SPORTLOV I DALARNA

Morgon, -14 grader. Kallt om kroppen, men varmt i själen! Orsaken är den opinionsundersökning som jag nyss läst om på text-tv, där det stora försprånget för den rödgröna röran nu synes vara ett minne blott. Hallelujah...

De här dagarna då jag saknar min dator och bloggande något enormt (detta inlägg skrivs på mobilen...) har ändå varit uthärdliga då sönerna till och från skött sig bra och vädret har visat sig från sin bästa sida. Idag kommer vi ta en tur till koppargruvan i Falun och bege oss till ett alternativt underjordsrike, lite svalare än det vardagshelvete man som 4-barnsfar dagligen besöker...

SÅ KOMMER BRÖLOPPET ATT BLI - FÖRSTAHANDSINFORMATION

Platsen för det magnifika bröloppet - kapellet på Gotska Sandön!

Expressen och TV4 hade uppenbarligen rätt tidigt i morse när man lyfte nyheten om det historiska som i dag har hänt - Vår kronprinsessa Victoria och unge Herr Daniel Westling har alltså förlovat sig! Att just Expressen och TV4 hittat rätt är ju närmast unikt, eftersom det är den tidningen och den Tv-kanalen som har sämst källforskning och sämst rykte...

Vad som är nästan lika unikt är det samtal jag nu på morgonkvisten fått från det Kungliga Hovet. Jag sov djupt när min Sony Ericsson K850i började spela Kungssången, ringsignalen som ljuder när någon blåblodig vill ha tag i mig... Det var konungen själv som med myndig stämma berättade att Hans kungliga Höghet efter att ha ögnat igenom just denna blogg funnit en person som var lämpad att arrangera hela bröloppet. Eftersom jag hyser den största respekten för våra kungligheter så tackade jag för förtroendet och påbörjade omedelbart planeringsprocessen. Konungen var tydlig att jag med diktatoriska medel enväldigt fick förfoga över landet och utan att lyssna på andra skapa ett unikt brölopp. Resultatet av detta arbete vill jag delge Er, kära läsare, först av alla på denna blogg.

1. Val av Kyrka: Storkyrkan må vara fin och den som av tradition används när kungligheterna bekräftar sin kärlek, men detta är inte ett traditionellt brölopp och av säkerhetskäl väljer vi istället det lilla men ack så gemytliga kapellet på Gotska Sandön. TV-rättigheterna säljes till den kanal som utfäster sig att sätta upp ett Linda Rosing-program till mig och dessutom fyller på min börs med några 10-tals miljoner...

2. I Kapellet: Musiken kommer inledas med Caroline af Ugglas egna mästerverk "Snälla, snälla", för att därefter låta denna den svenska musikens egen lilla galenpanna sjunga ett potpurri av vackra sommarpsalmer. Avslutningsvis kommer Caroline af Ugglas i duett med sin avlägsne släkting Magnus Uggla framföra en death-metalversion av "Uti vår Hage". Därefter tar själva vigselakten vid, och den hålls av ärkebiskopen. Då kapellet är litet och familjärt kommer inte alltför många gäster att få plats förrutom familjerna. De olika kungahusen får utse en gäst var, men där det norska kungahuset MÅSTE representeras av den synska prinsessan Märtha Louise enbart för att vi skall få se vilken fantastisk kreation hon tagit fram till detta tillfälle... Regeringen representeras av statsministern med hustru, oppositionen, som är republikaner, får fira från fastlandet - förslagsvis vid kajen i Oxelösunds hamn med kokta korvar och ett flak Pucko. Akten avslutas med att Caroline af Ugglas återigen tar ton och sjunger en duett, denna gång med Richard Wolff - denna gång Loa Falkmans gamla slagdänga "Symfonin".

3. Kortege: Gotska Sandön är delvis valt för att den cirka 200 meter långa kortegevägen skall kunna bemannas med den patetiska ursäkt av vad som finns kvar av det svenska försvaret. Ungefär 100 hemvärnsmän och hela den svenska armén om 200 man kommer att olika vackra uniformer stå längs den väg där Victoria och Daniel med gäster kommer dras fram i en skrinda av två monstruösa gotländska baggar. Efter brudparet marscherar sedan i tur och ordning Arméns musikkår, om den finns kvar 2010, kungliga gäster, präster, adeln, borgarna, bönderna och pöbeln...Gotska Sandöns befolkning om 2-3 personer ges möjlighet att hylla brudparet.

4. Fest: Middag och fest sker i partytält i Fyrbyn på Gotska Sandön. Om flygvapnet har råd kommer incidentroten att flyga över Gotska Sandön, och högst eventuellt kommer flottans största fartyg HMS Carlskrona stå för transporterna till och från Gotska Sandön. Maten kommer bestå av ett dussin familjepizzor uppflygna med helikopter från Visbys förnämsta pizzeria... Till detta dricks Gotlands-Dricku och hemkört. Efter festen leker värdparet och gästerna kurragömma med hela Gotska Sandöns nationalpark som arena, och i gryningen avblåses festligheterna av att Caroline af Ugglas från fyrtornet sjunger sin egen tolkning av nationalsången. Därefter ombordstigning i gummibåtar för transport till HMS Carlskrona och resa mot fastlandet...

5. Bröllopsresa: Kommer att gå till Chile och Falklandsöarna i november 2010 med Pelle Mohlin Travel, en plats som gjord för romantik och avelsarbete.

Det kommer bli unikt, det kommer att bli fantastiskt och efter en sådan här upplevelse så kommer Westling från Ockelbo och kronprinsessan leva i en extrem form av symbios. Själv kommer jag bara sitta och njuta när all världens kungahus ställer sig på kö för att ta mina väldokumenterade förmågor att organisera och planera även de största arrangemangen i anspråk...

Länkar: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3, DN4

PRINSEN AV OCKELBO PÅ SEMLORNAS DAG...

Nu är ryktena igång och det är Expressen och TV4 som slagit på nyhetstrumman. Först vid 13-tiden vet vi om de träffat rätt, de annars alltid så sanningsenliga redaktionerna. Aftonbladet är dock tvärsäkra redan nu... Men om det stämmer så får man väl som den rojalist man är åtminstone känna sig lite glad över att kronprinsessan Vickan äntligen lyckats övertala sin far Konungen att godkänna kronprinsessans val av livspartner, en gymägare med sina rötter i Ockelbo. Denne Daniel Westling, som jag faktiskt suttit extremt nära på en pizzeria på Nybrogatan för ungefär 7 år sedan, kommer alltså att ta plats i kunghuset och späda ut det blåa rojalistiska blodet till något mer lila-aktigt... Men kärleken är ju alltid viktigast, och har Daniel bestämt sig för Victoria och Victoria för kepskillen så får vi gilla läget. Grattis!

Dagen då detta tillkännages är ju också en speciell dag, det är ju en av årets absoluta höjdpunkter -Fettisdagen - dagen då vi äter semlor och hyllar sådana som mig, de lite mer rundlagda. Eller har måhända frosseriet av grädd- och mandelmassfyllda bakverk någon helt annan historia som jag inte känner till...? Nåväl, för all framtid kommer jag nu iallafall att minnas att det var på den dagen jag tryckte i mig tre semlor som vårt kungahus tog de första trevande stegen mot en reproduktionscykel av nya tronföljare.

Själv ser jag nu fram emot det storartade bröllopet som förmodligen väntar till sommaren, det skall bli härligt att se Birgitta Olsson och alla andra republikaner tappa fattningen när våra skattepengar läggs på parader, ceremonier och ett ändlöst hyllande av att kungahuset hittar nya vägar, vägar där till och med en grabb från just Ockelbo tillåts bli en del av den finaste instution vi har i det här gudsförgätna landet.

Sedan undrar jag oroligt om det kommer finnas några soldater att sätta in för paraderande, fanvakt och längs kortegevägarna? Ja, hemvärnet har vi ju fortfarande kvar... Underbart!

