2010/04/22

MODERAT TELEVISION UTAN VISIONER


Då var det dags för politiken att hitta ännu en ny väg för att nå fram till väljarna, nu är det dags för politisk "talkshow" i TV och för en gångs skull är det vi moderater som är först ut. Den här kvällen har den undersköna moderatkvinnan Maria Arctaedius och den inte fullt lika undersköna partisekreteraren Per Schlingmann placerat sina namn i TV-historien genom att sända ett kort, informativt program som introducerade propaganda-TV i konungariket Sverige.

Eftersom sossarna har jobbat åt sig ett rätt betryggande övertag när det gäller användandet av de så kallade sociala medierna så tycker jag att det är behjärtansvärt att mitt parti letar nya vägar för att nå ut. Men jag vore inte jag om jag inte kom med förslag på förbättringar, och naturligtvis vill jag dela med mig av mina påhitt.

Ingen som såg debuten på Axess-TV lär väl ha stått och hoppat jämnfota av eufori efter programmet. Det var ett program som förmodligen inte nådde någon annan än de valarbetande sossar som brann för att sabla ner satsningen eller de inbitna moderater som var nyfikna men som absolut inte behövde påverkas. Om man nu skall vara nyskapande och ta till TV-mediet för att nå ut, varför då inte göra något spännande och tilltalande som många vill titta på. Om man nu tycker att det är värt att lägga energi på en TV-produktion varför inte skapa program som väcker känslor och som anspelar på politik i ett annorlunda format.

Det räcker ju med att titta på TV-tablån för att få uppslag om hur Per Schlingmann skulle kunna stöpa om redan kända program för att passa in i de budskap vi vill basunera ut. Med lite fantasi skulle moderat-TV kunna ha varit något mer spännande än ett samtal mellan fyra moderater av olika kaliber.

Hade jag fått tycka till så hade man ju kunnat sno namnet "Två och halv män" för att låta Anders Borg, Per Schlingmann och Leif Pagrotsky diskutera politiska prioriteringar i det kulturella Sverige. Ett sådant program hade nog attraherat tittare ur alla led.

Ett annat program som lätt hade kunnat användas för att sparka in redan öppna dörrar är "Lyxfällan" . Kan ni se hur Anders Borg och Bo Lundgren gör ett oannonserat besök hos oppositionsledare Sahlin för att lyfta fram Toblerone-missbrukets negativa inverkan på Monas privatekonomi? Bra TV, inte sant...?

Variation är ett krav för att skapa intresse hos alla samhällets åldersgrupper och socialgrupper. "Så ska det låta" är ju en succé på statstelevisionen och även detta program kan man politisera rätt enkelt. Det nya programformatet innebär att partisekretare Schlingmann låter två lag av moderata riksdagsledamöter tävla om att låta så sossiga som möjligt och sjunga arbetarklass-visor till publikens jubel.

Även unga moderater måste släppas fram för trovärdighetens skull, och vem passar bättre att leda en politisk kopia av "Talang 2010" än allas vår Anton Abele? I detta program skall man låta politiska wanna-be:s uppträda som talare inför en kräsen jury bestående av Per Schlingmann, Ulf Adelsohn samt Maria Abrahamsson för att där hitta våra framtida folkvalda.

"Mitt i naturen" är en relik i TV-världen och det programmet lämnas med varm hand över till min ledamot Göran Pettersson att leda. Det handlar mycket om jordbrukande, koskötsel och ett liv i samspel med naturen. Stående gäst och antagonist är en annan Göran, med en annan politisk färg - Göran Persson.

Dokusåporna är ju i princip utdöda vid det här laget, men genom att kombinera realistiska skildringar av våldsamt festande partivänner med dramasatsningen "Andra avenyn" så kan man få reda på när Avenyn i Göteborg bara blev tvåa i stan över festande. Det var på KRIKS, på Svenska Mässan och det moderata minglet Göteborgs rykte om en partystad blev verklighet.

Mediadrev råkar politikerna ut för titt som tätt, och i en re-make av "Gladiatorerna" så får två folkvalda löpa gatlopp mellan svingande skjutjärnsjournalister som Mats Knutsson och Niklas Svensson med flera. Mediaträningens betydelse för krishantering blir aldrig så tydlig som i det här programmet. Per Schlingmann agerar i rollen som Gunde Svan.

