För den som inte har märkt det så har undertecknad en rätt skruvad syn på vad som är roligt, och vad som är acceptabelt. En av mina vänner, Jens, skulle fylla 19 år och vi som betraktade oss som hans närmaste vänner, undertecknad, Jonas och den hysteriska Tobias, det vill säga Rönninges Nörd-maffia, ville självklart fira denna stora dag på ett speciellt sätt...
Planläggningen av födelsedagsfirandet skedde med en rejäl konsumtion av Coca-Cola i glasflaskor och Estrellas Barbecue-chips hemma i Jonas pojkrum. Jag hade hört talats om diverse elaka sätt att förnedra folk under svensexor, och just kidnappning låg mig varmt om hjärtat.
Resulatet blev att vi kidnappade Jens i anslutning till hans hem, försåg honom med en rejäl ögonbindel och tryckte in honom i baksätet på Tobias gamla, vita Volvo Amazon. Brevid honom satt Jonas och höll stenkoll på ögonbindeln och Jens nu tejpade händer. Tobias körde, denna hysteriska varelse hade fått sitt körkort efter så många uppkörningsförsök att vi andra tappat räkningen och trots att han hade kökort körde han hellre än bra... Vi snurrade runt i rönninge och Salem, vi cirklade runt på landsbygden mellan Salem och Södertälje innan vi till slut körde ut på motorvägen mot Nykvarn som övergick i en motortrafikled mot Eskilstuna. Under färden västerut så förklarade vi för jens vad som väntade, vid ankomsten till vårt mål skulle han få fem ledtrådar om var vi var, och om Jens inte lyckades klura ut platsen så skulle han lämnas där och vi skulle själva åka hem för att fira hans födelsedag med något strategispel på Tobbes VIC-64:a...
Resan gick på de krokiga vägar som då var E3:an mot Eskilstuna, förbi Hemglass fabrik i Strängnäs och över det bördiga jordbruksbygderna mellan Barva och Kjula. I just Kjula svängde vi vänster, och vårt mål låg nu nära. Under färden hade Tobias på sedvanligt manér gjort oförklarliga undanmanövrar för sådant som enbart han såg och tvärbromsat helt utan synlig anledning. På vägen mellan Kjula och vårt mål, Ärla, så fanns det en vägbas för flygvapnet och på den pressade Tobias upp sin Amazon i en monstruös fart... När start- och landningsbanan på vägen tog slut så blev Tobias helt perplex och tvärbromsade, denna gång hade Tobias anledning att tvärbromsa. Vägen svängde dessutom kraftigt och Tobias tog kurvan på två hjul, och det baksäte där Jens och Jonas satt lossnade från sina fästen. Jens skrek av skräck, den tidigare färden i toltalt mörker hade satt sina spår i Jens sinne. Jonas hamnade på golvet, och Tobias såg mer ofokuserad ut än någonsin. Katastrofen hade varit nära, men vi hade överlevt...
Framme i Ärla stannade vi det gamla stationshuset, och ledde ut Jens ur bilen. Cirka 20 meter från bilen så tog vi av Jens ögonbindeln, och lossade på hans tejpade händer. Jonas satt i baksätet och siktade på Jens med sitt luftgevär för att markera att han inte var välkommen förrän rätt svar hade passerat hans läppar. Fyra ledtrådar, inget korrekt svar. Nog för att jag var elak, men inte ens jag ville lämna ett födelsedagsbarn på den sörmländska obygden, och därför hade jag enligt mig enkel sista ledtråd: "Du befinner dig i ett samhälle med namnet efter ändelsen i en fågels namn som börjar på Sädes..." men inte ens då fick Jens till det rätta svaret och Tobbe tryckte gasen i botten mot Kjulahållet. Kvar stod Jens, födelsedagsbarnet och såg lätt uppgiven ut.
Vi åkte några kilometer, för att sedan stanna och diskutera ifall vi verkligen kunde vara så här gemena. Jag var för att vi skulle vända och hämta Jens, Jonas var emot och Tobias lika konfys som vanligt. Till slut tog mina argument överhanden, det skulle bli lättar att spela något krigsspel två mot två istället för det orättvisa två mot en, och vi vände åter mot Ärla. Vid stationshuset stod Jens och betraktade busstidtabellerna mot Esklilstuna då tågen sedan några år inte stannade i Ärla. Ingen mer buss gick den dagen varför den vita Amazonen i Jens ögon måste ha varit en syn lik Bernadottes vita bussar under det andra världskriget...
Kvällen blev trevlig, med chips, Coca-Cola i glasflaska och strategispelande...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar