Att tampas med politiska meningsmotståndare på bloggosfären är allt som oftast som ett lågintensivt krig. Man vankar av och an, blänger över blockgränsen i hopp om att hitta någon oförsiktig motståndare att skjuta skallen av, men oftast är stämningen god och glad tillrop skriks över det minerade ingenmanslandet.
Den här dagen var det en moderat bloggare, kollegan Daniel Snällman som var oförsiktig milt sagt. Snällman tog av sig hjälmen, sin skyddsväst och hoppade upp ur skyttegraven skrikandes bokstäver som bildade ord som bildade meningar som i sin tur gav massmedialt eko. Snällman var naiv nog att tro att motståndarsidan skulle uppskatta att få sin retorik jämförd med den retorik Adolf Hitler och nationalsocialisterna körde mot judarna i 30-talets Tyskland.
Medan Snällman hoppade upp och ner i skyttegraven så laddade motståndarsidan sitt granatgevär med en spränggranat. Motståndarsidan, NetRoots-milisen siktade in målet och tryckte på avtryckaren och Daniel Snällman blåstes bort. Hade Snällmans vapenbröder varit vakna hade vi kunnat dra ner Snällman i skyttegraven innan den där spränggranaten exploderade i plytet på honom.
Oförsiktighet i stridssituationer straffar sig alltid, och i detta fall har vi ännu inte sett konsekvenserna fullt ut. Det som finns kvar av Snällman efter NetRoots-salvan har gjort en pudel, som jag hoppas räcker som ursäkt - men säker är jag inte...
Vem är då jag att döma andra bloggare som sticker ut? Ingen egentligen, eftersom jag balanserar på den hårfina linjen av vad som kan anses vara korrekt eller inkorrekt, osmakligt eller åtalbart. Men på något sätt så har jag med mitt bloggande, ofta grovt och elakt men ännu oftare med glimten i ögat, lyckats få ett gäng på motståndarsidan som förstår att det är förkastligt att skjuta ner den där galningen som verkar lida av en önskan att vandra in i de sälla jaktmarkerna. NetRoots har säkert skärmdumpar i hundratal som skulle kunna leda till förundersökningar, de har nog uppgifter som skulle knäcka min ryggrad för gott - men de ser lite längre än så, just nu iallafall.
På Westerholms blogg beskrivs denna blogg denna kväll som en trafikolycka. Han kan inte låta bli att sakta ner, stanna till och titta på ohyggligheterna. Jag ser det som beröm, och hoppas att den allt annat än gode Westerholm ser än riktig rejäl seriekrock på Autobahn framför sig när han stannar - ingen sketen singelolycka där det räcker med en bärgare för att få ordning på kaoset. Ska det vara så skall det vara, men NetRoots ger mig chans på chans att fortsätta väcka känslor - men så har jag såvitt jag kan minnas inte dragit in NSDAP i mina jämförelser med SAP.
Snällman fick inte chansen, vilket jag beklagar trots att jag självfallet stämmer upp i alla fördömanden av jämförelserna mellan nationalsocialistisk retorik och socialdemokratisk retorik. Jag har alltid betraktat Daniel Snällman som en person med patos, med glöd och vilja att förändra. På Facebook, på sin egen bloggs och på min bloggs kommentatorsspår har Snällman alltid visat sig vara en person som har gillat det jag gör - och jag har gillat det Snällman har gjort, med två stora undantag - bloggen från igår och oförmågan att pudla direkt när SVT hade nosat sig till skiten.
Jag är säker på att Daniel Snällman ångrar sig djupt, och det som är gjort är ju gjort och går inte att göra ogjort. Det är förödande för Snällman som person, men även för oss som blåa bloggare. Det är inte ofta vi ligger i vinnarhålet i det flöde av bloggar som ploppar upp överallt. Idag hade vi dock läge för att slå in smashboll på smashboll efter nyheten att sossarna också ha tycks problem med sina nomineringsprocesser. På eftermiddagen tog en bollkalle bollen och sprang bort till motståndaren med den och så var den här dagen körd. Från offensiv till defensiv på några ögonblick...
Snällman har pudlat efter sitt veritabla snedsteg och det är lika bra som nödvändigt, men det finns faktiskt en på motståndarsidan som bör fundera på vad han har presterat i efterdyningarna av Snällman-affären. I Ronneby satt Martin Moberg och författade följande lilla textstycke, möjligtvis i affekt - men ändå.
"...Det rör sig om att sagda bloggare satt ett lika med tecken mellan hur vi i det rödgröna samarbetet för ut vår politik och den mest avskyvärda politiska ideologin som någonsin skådats i e nazismen. Jag tog mig för pannan och blev rejält förbaskad, hur f*n tänkte han här?? Men nu visar det sig att denne bloggare har gjort en pudel och bett om ursäkt, vilket är gott så. Men det lämnar en hel del frågor kvar obesvarade, t ex om hur kan man tillåta sådana skamgrepp från borgerligt håll." - slut citat.