Länkar: AB1, AB2, AB3, AB4, AB5, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, Mary

OPINIONSSIFFROR OCH NUDER...

Glade Pär, än så länge...

Efter att kört igenom "Wrong" 14 gånger, gråtit av lycka och nickat igenkännade till den vackra och självutlämnande texten så var det då dags att ta i det politiska bloggandet. Även när det gäller de två politiska frågor jag tar upp så finns det utrymme för att bli känslomässig.

Den första och bästa nyheten är såklart SKOP:s senaste väljarbarometer som visar att det gigantiska försprång som Mona och hennes lekkamrater tidigare fått genom att leka tysta leken snabbt har ätits upp när munnarna har öppnats, det kaotiska koalitionsbygget visats upp och de populistiska flosklerna demaskerats på löpande band. Senast förra veckan vill Mona ena dagen att staten skulle köpa SAAB, för att nästa dag anklaga Maud att ljuga när näringsministern lyfte frågan... Vet Mona själv vad hon sagt dagen eller dagarna innan? Man får ju hoppas det annars kommer såväl Lars Ohly och språkrören tugga fradga i ren frustration innan ens förhandlingarna i de röd-gröna arbetsgrupperna sagt hej till varandra.

Men för att inte bli anklagad för att enbart vara elak så gjorde väl Mona hyfsat bra ifrån sig hos den norska TV-profilen Skavlan. Inte så svårt dock, då det handlade om hur Mona tyckte att Jens Stoltenberg var snygg, och Jens Stoltenberg, som förvisso verkar vara en skärpt och begåvad herre, gav oss svenskar som tycker att våra småbröder i väster är lite bakom flötet vatten på våra kvarnar när han sa sig tycka att Mona var snygg... Men hallå? Var är Monas ögon någonstans, var är ett leende som inte är tillgjort och på gränsen till en grimas? Oj, förlåt - jag skulle ju vara snäll, och Mona gjorde som sagt bra ifrån sig i ett program som inte på något sätt handlade om politik, annat än att Carolina Klüft skulle kunna tänka sig att ingå i Monas regering och att Ohly aldrig kan få posten som finansminister. Man anade nästan att ministerposten för Carolina är mer säker än Lars Ohlys när friidrottens präktiga pärla NEG för Mona Sahlin...! Hon är inte kunglig, det räcker gott med att ta i hand eller säga "Hej på dej du".

Opinionssiffrorna igen då, kul! Nu kommer vi med stormsteg och Svensson ser tydligen förbi populismen. Väljarbarometrar och opinionsundersökningar är dock inte den allsmäktiga sanningen men det är väl ändå klarlagt att det ser ljusare ut för oss med hjärtat till höger i dag än för ett år sedan?

Så har då Pär Nuder bestämt sig för att lämna riksdagen, vilket inte kommer som någon överraskning för mig. Han känner väl att han måste gå vidare, hitta nya gigantiska utmaningar och på ett eller annat sätt stötta sitt parti med andra arbetsmetoder än genom partipolitiken. Det kommer han väl få tillfälle till som ordförande för sosseriets nya klump-koncern i min hemstad Sundbyberg.Om Pär Nuder tro sig ha tid att sitta och skriva böcker på arbetstid som han förmodligen hoppas och som den lille herren gjorde i riksdagen kan han nog tänka om - han har nog en hel del att tänka på i sin nya roll i Sundbybergarnas tjänst. Lycka till ändå, Pär, det kommer du att behöva! Och om du efter några möten med KSO Hellmark-Knutsson börjar drömma konstiga drömmar så finns jag här för dig, jag är en fenomenal amatör-terapeut skall du veta!

Länkar: SvD, SvD2, DN1, DN2

HÄRLIGT! JA RENT AV UNDERBART...

Minnen från en svunnen tid: "På grund av personalbrist är vi tvungna att tillsvidare ha stängt och hänvisar dig istället till... Närmaste apotek: Apoteket Hinden, Bajenhöjden..."

De första trevande stegen med att avveckla ytterligare ett kundfientligt statsmonopol har tagits av regeringen. Och hur härligt är det inte att man snart kan köpa sina TREO tillsammans med groggvirket på fredagskvällen...

Det finns säkert monopolkramare som gråter krokodiltårar en sådan här dag, när solen skiner och fåglarna kvittrar och Göran Hägglund underlättar svenskarnas vardagslunkande med ett beslut som inte tas en dag för tidigt. För varför skall småbarnsfamiljer på landsbygden, med kanske 10-tals mil till närmaste jourapotek behöva vänta hela helgen på att få dämpa ungens feber med alvedon? Kan någon förklara varför en bakfull tokmoderat skall behöva promenera längre än till ICA på Landsvägen när han sopar gruset ur ögonen efter några pilsner för mycket en söndagsmorgon...?

Med detta öppnar vi väl upp för att i handeln också kränga massagestavar och geishakulor ur Apotekets sortiment kan man då hoppas, och även det gynnar den njutningslystna kvinnan som har en underpresterande och sovande karl hemma och enbart har COOP att vända sig till när de undermåliga låtarna från Melodifestivalen ekar ut ur TV:ns högtalare på lördagskvällen i skener av IKEA:s doftljus och en skål med räkskal...

En reform med medborgarnas bästa för ögonen, något annat handlar det inte om. Nu väntar jag på det naturliga steget i frihetsprocessen: Att Viagra och Haldol blir receptfritt, sedan är lyckan gjord...

Länkar: AB, DN1, DN2, SvD

SOSSAR OCH ANTI-SEMITISM...?

Det är väl rätt otroligt hur den ena efter den andra av politiker på vänsterflanken tävlar om att isolera staten Israel, och dess idrottsmän. Jag tillhör ju den skaran på högerkanten som inte ohämmat hyllar Israel och det krig man bedriver mot palestiniernas terrornätverk. Det som hände i Gaza för några månader sedan utvecklades dessvärre till inget annat än terror mot en oskyldig civilbefolkning...

Men Israel har precis som alla andra rätten att skydda sina medborgare mot attacker från Hamas och Hizbollah eller vilka andra som kan tänkas ha dessa ambitioner. Just Hamas bidrog ju i hög grad till att civilbefolkningen i Gaza fick lida alla helvetets kval genom att man placerade sin Qassam-ramper, enheter och högkvarter mitt bland bostäder, skolor och sjukhus. Hamas startade kriget genom sina anfall, Israel använde i mina ögon fel taktik...

Men där slutar min förståelse för varför just Israel av sossar, nu representerade av Ilmar Reepalu och flera andra sossar från Skåne, och vänsterpartister nu utmålas som ett av ondskans imperier. Israel var tvungen att göra något, det är ett faktum - men Hamas stadsgerilla-taktik ledde till att flyganfall och raketbeskjutning från Israelisk sida inte blev de "kirurgiska" operationer som man önskade sig. Israel kunde gjort annorlunda, men det konstiga är att det alltid skriks om bojkott mot just Israel från vänsterkanten. Andra länder däremot - länder utan folkstyre eller yttrandefrihet alltid skall omfamnas och hyllas i idrottsammanhang trots att brister och tyranni är långt värre än det vi ser från Israel.

Varför kräver inte min gamle landsman Ilmar Reepalu att allt idrotssutbyte med Ryssland stoppas efter ett krig mot Georgien som i terrorhänseende slår Gaza med råge...? Jag ser fram emot ett lika stort engagemang att förvägra ryska idrottsmän från att tävla i Malmö stad från Reepalus sida - det finns ju runt om i Skåne många flyktingar från Baltikum som än idag minns den sovjetiska terrorn, massmorden och folkförflyttningen och som skulle må dåligt av att höra den gamla sovjetiska nationalhymnen i rysk tappning eka över Malmö. Ilmar borde ju veta tycker man...

Och varför hördes ingenting från vänsterkanten 1980 när många demokratier unisont sade ifrån mot den ryska inmarschen i Afghanistan genom att bojkotta OS i Moskva? Varför hörs ingenting när våra idrottsmän konfronteras med sina motsvarigheter från Kuba, Nordkorea, Venezuela...?

