De två sossekramande språkrören tillkännager denna morgon att de har knappt 2 år kvar av sina förtroendeuppdrag som språkrör, och vad som kommer efter dem vet ingen idag. I det oförutsägbara Miljöpartiet kan vilken miljöfundamentalist som helst plötsligt segla upp som ledare, och hux-flux kan Mona sitta där med andra problem än Ohly...
Förvisso är jag övertygad om att det inte kommer spela någon roll, eftersom de Rödgröna fortfarande kommer sitta i opposition 2010, och med fler ledarbyten aktuella än språkrören på vänsterkanten. Att fru Sahlin sitter trygg efter 2010 tror jag är osannolikt, då resultatet av att hon öppnar munnen eller försöker skapa lagbyggen numera alltid resulterar i att några procent flyr från hennes parti. Och som hon måste öppna munnen i en valrörelse... då kommer alternativen bli närmast övertydliga. Ett svagt ledarskap i en koalition som mår illa när de möts mot en stark regering som är vida mer samspelt än något som borgerligheten tidigare presterat.
I dagen nätupplaga av Aftonbladet så uppmärksammas hur mycket media som de olika estradörerna på den politiska scenen har fått under året. Om alliansen tidigare misshandlats medialt så är det nu oppositionens minst sagt undermåliga arbete som synas. Det skrivs bara om de rödgröna när de bråkar är andemeningen i artiklarna. Är det så konstigt, för det är ju det enda de gör? Alltsedan Mona och de snart historiska språkrören gick ut med sin nya Allians, utan Ohly, så har det varit turbulens och tjafs...
Så lär det fortsätta, Ohly och språkrören lär utpressa det svaga sosseledarskapet i fråga efter fråga. Den med hyfsat gott minne kommer ihåg hur mycket av grön politik som slog igenom under Persson-eran trots att MP då inte fanns i regeringen, och hur sossarna i fråga efter fråga lade sig platt för språkrörens förhandlingstaktik. Hur skall det då bli med detta parti ännu mer intimt sammanflätat med sosseriet? Och Ohly, han är precis likadan - han har ju redan hotat med såväl nyval som att på andra sätt stjälpa Monas lagbygge ifall inte han fick vara med. På samma sätt kommer han dra politiken vänsterut när han nu finns med i den Rödgröna röran...
För Mona måste lägga sig platt, hon har inte råd med mer uppslitande stridigheter inför öppen ridå. Hennes regeringsalternativ har redan i dag noll och ingen trovärdighet, och skulle det till att bli ännu mer bråk så har vi nog närmat oss den punkten när hela skapelsen är att betrakta som ett mycket dåligt, om än skrattretande, skämt...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar