Det har hänt förut faktiskt, och med ett resultat som borde få de som gapar om ett Kristdemokratiskt namnbyte att fundera på om det är rätt väg att gå. Den gången var det VPK som blev V, Vänsterpartiet Kommunisterna som klippte av sin ideologiska navelsträng och "droppade" kommunisterna. Att det sedan inte spelar någon roll vad man heter eller kallar sig spelar ju mindre roll när partiledaren kallar sig kommunist och som tycker att man aldrig kan acceptera ett demokratibegrepp som står höjt över klasskampen. Den kommunistiska avbönen kom först när 4%-spärren kom plågsamt nära...
Just där befinner sig Kristdemokraterna idag, man växer inte - man minskar. Men har det med namnet att göra? Jag tror det inte, jag tror att de som kan tänka sig att välja KD i ett val oavsett sin religiösa övertygelse eller om man råkar vara ateist kan se att Krist... har mindre med religion att göra än etisk och moralisk hemvist.
KD har ju redan förnyat sitt partinamn två gånger, från KDS till KdS 1987 och 1991 antog man dagens form, KD. Det som började som Kristen Demokratisk Samling gick via Kristdemokratiska Samhällspartiet till Kristdemokraterna. Just "Krist" och "demokrati" i olika former har överlevt alla omstöpningar - frågan är vad som skall väck i en ytterligare förnyelse? Knappast "demokrati" va? Men säljer man inte sin själ om man avvecklar "Krist" i ett försök att bli mer tilltalande för allt och alla. Handlar politik bara om yta, inte om värdegrunder? Handlar framtiden mer om partinamn än om var man vill gå med sin politik?
Men vad Kristdemokraterna än må bestämma sig för i fråga om namnbytet, för valet är deras och bara deras, så måste ett sådant grepp förenas med en ny framtoning, en ny retorik och en förnyelse som heter duga. Frågan är bara om det är rätt väg att gå att abdikera från en plats där det finns ett vacuum efter mitt partis vandring in i mittens rike. Jag ser KD som garanten för att det finns ett alternativ i en tid då konturerna blir allt svårare att se, att det finns några som iallafall jag kan associera med konservatismen...
Kristdemokraternas framtid - ljus eller mörk - är beroende av hur man formulerar sin politik och får den att klinga i väljarnas öron och om de företrädare man släpper fram i rampljuset är några som väljarna kan lära sig uppskatta. Det senare problemet finns inte idag, eftersom Göran Hägglund faktiskt är en partiledare som borde vara folkkär och tilltalande för de stora massorna. Detsamma gäller kanske inte KD:s politik - ännu. Men man har en ideologisk ryggrad och alla förutsättningar i världen och himlen för att bli bra mycket större än vad man är idag...
1 kommentar:
@Antonsson
Hägglund må vara en "trevlig prick" men bakom honom står ett antal personer som har bra mycket mer tvivelaktiga karaktärsdrag och politiska målsättningar.
Vi kommer att lära känna ett nytt KD med tanke på vilka framgångar de bokstavstrogna inom den kristna högern nu skördat. Din bild av KD och dess framtid saknar en del kontrast, men det är klart. Inte vill väl du att KD skall ramla ur riksdagen, inte ännu.
Skicka en kommentar