BOLSJEVIKEN OCH BRÖSTPUMPEN

En av de tydligaste skillnaderna mellan rött och blått lag är faktiskt synen på vad politikerna skall syssla med, vilken uppgift politiken bör ha när den interagerar med medborgarnas vardagsliv. Då det blåa laget anser att politiken skall hålla sig i bakgrunden, ge stöd när så behövs och möjliggöra för folket att leva sina liv på ett sätt man själv trivs med så har det röda laget en helt annan syn på varför man är politiker...

Igår kväll blev det plågsamt tydligt att det är detaljstyrning av livet som står högst på agendan hos det röda laget där Lasse Ohly numera är en lagspelare. Det handlar om enhetslösningar där olika personligheter får anpassa sig efter politikens pekpinnar istället för tvärtom. Inom ramarna för det ideologiska hantverkandet är allt underordnat de politiska påhitten, precis som den röda politikens ambitioner att veta vad som är bäst för varje familj när en ny familjemedlem hittat ut ur kvinnan.

Enligt Ohly så borde alla kvinnor ta till bröstpumpen bara för att hans egen fru tyckte att den lösningen var den bästa för att lösa Ohlys pappamånad. I arbetet för att lösa en kvoterad familjeförsäkring kommer Mona, Ohly, Maria och Peter att ta plats vid alla familjers middagsbord för att med enkel majoritet ta över lösandet av vardagsbekymren och de viktiga beslut som familjen inte själva är kapabla att hantera - som till exempel vem som skall vara hemma med barnen just där och just då.

Det spelar liksom ingen roll vad expertisen säger eller snarare skriker som svar på Ohlys vilja att bröstpumpen skall bli årets julklapp i år och alla år - Ohly vet ju vad som är bäst eftersom hans fru langade fram bröstpumpen för att lösa Ohlys livspusslande. Inget ont i Ohlys lösning, den passade ju honom och den kvinna som gav honom hans pionjärer. Men vad säger att den är rätt för alla andra bara därför den passade Ohly?

Ohly är som han är - öppen och spontan, och när Mona och Maria nu på olika sätt fnyser åt hans öppenhjärtighet så är det bara ett tecken på att de två kvinnorna faktiskt inte vill stå för de idéer de faktiskt delar med Ohly, den där de sätter sig vid middagsbordet och tar över beslutsfattandet hos alla landets familjer rörande vem som skall vara hemma med nytillskottet och hur länge.

Men där Ohly faktiskt tar konsekeverna av sina ideologiska utsvävningar, det som rimligtvis måste bli en av biverkningarna, så vill Mona och Maria hålla tyst om hur de vill komma förbi problemet med amningen i en framtid då politikens pekpinnar pekar från en styv bröstvårta och en inbjudande vårtgård mot en sunkig nappflaska och en bröstpump som brummar i bakgrunden. Varför inte göra som Ohly och presentera den enda möjliga lösningen på en politik där kvoteringsivern får helt absurda effekter.

Vi är ju olika, män och kvinnor, med olika förutsättningar och företräden - varför inte bara acceptera verkligheten som den ser ut?

Länkar: SvD1, SvD2, Expr1, Expr2, DN, AB1-TV, AB2, AB3

Bloggar: Caroline Szyber, Per Altenberg