förtroende för sin kompis Wanja orubbat, både som boss i LO och som styrelseledamot i AMF m.fl. Igår hade Mona inget förtroende för "kompisen" Wanja i rollen som styrelseledamot i AMF, men som ordförande i LO var förtroendet orubbat. Hur det står till med Monas förtroende för Wanja i de övriga 23 styrelserna förtäljer icke historien...
Med hänsyn tagen till Monas egen logik kan man snabbt räkna ut att det nu kommer dröja cirka sex dagar innan Wanja inte har något förtroendekapital kvar som LO-ordförande i Monas ögon. Höga fackliga företrädare och sossar av olika rang som exempelvis riksdagsledamoten Hans Hoffa har tagit bort bladet från munnen och kräver Wanjas huvud på ett silverfat. Den fullständiga förnedringen av en trogen sosse, vän och kollega har nu inletts, "Operation Rädda Mona" är i sin begynnelsefas...
För vad man än tycker och tänker om Wanja så är ju problemet så mycket större än att kvinnan sov sig igenom styrelsemötena. Så länge Mona klampar omkring likt kapten Karlsson med foten i en potta så kommer inga offer, hur stora de än må vara, rädda socialdemokratin från en implosion. Monas oförmåga att leda, hennes sätt att vara och behandla sina vänner kommer sätta avtryck i opinionen för lång tid framöver - förmodligen till den dagen då ljuset går upp även för Mona och hon själv tar konsekvenserna av sin egen inkomptens.
Ett femte inlägg om Wanja-gate, förmodligen inte det sista även om jag nu vill flytta fokus för mitt skrivande till något annat, mindre uttjatat. Jag brinner nämligen för att skriva om någonting helt annat nu, något personligt och roligt... Får se vad natten kan bära med sig?
Inlägg
1 kommentar:
Mona är ju alltid Mona, och det är ju tur det. Det skulle förvåna mig om man inom partiet låter Mona sitta kvar hela vägen till valet. Exit Mona, enter Bodström eller Österberg.
Skicka en kommentar