Hade inte det under orden "borgerligt håll" funnits en länk till Kent Perssons blogg hade jag nog inte brytt mig, men nu blir ju slutsatsen att det var Kent Persson som i all sin vidrighet tillät Snällman att hoppa upp ur skyttegraven för att göra bort oss. Men hallå...?
Snälla Martin Moberg, vad menar du med detta svammel? Kent Persson är förvisso en helt fantastisk människa, men mig veterligen så kan han inte se in i framtiden och därmed inte se vad Snällman tänker dra för slutsatser på sin blogg. Eller kan det vara så att ni i NetRoots är ett telepatiskt nätverk, där alla och envar vet långt i förväg vad alla 550 andra tänker skriva eller fundera ihop för något på sina bloggar?
Vet Ulrika Falk två veckor innan Krassman skall trycka ner "publicera"-knappen vad han tänker skriva och kan träda in till hans hjälp mot felstavningar? Vet Claes Krantz vad Högberg har för avsikter med sin blogg i övermorgon, eller har Röda Berget fri utsikt över Storstaden för att se hur tankarna trafikerar kvinnans trafikleder? Är det verkligen så att ni har den kollen på varandra så fattar jag Martin Mobergs fråga, annars så fattar jag inte ett smack.
Andemeningen är ju den att Kent Persson i frontlinjen och hela borgerligheten i den bakre försvarslinjen är de som ligger bakom vansinnesanfallet. Tror Moberg att vi har den kollen, att Kent sitter och lusläser blåa bloggar 25 timmar om dygnet för att kunna skademinimera det partivännerna presterar...? Tyder dagens reaktioner på något sådant, Martin? Att det är Kent Persson eller Borgerligheten som orkestrerat den tankelösa tilltaget? Var ser du det Martin? Var? Svaret är ingenstans...
Martin Moberg bör en dag som denna, när vi ändå är i "be-om-ursäkts-stadiet", be Kent Persson i synnerhet och borgerligheten i allmänhet om ursäkt för att han med högst dubiösa påståenden försökt kladda ner alla oss med den skit som endast haft ett ursprungshål. Så Martin Moberg, kandidat till KF i Ronneby, LF i Blekinge och även Riksdagen - ta nu och be Kent Persson om ursäkt - här och nu.
Den här dagen var det en moderat bloggare, kollegan Daniel Snällman som var oförsiktig milt sagt. Snällman tog av sig hjälmen, sin skyddsväst och hoppade upp ur skyttegraven skrikandes bokstäver som bildade ord som bildade meningar som i sin tur gav massmedialt eko. Snällman var naiv nog att tro att motståndarsidan skulle uppskatta att få sin retorik jämförd med den retorik Adolf Hitler och nationalsocialisterna körde mot judarna i 30-talets Tyskland.
Medan Snällman hoppade upp och ner i skyttegraven så laddade motståndarsidan sitt granatgevär med en spränggranat. Motståndarsidan, NetRoots-milisen siktade in målet och tryckte på avtryckaren och Daniel Snällman blåstes bort. Hade Snällmans vapenbröder varit vakna hade vi kunnat dra ner Snällman i skyttegraven innan den där spränggranaten exploderade i plytet på honom.
Oförsiktighet i stridssituationer straffar sig alltid, och i detta fall har vi ännu inte sett konsekvenserna fullt ut. Det som finns kvar av Snällman efter NetRoots-salvan har gjort en pudel, som jag hoppas räcker som ursäkt - men säker är jag inte...
Vem är då jag att döma andra bloggare som sticker ut? Ingen egentligen, eftersom jag balanserar på den hårfina linjen av vad som kan anses vara korrekt eller inkorrekt, osmakligt eller åtalbart. Men på något sätt så har jag med mitt bloggande, ofta grovt och elakt men ännu oftare med glimten i ögat, lyckats få ett gäng på motståndarsidan som förstår att det är förkastligt att skjuta ner den där galningen som verkar lida av en önskan att vandra in i de sälla jaktmarkerna. NetRoots har säkert skärmdumpar i hundratal som skulle kunna leda till förundersökningar, de har nog uppgifter som skulle knäcka min ryggrad för gott - men de ser lite längre än så, just nu iallafall.