Nej, det Israel och det judiska statsbygget som skall utmålas som det stora hotet mot mänskligheten, det är organisationer som Hamas och Hizbollah som i sina agendor har utrotandet av det judiska folket på agendan som skall hjälteförklaras. Så har socialdemokratin utvecklats, snabbt och olustigt - och det skulle vara mycket intressant att höra den gamle Kippa-bärande Göran Perssons inställning till hur partiet snabbt återfallit i en retorik där man vägrar se att det krävs två för att bråka. I sossarnas sinnesvärld nuförtiden är tydligen terror OK så länge den riktas mot staten Israel...

Länkar: SvD, SydS1, SydS2

SOSSAR, SAMBA OCH SKATTEBETALARE...

Visst är det underbart att slå upp ögonen när klockan har passerat tre på eftermiddagen och känna sig utvilad och utdrömd efter en natt på en kaostisk arbetsplats. Just mina drömmar har fått folk att reagera, och det är väl trevligt att folk bryr sig om min mentala hälsa och de uppenbarelser som dyker upp i mitt inre. Det har handlat om allt från journalister till vänsterpartiets egen lilla politiska sekreterare som tar min blogg och sig själv på alldeles för stort allvar... Och nu är det dags igen, jag vaknade upp med tårfyllda ögon - besviken och upprörd över ett svek jag inte kommer glömma bort i första taget.

Vår föreningsordförande hemma i Sundbyberg, Ramsay Brufer, har undrat mycket om min psykiska hälsa och anledningarna till att jag drömmer mer om sossar än mina egna själsfränder och han blir nog inte mindre orolig när han nås av denna dröm. Och är det så konstigt att just sossarnas KSO och Ordföranden i Kultur- och Fritid "ploppar" upp i mina drömmar hela tiden? Nej, först och främst är de mer "drömbara" än Ramsay Brufer och Carl Grufman, och sedan finns det ju en klok mening som på engelska lyder "Opposites attract", hur den lyder på portugisiska har jag dessvärre ingen aning om...

Mellan andra och tredje blåstömningen så befann jag mig i kronologisk ordning i en limousin mellan Sundbyberg och Arlanda, på ett plan till Brasilien, i den vackra staden Taboao da Serras och sedan på en ljuvlig sandstrand någonstans längs den brasilianska kusten. Av anledningar som jag ännu inte har förstått så var jag resesällskap åt kommunstyrelsens ordförande Helene Hellmark-Knutsson när hon och jag reste till det varma, behagligt och det ljuvt sensuella Brasilien, och det var underbart av flera anledningar... Först och främst är det ju skönt att slippa vinterkylan, sedan känns det ju bra att man klättrat så pass i den kommunala hierarkin att jag kan resa över halva världen på skattebetalarnas bekostnad och slutligen så var det underbart att i ett sambatåg längs en strand i palmernas skugga visa upp tvålfagra, solbrända och fjantiga brasilianare hur en riktig, välbyggd, albinoaktig och på alla sätt attraktiv man ser ut och beter sig. Inte undra på att Helene i drömmarnas värld lämnade sin ställföreträdande politruck Siyamak Sajadian Sasanpour hemma och tog med mig istället, Guds gåva till kvinnorna...

Det var trevligt, och ännu trevligare blev det av att jag inte betalade en sekin för kalaset utan att Sundbybergarna solidariskt ställde upp och bidrog med sina skattekronor för mig och min resekamrat. Maten smakar ju bättre, hotellsängen känns ju skönare och solen bränner lite mer när man själv känner att allt är gratis. Och hur mysigt är det då inte att sitta på en sandstrand med en paraplydrink i handen och en politisk antagonist vid sidan och se solen gå ner i havet... Och just där märkte jag i min egenskap av geografi-nörd av att det var en dröm eftersom solen inte går ned i söder eller öster utan i väster, men i drömmarnas värld rättar till och med solen in sig för att allt skall bli perfekt.

Men perfektionen tog slut när jag solbadade, och Helene började fnittra på samma sätt som när hon läser min blogg under fullmäktigemötena. När jag frågade vad som stod på så berättade hon frankt och uppriktigt att jag inte var så snygg som jag trodde, att till och med Michael Spira utstrålade mer manlighet än lilla jag. Jag började gråta och sprang med tårarna sprutandes iväg från stranden... När jag vände mig om så såg jag Siyamak i Borat-baddräkt komma lunkande i riktning mot den elaka Helene. Siyamak mötte mig med ett elakt flin på läpparna, akut nedflugen på skattebetalarnas bekostnad.

Men så vaknade jag upp och befann mig i min säng och inte i Brasilien. Men någonstans så kändes drömmen verklig, och efter ett gediget grävande i det kommunala diariet så upptäckte jag att Saida och jag måste vara avlägsna släktingar. Helene skall minsann ut och flyga utan mig, och med Siyamak Sajadian Sasanpour samt någon politisk tjänsteman, till det soliga Brasilien och en ny vänort, på skattebetalarnas bekostnad.

Frågan man ställer sig, förmodligen av ren avund är varför just Brasilien och en stad där väljs ut till vänort? Varför inte en engelsk industristad, en förort till Düsseldorf, Grozny eller vår demokratiska jämlike Pyongyang? Nej då, sol och samba för sosseriet... Jag är så bitter över att inte få följa med på andra resor än de jag företar mina innersta fantasier och drömmar. När jag blir bitter så unnar jag ingen annan något kul, och defintivt inte på skattebetalarnas bekostnad.

Om nu Brasilien är så tilltalande kan väl Helene, Siyamak och den politiska tjänstemannen ta T-banan från Rissne till T-Centralen, för att där byta till tåget mot Skärholmen. I det nyrenoverade köpcentret SKHLM har man nu brasilianska dagar med samba-tema och en tävling där man vinner en resa till Brasilien. Kunde ju vara ett bättre sätt att ta sig dit än att snylta på de förslavade skattebetalarna. Kommunen kan stå för SL-biljetterna och en lunch på McDonalds, gott så - om nu inte jag får följa med...

ALTERNATIVA ENERGIKÄLLOR...?

Det är ytterligare några timmar kvar innan solen behagar lysa upp tillvaron, denna sol som av många ses som en bra form att utvinna energi. Själv har jag efter de senaste veckorna på arbetet börjat fundera på om det inte finns en energikälla som vi borde kunna utnyttja och som defintivt inte på något sätt bidrar till växthuseffekten, stökiga patienter!

Det oregelbundna men ändå ihärdiga vevandet och viftandet med armar och ben som ofta syns bland de vårdtagare som vi inte har sövda och i respirator är ett enormt slöseri på energi, och borde man inte kunna koppla ett par rejäla gummiband till en generator som skapar elektricitet av viftandet? Just nu skulle vår kundkrets lugnt prestera tillräckligt mycket energi för att åtminstone hålla min arbetsplats (Intensivvårdsavdelningen SöS) med så mycket el att vi borde vara självförsörjande och dessutom hålla sjukhuset med fasadbelysning på den del av fasaden som vetter mot Årstaviken...

När man sitter frustrerad och blänger på dessa rastlösa och motoriskt oroliga patienter så skulle det ju ändå kännas skönt om man visste att vevandet och viftandet bidrog till mer än en säng i totalt kaos, ett spindelnät av sladdar och droppslangar och ett stök som just jag måste ta hand om. Tänk om det blev en bättre framtid för sönerna och renare luft, grönare träd av denna annars så meningslösa aktivitet. Skall man börja forska tro? Med tummen mitt i handen och med Kalkyl och Professor Balthazar som de enda förebilderna i uppfinnarnas värld synes ju utsikterna för framgång vara låga. Samtidigt vet jag ju att det vevas och viftas hej vilt på alla Sveriges sjukhus och att vi på SöS inte på något sätt är unika. Och inte är det bättre på psykiatriska vårdinrättningar, demensboenden och ålderdomshem - överallt går energi förlorad! Till och med simulerade psykiatriska åkommor som konstfackskvinnor brukar bidra med till samhällsutvecklingen kan ju komma miljön tillgodo. Så som Anna Odell använde sina extremiteter i sina ambitioner att skapa konst genom att misshandla personalen på psykakuten så fanns det gott om energi, energi som används när spännbältena ansluts till en generator.