Att Arvsfurstens palats är en kuslig plats kan nog många intyga. I "Arkiv X" följer man Lars Danielssons tappra försök att överleva Carl Bildts behandling sammtidigt som Lars försöker gömma sanningen om vad som hände under Tsunami-katastrofen på regeringskansliet.

Utan barnprogram är TV-kvällen ofullständig och det råder man bot på "Wild Kids" . Här ställs ett gäng lillgamla SSU:are mot ett gäng MUF:are. SSU:arna skall dekorera ett hotellrum med fekalier så snabbt som möjligt för att vinna medan MUF:arna skall se till att minst två tjejer i gruppen sups medvetslösa på på kortast möjliga tid. Per Schlingmann leder programmet med fast hand.

I programmet "Spårlöst" letar Hillevi Engström och Per Schlingmann efter sosse-väljare i huvudstaden. Jakten går över malmar och vidare in i miljonprogramsområdena. En tårdrypande upplösning utlovas när man väl hittar sossen i en öde ABF-lokal.

"Fuskbyggarna" är ett program med ständig aktualitet hos oss moderater. Letar inte Per Schlingmann och Sven-Otto Littorin efter fusk i nomineringsarbetet så belyser man hur de grönröda fuskar sig igenom alla sina problem genom att skrika "Folkomröstning!"

Slutligen en spännande efterapning av "Fråga Doktorn". Varför inte använda Göran Thingwall till något vettigt, och låta den vilde doktorn svara på frågor om kärnkraft, folkmord och förvildade politiker från väljarna.

Istället för ett tråkigt intetsägande program så kan man genom påhittighet och humor skapa nya program med nya idéer av en gammal programidé. Om man nu inte når ut med ett rätt intetsägande program där huvudinriktningen är ett forum för inbördes beundran så kan väl mina idéer vara just det vi behöver, eller...?

För att vinna måste man våga. Att ta sig framåt med politiken i TV-rutan är just att våga. Men en enda väg räcker inte för att nå fram, det krävs förbifarter och motorvägar. För att hinna ikapp måste man gasa på ordentligt, och den som vågar vinner...

3 kommentarer:

Pär Henriksson sa...

Men syftet med programmet är att sprida det som tidigare var interninformation till så breda grupper som möjligt. Syftet är ju inte att göra ett tv-program för den breda allmänheten. Den huvudsakliga målgruppen är våra sympatisörer – oavsett om de är medlemmar eller inte. Vi kunde ha gjort detta i form av webb-tv som ställt krav på lösenord där bara registrerade kunde titta.

Men vi har medvetet valt att göra det öppet – för oss är värdet av att så många som möjligt av våra sympatisörer får del av vår politik och vår strategi viktigare än att socialdemokrater och andra också vet om det. För vår analys är att idag är valstrategier inte längre hemliga. Det funkar inte så. Jag är övertygad om att de kloka hjärnorna på Sveavägen 68 rätt lätt kan lista ut våra huvudbudskap och hur vi tänker argumentera utan att läsa några hemliga papper, på precis samma sätt som vi är hyggligt säkra på hur Sahlin och Östros kommer argumentera i valrörelsen.

Jag tycker det är ett styrkebesked av nya moderaterna att vi vågar göra detta öppet och enkelt, utan spärrar och utan proffsproduktion. Jag över nämligen övertygad om att valet kommer att avgöras av vem som lyckas bäst med att mobilisera och engagera så många som möjligt i valrörelsen. Då måste vi våga bredda vår traditionella internkommunikation och låta alla sympatisörer ta del av vad vi vill säga.

Tokmoderaten sa...

Tack för info, herr kommunikationschef!

Självklart ett bra initiativ, men som skulle gå att skruva till lite enligt mina förslag. Jag kan t.ex för en mindre slant sätta upp en politisk variant på Bingolotto.

Trevlig helg!

mJAO sa...

Men detta är ingen nyhet, miljöpartiet har sänt egna program i Öppna Kanalen i flera år, likaså sänder Växjös socialdemokrater program i öppna kanalen i Växjö.

Vari ligger det nya?
Är det som med begreppet "nya moderaterna" bara gammal skåpmat?