Det brukar heta att den som har roligast vinner, så också i val. Visst är det också den känslan som jag bär med mig i valarbetet - att ha roligt, att våga visa glatt humör i en allvarsam situation och faktiskt njuta av att ha valvindarna i ryggen. Känslan när jag står i valstugan eller vid ett bokbord är nästan bara glädje och eufori, och visst finns det små, små spår av skadeglädje i mitt humör också - skadeglädjen över att det andra laget inte alls har det lika kul...
Motståndarsidan har anammat än helt annan vinkel, där det inte är roligt men där man istället gör sig rolig. När man slänger fram förslag som skulle innebära att bussar, pendeltåg och tunnelbanevagnar skulle transportera inte bara alla dessa kollektivtrafikanter utan också deras smutstvätt så är man ju riktigt roliga, utan att det var meningen.
När sedan Anders Lago, medlem i sosseriets partistyrelse och kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kräver regeringsingripande mot en mygginvasion som Gysinge-borna skulle hånskratta åt så är man också roliga. Det är roligt för att det finns en hel del andra problem i Södertälje där problemen är större, men det är myggattacker vid en utomhus-bio i Hovsjö som får Lago att skrika på hjälp.
Om det sedan är roligt att socialdemokraterna i Stockholm har en man som är misstänkt för stämpling till människorov och som på telefonavlyssningar pläderar för mer våld i uppfostrandet av barn som andranamn på sin valsedel kan väl diskuteras. Tragiskt för ett parti där folk får sparken direkt när de köper sex i ett redlöst berusat tillstånd och fullföljer "affärsöverenskommelsen" i en LO-lägenhet medan en som ligger risigt till i ett kidnappningsmål inte ens ombetts ta time-out till alla kort ligger i rättssalen.
Tydligt kan man se ett parti där vissa skall sättas dit direkt, och andra får klamra sig kvar - måhända för att inte tappa de där lättflyktiga rösterna som skulle kunna bli resultatet av en parti-påtvingad time-out.Det här med Abdo Goriya, han som är misstänkt för stämpling till människorov, är tragiskt, men som motståndare är det roligt att få det lite lättare att sänka den rättspolitik som det grönröda gänget inte har kommit överens om ännu...
I dag publiceras en ny undersökning, och eftersom jag är opinionsundersökningsberoende kan jag inte låta bli att kommentera de siffror som säger att inte ens motståndarna verkar tro på att de har segern inom räckhåll. Detta trots att Mona inte var lika usel som hon brukar vara när hon var på Aktuellt igår kväll, en nyhet som fick sossarna att gå i spinn och börja orera om segern som kommer tack vare femton minuters icke-fiasko i ett nyhetsprogram som de flesta slutat titta på.
"Sveriges nästa statsminister är en kvinna" var rubriken på en blogg som gått in i Bagdad Baylan-skovet, där till och med den minsta framgången blir en stor seger. "Mona brinner", "Mona kör över" och alla de där lyckliga tillropen som kom från det röda laget var roligt att se, glädjen av att hon, Mona, för en gångs skull inte gjort på sig totalt. Om de sedan har roligt medan de intalar sig själva att några minuter på Aktuellt väger tyngre än en misslyckad partiledarutfrågning vet jag inte, men det var som sagt roligt att sitta vid sidan om och titta på glädjen - spelad eller äkta.
Expressen lyfter idag fram Monas inre cirkel, och då blir det ännu lite roligare att läsa vad som skrivs om Sven-Erik Österberg, mannen som enligt ihärdiga rykten redan börjat tråna efter det jobb som kan bli ledigt om alla dessa opinionsundersökningar visar sig stämma.
"Rotad som få i den socialdemokratiska gräsrotsrörelsen är han en tung spelare i en val-rörelse som bygger på en miljon samtal med väljare. Österberg får både lokalpolitikerna ute i landet och riksdagsleda-möterna att sluta upp kring Mona Sahlin" - och helt plötsligt börjar jag fnissa infantilt.
Motståndarsidan har anammat än helt annan vinkel, där det inte är roligt men där man istället gör sig rolig. När man slänger fram förslag som skulle innebära att bussar, pendeltåg och tunnelbanevagnar skulle transportera inte bara alla dessa kollektivtrafikanter utan också deras smutstvätt så är man ju riktigt roliga, utan att det var meningen.
När sedan Anders Lago, medlem i sosseriets partistyrelse och kommunstyrelsens ordförande i Södertälje kräver regeringsingripande mot en mygginvasion som Gysinge-borna skulle hånskratta åt så är man också roliga. Det är roligt för att det finns en hel del andra problem i Södertälje där problemen är större, men det är myggattacker vid en utomhus-bio i Hovsjö som får Lago att skrika på hjälp.
Om det sedan är roligt att socialdemokraterna i Stockholm har en man som är misstänkt för stämpling till människorov och som på telefonavlyssningar pläderar för mer våld i uppfostrandet av barn som andranamn på sin valsedel kan väl diskuteras. Tragiskt för ett parti där folk får sparken direkt när de köper sex i ett redlöst berusat tillstånd och fullföljer "affärsöverenskommelsen" i en LO-lägenhet medan en som ligger risigt till i ett kidnappningsmål inte ens ombetts ta time-out till alla kort ligger i rättssalen.
Tydligt kan man se ett parti där vissa skall sättas dit direkt, och andra får klamra sig kvar - måhända för att inte tappa de där lättflyktiga rösterna som skulle kunna bli resultatet av en parti-påtvingad time-out.Det här med Abdo Goriya, han som är misstänkt för stämpling till människorov, är tragiskt, men som motståndare är det roligt att få det lite lättare att sänka den rättspolitik som det grönröda gänget inte har kommit överens om ännu...
I dag publiceras en ny undersökning, och eftersom jag är opinionsundersökningsberoende kan jag inte låta bli att kommentera de siffror som säger att inte ens motståndarna verkar tro på att de har segern inom räckhåll. Detta trots att Mona inte var lika usel som hon brukar vara när hon var på Aktuellt igår kväll, en nyhet som fick sossarna att gå i spinn och börja orera om segern som kommer tack vare femton minuters icke-fiasko i ett nyhetsprogram som de flesta slutat titta på.
"Sveriges nästa statsminister är en kvinna" var rubriken på en blogg som gått in i Bagdad Baylan-skovet, där till och med den minsta framgången blir en stor seger. "Mona brinner", "Mona kör över" och alla de där lyckliga tillropen som kom från det röda laget var roligt att se, glädjen av att hon, Mona, för en gångs skull inte gjort på sig totalt. Om de sedan har roligt medan de intalar sig själva att några minuter på Aktuellt väger tyngre än en misslyckad partiledarutfrågning vet jag inte, men det var som sagt roligt att sitta vid sidan om och titta på glädjen - spelad eller äkta.
Expressen lyfter idag fram Monas inre cirkel, och då blir det ännu lite roligare att läsa vad som skrivs om Sven-Erik Österberg, mannen som enligt ihärdiga rykten redan börjat tråna efter det jobb som kan bli ledigt om alla dessa opinionsundersökningar visar sig stämma.
"Rotad som få i den socialdemokratiska gräsrotsrörelsen är han en tung spelare i en val-rörelse som bygger på en miljon samtal med väljare. Österberg får både lokalpolitikerna ute i landet och riksdagsleda-möterna att sluta upp kring Mona Sahlin" - och helt plötsligt börjar jag fnissa infantilt.
Det är ett roligt motstånd vi har emot oss, det kan komma att bli en rolig valrörelse det här... Det var ju någon klok människa som myntade uttrycket om att den som har roligast vinner, och just nu är det ju jätteroligt...
Inlägg
1 kommentar:
Buuuu för dig din partimegafon. Du nämner min blogg men inte fan ger du mig någen länk inte. Nu kommer du bli taggad på FB så du får stänga ditt konto, din spole.
Skicka en kommentar