EN KLANG- Å JUBELKVÄLL!

Det har sina fördelar med att sätta sig framför den antika TV-apparaten och börja beta av innehållet på SVT Text - denna kväll blev jag extremt glad av vad jag fick läsa. Först och främst tittade jag till sidan 377 och resultatservicen för elitserien, och jag började nästan gråta när jag fick se att "mitt" Brynäs mäktat med att göra fler än de där 2 målen som laget brukar mäkta med per match. Just i detta nu har Brynäs besegrat Skelleftå med 6-0 mot Skellefteå och den där efterlängtade 3-poängaren är äntligen och slutligen hemma.

Men den riktigt glada nyheten var den att det verkar som om det fria fallet har inletts. Inte för Brynäs, utan för socialdemokraterna som parti. En gedigen och sympatisk undersökning visar att det där röda partiet tappar i förtroende hos väljarna när det gäller alla, och då menar jag ALLA politiska områden, medan Moderaterna har vind i seglen och ökar i förtroende på alla punkter utom en. Det handlar om hur väljarna tror att de olika partierna kan hantera frågor som barnomsorg, skola, arbetslöshet, skatter, lag och ordning och många fler - 16 totalt. I alla 16 sakfrågor tappar sosseriet förtroende, och jag sitter och njuter...

Uppenbart är ju att Monas "nya" sossar inte går hem i folkhemmet, att gemene man inte verkar tro att det är "rörelsen" som skall kunna röra Sverige ur krisen. Men handlar det lika mycket om vilken politik som sosseriet säger sig vilja genomdriva som om den galjonsfigur som försöker prångla ut budskapet?

I mina ögon är det en kombination av en intetsägande politik där inget nytt skymtar bakom de röda fanorna och en effekt av att folket faktiskt inte har mer förtroende för Mona Sahlin än de har för Berth Milton. Senast igår kunde vi läsa lite här och där om hur Maria Wetterstrand seglar upp som de grönrödas verkliga statsministerkandidat i väljarnas ögon. Hur mycket svider inte det i SAP, partiet som prenumenerat på makten under en stor del av det moderna Sveriges historia? Alldeles oavsett vad de säger på röda bloggar, i TV-intervjuer och i artiklar så svider det, och det rejält - tro mig. Det handlar ju om ett parti som ser sig ha monopol på att vara det där statsbärande partiet landet behöver och inte klarar sig utan.

Den annars så hemliga undersökningen från "Forskningsgruppen för samhälls-och informationsstudier" visar med all tänkbar tydlighet att de röda trots ett övertag i vissa opinionsmätningar har en motvind av orkan-liknande krafter emot sig när vi snart river bort den sista lappen i almanackan och vandrar in i valåret 2010. Det kommer bli spännande, det kommer att bli kul - och vem vågar sätta emot mig när jag sätter 200 spänn på att Mona om exakt ett år inte längre är ledare för det där partiet som ingen längre vågar tro på?

Länkar: DN, Expr, Den där Mary