Det är ett gäng nya nätrötter som vi ser agera i spåren av ett uselt val, ett gäng som är uppkäftigare mot det egna partiet och mot de företrädare som man har synpunkter på. Den som minns den totala tystnaden från NetRoots-kollektivet då drevet gick efter Bodström då densamme: 1) vägrade drogtesten när han fick höra vilka substanser som man kunde spåra trots att han precis innan hade tackat ja... 2) drog iväg till "Staterna" för att skola in ungarna på skola, fixa bostad, äta munkar och valarbeta genom sin blogg, facebook och twitter... 3) tog bondpermis från Riksdagen för att verkställa sina planer med att gå i landsflykt...
Då var dom minsann sjukligt flata de där Nätrötterna, förvisso handlade det om valrörelse men ändå. När nu Urban Ahlins påstådda sextrakassarier mot en kvinnlig medarbetare nu bubblar upp till ytan i den plaskdamm som är dagens socialdemokrati så är det ett helt annat ljud i skällan. Den självutnämnda eliten i Netroots med vissa förutsägbara undantag höjer faktiskt rösten på ett sätt som för en utomstående kan vara befriande.
Westerholm inledde fälttåget mot den sexistiska mansgrisen Ahlin, Högberg utan hår följde precis som Högberg med hår, Martin Moberg och den svulstiga PRO-pampen från Malmö likaså. Det var tydligt att rörelsens bloggare inte var beredda att trycka ner en tangent på sina tangentbord för att rädda mannen som hade skickat en av sina medarbetare till psykologen och omplacering. Antipatin mot Urban Ahlin bland de röda nätriddarna slog igenom datorskärmarna med full kraft och i den mån nu Netroots har möjlighet att påverka sitt parti så underminerades i så fall Urban Ahlins ställning rätt så rejält den här dagen - av de egna, av de som tidigare inte haft en tanke att kröka ett hår på någon av de ledande politruckerna i SAP.
Det är faktiskt befriande att så här från andra sidan frontlinjen se ett bloggkollektiv med en väl utvecklad form av hybris ta för sig i de egna maktkamperna. Själva processen med SAP:s stängda och öppna kriskommissioner kommer att bli så mycket mer spännande att följa när man kan läsa in varenda aversion mot en motspelande medspelare i blogginläggen, när gräsrötterna använder sitt medium för att offentligt stena de som man anser har klantat sig för mycket eller för ofta.
Men Nätrötterna bör tänka ett steg längre, det blev uppenbart när den politiska journalistikens egen likhund Niklas Svensson grävde upp nyheten om att självaste Mona Sahlin, partiordförande och oppositionsledare faktiskt hade känt till att Ahlin med sitt beteende hade jagat en medarbetare till psykologen. Vilken trovärdighet har Mona Sahlin som förnyare av ett parti när hon inte håller rent framför sin egen dörr? Hur kan man ha en omvittnat sexistisk tokskalle som inte fattar vad gränserna går i det sociala samspelet som utrikespolitisk talesperson för partiet? Hur i hela friden skall Mona få ordning på ett parti av krisbearbetare i olika led mitt under en politisk cyklon när hon inte fixar krishanteringen när det är politisk stiltje?
Ahlin-affären kletar sig fast på Mona Sahlin och hennes ledarskap också, så är det bara. Den dagen då Nätrötterna faktiskt börjar mumla lite svagt om att det kanske inte var så att Sahlin var den rätta personen att förnya ett parti som inte förstår vad förnyelse innebär så kommer deras trovärdighet som självständigt tänkande opinionsbildare att bli ett faktum. Ännu så länge så har ju i princip ingen Nätrot av rang ifrågasatt Sahlin, Baylan och det valupplägg som sänkte sosseriet till historiskt låga nivåer.
Som motståndare säger jag naturligtvis "Tack så jättemycket!". Hade jag däremot varit sosse så hade jag tuggat fradga i ren frustration över att ingenting har hänt och över att ingenting händer. När sedan gruppledare Österberg trampar snett i Expressen och berättar att han "ofta har samtal med ledamöter som hamnat snett" så kan man vara säker på en sak - det kommer mera...
Länkar: AB, Expr1, Expr2, Expr3, Expr4
Då var dom minsann sjukligt flata de där Nätrötterna, förvisso handlade det om valrörelse men ändå. När nu Urban Ahlins påstådda sextrakassarier mot en kvinnlig medarbetare nu bubblar upp till ytan i den plaskdamm som är dagens socialdemokrati så är det ett helt annat ljud i skällan. Den självutnämnda eliten i Netroots med vissa förutsägbara undantag höjer faktiskt rösten på ett sätt som för en utomstående kan vara befriande.
Westerholm inledde fälttåget mot den sexistiska mansgrisen Ahlin, Högberg utan hår följde precis som Högberg med hår, Martin Moberg och den svulstiga PRO-pampen från Malmö likaså. Det var tydligt att rörelsens bloggare inte var beredda att trycka ner en tangent på sina tangentbord för att rädda mannen som hade skickat en av sina medarbetare till psykologen och omplacering. Antipatin mot Urban Ahlin bland de röda nätriddarna slog igenom datorskärmarna med full kraft och i den mån nu Netroots har möjlighet att påverka sitt parti så underminerades i så fall Urban Ahlins ställning rätt så rejält den här dagen - av de egna, av de som tidigare inte haft en tanke att kröka ett hår på någon av de ledande politruckerna i SAP.
Det är faktiskt befriande att så här från andra sidan frontlinjen se ett bloggkollektiv med en väl utvecklad form av hybris ta för sig i de egna maktkamperna. Själva processen med SAP:s stängda och öppna kriskommissioner kommer att bli så mycket mer spännande att följa när man kan läsa in varenda aversion mot en motspelande medspelare i blogginläggen, när gräsrötterna använder sitt medium för att offentligt stena de som man anser har klantat sig för mycket eller för ofta.
Men Nätrötterna bör tänka ett steg längre, det blev uppenbart när den politiska journalistikens egen likhund Niklas Svensson grävde upp nyheten om att självaste Mona Sahlin, partiordförande och oppositionsledare faktiskt hade känt till att Ahlin med sitt beteende hade jagat en medarbetare till psykologen. Vilken trovärdighet har Mona Sahlin som förnyare av ett parti när hon inte håller rent framför sin egen dörr? Hur kan man ha en omvittnat sexistisk tokskalle som inte fattar vad gränserna går i det sociala samspelet som utrikespolitisk talesperson för partiet? Hur i hela friden skall Mona få ordning på ett parti av krisbearbetare i olika led mitt under en politisk cyklon när hon inte fixar krishanteringen när det är politisk stiltje?
Ahlin-affären kletar sig fast på Mona Sahlin och hennes ledarskap också, så är det bara. Den dagen då Nätrötterna faktiskt börjar mumla lite svagt om att det kanske inte var så att Sahlin var den rätta personen att förnya ett parti som inte förstår vad förnyelse innebär så kommer deras trovärdighet som självständigt tänkande opinionsbildare att bli ett faktum. Ännu så länge så har ju i princip ingen Nätrot av rang ifrågasatt Sahlin, Baylan och det valupplägg som sänkte sosseriet till historiskt låga nivåer.
Som motståndare säger jag naturligtvis "Tack så jättemycket!". Hade jag däremot varit sosse så hade jag tuggat fradga i ren frustration över att ingenting har hänt och över att ingenting händer. När sedan gruppledare Österberg trampar snett i Expressen och berättar att han "ofta har samtal med ledamöter som hamnat snett" så kan man vara säker på en sak - det kommer mera...
Länkar: AB, Expr1, Expr2, Expr3, Expr4
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar