OH VAD ROLIGT, JÄTTEROLIGT!

Sören Holmberg, valgenius och statsvetare, borde nog fundera på ifall det inte är dags att ta sig upp på vinden och leta rätt på en av de gamla Staffan Stalledräng-strutarna som borde finnas där. Sedan borde Sören ta fram en stor märkpenna, gärna i en skrikig och tydlig färg och skriva följande ord vertikalt över struten "Jag är en DUMSTRUT!". Orsaken? Jo, för inte alltför länge sedan så tyckte den gode Sören att riksdagsvalet 2010 i princip redan var avgjort till Monas fördel, att det inte fanns en chans för Alliansen att vända på ett till synes hopplöst opinionsläge...

Det såg så ut då, och även jag misströstade men jag kan ju inte skryta med att vara ett valgenius eller professor i statsvetenskap, och så fortsatte det att se ut tills dess Monas tunghäfta släppte och hon började släppa grodor ur munnen i samma takt som en förkyld sprider sin smitta. För det var det som var vändpunkten, att SAP lät sin ledare börja glappa och hitta på allehanda ogenomtänkta fiaskon. Vem kan glömma hur den rödgröna röran som Carl Bildt skapade för åratal sedan men som nu framstår som en välordnad och pedantiskt skött frimärkssamling jämfört med det Mona hade tagit för sig - där kan man tala om röra! Att sedan Wanja-gate påskyndade manfallet från sosseriet är en bonus, men slutresultatet hade blivit detsamma. Nu måste det finnas en kriskänsla i rörelsen, oavsett vad de säger och den medvetenhet har sosseriet att återgå till det vägvinnande konceptet med att låta Mona spela pantomim-teater.

Mitt under det värsta kaoset så tar Mona påskledigt och flyr, och sedan dess har ingen människa mig veterligen sett Mona i media överhuvudtaget. Det är Monas starka ledarskap, det är vår tilltänkta statsminister - kvinnan som med ett tröttsamt malande och en ström av floskler helt själv har raderat det Sören Holmberg tyckte var ett ointagligt försprång. Tack och lov för oss som vill se mer av Mona så ligger ju EP-valet framför oss, precis som Första Maj och alla spektakel den dagen - och då måste ju Mona in på manegen igen. Och då kommer ytterligare fler att förstå det som vi andra redan sett - att kvinnan är en gigantisk blacka om foten för ett SAP som nu lider alla helvetets kval i kvoteringens kölvatten...

Det finns de som skriver om Mosa Mona-kampanj, och visst kan det kanske framstå som en kampanj mot hennes person. Sanningen är dock att detta är en genuin folkupplysningskampanj för att få väljarkåren att se vad som kan vänta 2010, och ingenting riktat mot Mona som person. Hon är säkert jättetrevlig, bedårande samt sympatisk men det spelar liksom inte in - vi vill ha en kompetent ledare som gärna FÅR vara trevlig...

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, DN, AB, Krassman, Göran