På Westerholms blogg beskrivs denna blogg denna kväll som en trafikolycka. Han kan inte låta bli att sakta ner, stanna till och titta på ohyggligheterna. Jag ser det som beröm, och hoppas att den allt annat än gode Westerholm ser än riktig rejäl seriekrock på Autobahn framför sig när han stannar - ingen sketen singelolycka där det räcker med en bärgare för att få ordning på kaoset. Ska det vara så skall det vara, men NetRoots ger mig chans på chans att fortsätta väcka känslor - men så har jag såvitt jag kan minnas inte dragit in NSDAP i mina jämförelser med SAP.
Snällman fick inte chansen, vilket jag beklagar trots att jag självfallet stämmer upp i alla fördömanden av jämförelserna mellan nationalsocialistisk retorik och socialdemokratisk retorik. Jag har alltid betraktat Daniel Snällman som en person med patos, med glöd och vilja att förändra. På Facebook, på sin egen bloggs och på min bloggs kommentatorsspår har Snällman alltid visat sig vara en person som har gillat det jag gör - och jag har gillat det Snällman har gjort, med två stora undantag - bloggen från igår och oförmågan att pudla direkt när SVT hade nosat sig till skiten.
Jag är säker på att Daniel Snällman ångrar sig djupt, och det som är gjort är ju gjort och går inte att göra ogjort. Det är förödande för Snällman som person, men även för oss som blåa bloggare. Det är inte ofta vi ligger i vinnarhålet i det flöde av bloggar som ploppar upp överallt. Idag hade vi dock läge för att slå in smashboll på smashboll efter nyheten att sossarna också ha tycks problem med sina nomineringsprocesser. På eftermiddagen tog en bollkalle bollen och sprang bort till motståndaren med den och så var den här dagen körd. Från offensiv till defensiv på några ögonblick...
Snällman har pudlat efter sitt veritabla snedsteg och det är lika bra som nödvändigt, men det finns faktiskt en på motståndarsidan som bör fundera på vad han har presterat i efterdyningarna av Snällman-affären. I Ronneby satt Martin Moberg och författade följande lilla textstycke, möjligtvis i affekt - men ändå.
"...Det rör sig om att sagda bloggare satt ett lika med tecken mellan hur vi i det rödgröna samarbetet för ut vår politik och den mest avskyvärda politiska ideologin som någonsin skådats i e nazismen. Jag tog mig för pannan och blev rejält förbaskad, hur f*n tänkte han här?? Men nu visar det sig att denne bloggare har gjort en pudel och bett om ursäkt, vilket är gott så. Men det lämnar en hel del frågor kvar obesvarade, t ex om hur kan man tillåta sådana skamgrepp från borgerligt håll." - slut citat.
Hade inte det under orden "borgerligt håll" funnits en länk till Kent Perssons blogg hade jag nog inte brytt mig, men nu blir ju slutsatsen att det var Kent Persson som i all sin vidrighet tillät Snällman att hoppa upp ur skyttegraven för att göra bort oss. Men hallå...?
Snälla Martin Moberg, vad menar du med detta svammel? Kent Persson är förvisso en helt fantastisk människa, men mig veterligen så kan han inte se in i framtiden och därmed inte se vad Snällman tänker dra för slutsatser på sin blogg. Eller kan det vara så att ni i NetRoots är ett telepatiskt nätverk, där alla och envar vet långt i förväg vad alla 550 andra tänker skriva eller fundera ihop för något på sina bloggar?
Vet Ulrika Falk två veckor innan Krassman skall trycka ner "publicera"-knappen vad han tänker skriva och kan träda in till hans hjälp mot felstavningar? Vet Claes Krantz vad Högberg har för avsikter med sin blogg i övermorgon, eller har Röda Berget fri utsikt över Storstaden för att se hur tankarna trafikerar kvinnans trafikleder? Är det verkligen så att ni har den kollen på varandra så fattar jag Martin Mobergs fråga, annars så fattar jag inte ett smack.
Andemeningen är ju den att Kent Persson i frontlinjen och hela borgerligheten i den bakre försvarslinjen är de som ligger bakom vansinnesanfallet. Tror Moberg att vi har den kollen, att Kent sitter och lusläser blåa bloggar 25 timmar om dygnet för att kunna skademinimera det partivännerna presterar...? Tyder dagens reaktioner på något sådant, Martin? Att det är Kent Persson eller Borgerligheten som orkestrerat den tankelösa tilltaget? Var ser du det Martin? Var? Svaret är ingenstans...
Martin Moberg bör en dag som denna, när vi ändå är i "be-om-ursäkts-stadiet", be Kent Persson i synnerhet och borgerligheten i allmänhet om ursäkt för att han med högst dubiösa påståenden försökt kladda ner alla oss med den skit som endast haft ett ursprungshål. Så Martin Moberg, kandidat till KF i Ronneby, LF i Blekinge och även Riksdagen - ta nu och be Kent Persson om ursäkt - här och nu.
Länkar: Böhlmark, SVT:s grundsten
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar