En av de två viktigaste listorna för de politiska bloggarna är den så kallade Knuff-listan, en lista som anses mäta hur betydelsefull en blogg är. Knuff mäter inlänkningar, och en länk från en högt rankad bloggare är mer värd än en dito från en inte lika framgångsrik bloggare. Visst, man kan se listan som ett forum för bloggarnas inbördes beundran, där man masserar varandra med länkar och uppmärksamhet. Men i brist på en funktion som mäter såväl länkar, besöksstatistik, RSS-prenumerationer och vilka bloggare som når samhällets toppskikt i form av höga politiker eller journalister så är Knuff ett av två bra alternativ. Det andra alternativet är Martina Linds fantastiska kreation, Politometern, som på allvar utmanar Knuff och så ännu lite mer när topplistorna hos den fagra Martina uppdateras varje måndag.
Orsaken till att jag då skriver ner dessa siffror och jämförelser beskrev jag förra veckan, och med tanke på att Kristian Krassman, Knuffanalysens fader, fortsätter att vara enögd så kör jag min arbetsbeskrivning i repris: "Under en lång period så samlade sossen Krassman in information om hur de politiska bloggarna stod sig jämfört med varandra, och han gjorde det på ett förtjänstfullt sätt. Men som den sosse Krassman är så fick vi Alliansbloggare bara vara med i jämförelserna så länge vi var långt efter och tappade mark. När den dagen kom, dagen då Alliansbloggarna såg att det barkade åt helvete, började lyfta varandra i kragarna och så sakteliga började flytta fram sina positioner - ja, då var particyklopen i Krassman framme. Hux flux började bara sosse-bloggarnas interna positioner att redovisas, och där dog den okritiska granskningen och trovärdigheten hos Krassman..."
Jag har ju nu haft koll på Knuff-listan under veckan som gått för att fortsätta utvärdera bloggarnas framfart och tillbakagång på det slagfält som är de sociala medierna för politikernördarna. Tydligt är det att när man jämför månader och veckor så är det ju så att man på en enskild vecka inte kan se några stora förändringar, med det underbara undantaget denna vecka som heter Seved Monke. Kan någon annan hoppa upp elva platser nästa vecka tro?
Så varsågoda, Tokmoderatens andra Knuff-lista för bloggar med rötterna i något riksdagsparti.
Knuff 6/4 resp 30/3 (Politometerplac.) Bloggnamn +/-
1./1.(8) Alliansfritt Sverige (s) +-0
2./2.(5) Peter Andersson (s) +-0
4./4.(13) Kent Persson (m) +-0
6./6.(11) Johan Westerholm (s) +-0
10./10.(6) Mary X Jensen (m) +-0
Orsaken till att jag då skriver ner dessa siffror och jämförelser beskrev jag förra veckan, och med tanke på att Kristian Krassman, Knuffanalysens fader, fortsätter att vara enögd så kör jag min arbetsbeskrivning i repris: "Under en lång period så samlade sossen Krassman in information om hur de politiska bloggarna stod sig jämfört med varandra, och han gjorde det på ett förtjänstfullt sätt. Men som den sosse Krassman är så fick vi Alliansbloggare bara vara med i jämförelserna så länge vi var långt efter och tappade mark. När den dagen kom, dagen då Alliansbloggarna såg att det barkade åt helvete, började lyfta varandra i kragarna och så sakteliga började flytta fram sina positioner - ja, då var particyklopen i Krassman framme. Hux flux började bara sosse-bloggarnas interna positioner att redovisas, och där dog den okritiska granskningen och trovärdigheten hos Krassman..."
Jag har ju nu haft koll på Knuff-listan under veckan som gått för att fortsätta utvärdera bloggarnas framfart och tillbakagång på det slagfält som är de sociala medierna för politikernördarna. Tydligt är det att när man jämför månader och veckor så är det ju så att man på en enskild vecka inte kan se några stora förändringar, med det underbara undantaget denna vecka som heter Seved Monke. Kan någon annan hoppa upp elva platser nästa vecka tro?
Så varsågoda, Tokmoderatens andra Knuff-lista för bloggar med rötterna i något riksdagsparti.
Knuff 6/4 resp 30/3 (Politometerplac.) Bloggnamn +/-
1./1.(8) Alliansfritt Sverige (s) +-0
2./2.(5) Peter Andersson (s) +-0
4./4.(13) Kent Persson (m) +-0
6./6.(11) Johan Westerholm (s) +-0
10./10.(6) Mary X Jensen (m) +-0
11./12.(16) Mark Klamberg (fp) +1
12./11.(21) Rödgrönt samarbete (s,v,mp) -1
14./14.(4) Kulturbloggen (s) +-0
15./15.(18) Per Ankersjö (c) +-0
16./16.(27) Peter Högberg (s) +-0
17./17.(28) Röda Berget (s) +-0
20./22.(26) Kristian Krassman (s) +2
21./19.(19) HBT-sossen (s) -2
22./25.(705?) Magnus Andersson (c) +3
23./20.(20) S-buzz (s) -3
24./24.(-) Dick Erixon (c?) +-0
28./28.(-) Ett hjärta rött (s) +-0
29./30.(685?) Jinge (v) +1
31./31.(-) Johan Ingerö (fp?) +-0
33./33.(35) Tokmoderaten (m) +-0
35./35.(30) Claes Krantz (s) +-0
37./48.(41) Seved Monke (fp) +11
39./40.(17) Fredrik Federley (c) +1
40./39.(69) Martin Moberg (s) -1
43./44.(31) Peace, Love & Capitalism (c) +1
44./41.(90) Veronica Palm (s) -3
46./43.(37) Bodströmsamhället (s) -3
48./47.(40) Annie Johansson (c) -1
50./50.(50) Amanda Brihed (fp) +-0
Som synes finns det några frågetecken där jag ställer mig tveksam till om Politometern har riktigt rätt - Jinge och den sockersöte CUF-ordföranden. Nästa vecka kommer dessa möjligtvis att ha rätats ut till utropstecken. Under veckan som gått och storhelgen som har passerat sedan jag började mitt nördiga analyserande så kan man konstatera att de stora "vinnarna" är Seved Monke, den sockersöte Magnus Andersson samt satans bistittare i Bergshamra, Kristian Krassman - två allianskramare och en sosse. Värt att konstatera är också att alla de som faller mer än en placering är sossar...
Jag fortsätter att ta de första trevande stegen i att faktiskt låta alla bloggare att följa med upp och ner på listan, utan politisk censur i med- eller motgång. Man kan tydligt se att Politometern och Knuff har olika infallsvinklar, där Knuff är lite mer färskt och där Politometern belönar långt och träget arbete framför bloggen. Nästa steg i att utveckla listan blir med parametern offentlig besöksstatistik, inte heller alltid korrekt. Detta för att om möjligt hitta den där listan som faktiskt säger det den vill säga - inte mer, men inte heller mindre!
6 kommentarer:
Johan Ingerö är inte Folkpartist. Han var aktiv i LUF och FP, men lämnade partiet innan valet 2006. Sedan dess har han beskrivit sig som oberoende liberal och senare som oberoende borgerlig.
I EP-valet 2009 avslöjade han att han tänkte rösta på moderaterna, och tittar man på hur han står ideologiskt verkar det vara en blandning av liberalism och konservatism.
I vilket fall så är inte hans blogg parti-knuten, och han vevar ganska friskt åt både höger och vänster.
Sedan är det ingen hemlighet att jag tyckte att den stora förloraren var Folkpartiet när Ingerö lämnade partiet.
Och som ett tillägg: Dick Erixon är inte centerpartist. Han har en bakgrund inom Centerpartiet men han är inte partipolitiskt aktiv längre.
Han är en fristående debattör som blandar liberala och konservativa tankar. Jag skulle personligen klassa honom som mer konservativ än liberal, men han är svår att etikettera.
Bra vi har dig Mattias som reder ut saker och ting!!! Rätt ska vara rätt!
;)
Seved
Ja, han är underbar den där Lönnqvisten. ;-)
Ja, uppriktig på ett väldigt krasst men vänligt sätt. Det känns alltid tryggt när Mattias är med.
;)
Seved
Yay me?
Skicka en kommentar