En satsning på rörelserelaterad människoenergi borde kunna få alla partier att enas, det enda avfallet blir ibland svett och det behöver ingen slutförvaring. Och varför inte ansluta sig till en generator när man gör "hunden"...?

Däremot finns det nog inget hopp för att vi lokalpolitiker i Sundbyberg skulle kunna alstra energi så det räcker för att avstå från att bygga ett nytt kraftvärmeverk i Norra Kymlinge. Med allt annat än ett gediget kroppsspråk i talarstolen vid fullmäktige så skulle vi inte ens lyckas lysa upp podiet, här råder närmast en zombiemässig stämning där de enda rörelserna är ett monotont malande där endast 2% av ansiktsmusklerna rör sig samtidigt. Titta själv när Web-sändningarna börjar vid nästa fullmäktige...

Länkar: DN, SvD

SAAB OCH SOSSERIET

Ibland undrar man ifall folk ingenting lärt sig av svunna tider? Hur bra var det att skattebetalarnas pengar under 70- och 80-talet pumpades in i varvsnäringen, och hur bra skulle våra skattepengar göra sig om vi pumpade in dom SAAB:s bilfabriker i Trollhättan? Inte alls, för faktum är att SAAB inte har gått med vinst mer än ett år av de senaste 20, faktum är att inga köper SAAB:s produkter nu, faktum är att inget seriöst bilföretag vill köpa SAAB av GM och i det företaget vill facket och sossarna pumpa in pengar, pengar som är dömda att försvinna upp i rök inom några år...

Men om nu socialdemokratin och facket vurmar så för just SAAB, så varför inte slå sina tjocka plånböcker ihop och själva rädda företaget? Det är väl bara att lansera några fler spel hos Folkspel eller höja avgifterna hos ABF så har man måhända medel att visa att man tror på SAAB och dess framtid på riktigt och inte bara rent retoriskt. För GM säljer nog billigt, något annat kan det nog inte bli tal om när det inte på hela jorden verkar finnas någon annan aktör på bilproduktion som ser den potential som Mona med vänner ser hos SAAB. SAAB kan ju bli Socialdemokraternas Aeroplan Aktiebolag och en vidareutveckling av de löntagarfonder som finns undangömda någonstans i fackets agenda. Mona som styrelseordförande och Ohly som VD...? Peter Eriksson kan ju bli forsknings- och utvecklingschef. Spännande...

Visst är det tragiskt att det gått som det gjort och att många tusentals bilbyggare i Trollhättan skall behöva hitta en ny arbetsgivare. Men staten och skattebetalarna kan inte, hur mycket empati och välvilja som än finns, pumpa in dina och mina skattepengar i något som är dömt att misslyckas. Satsningar och stöd måste riktas mot företag med livskraft och framtidsutsikter, och inte för att hålla ett företag som närmast befinner sig i ett moribunt tillstånd under armarna...

Länkar: SvD1, SvD2,SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, DN3, DN4, AB1, AB2, AB3, AB4

FULLMÄKTIGE, MASSMEDIALT GENOMSLAG OCH DRÖMMAR...

Jag har viss erfarenhet av att paddla kanot i det verkliga livet också...

Det var ett rätt tråkigt kommunfullmäktige faktiskt. Gnabb och gnäll, och en fråga om en utbyggd simhall vs ett utomhusbad som var uppe till debatt i tre olika skepnader. Segt, lojt och inte alls så stimulerande. Men så hände något som fick mig att reagera, sosseriets politiska sekreterare Sofie smög sakta ner till kommunstyrelsens ordförande Helene Hellmark-Knutsson med sin laptop i nävarna. Det tittade ner på skärmen, fnittrade och tittade av någon outgrundlig anledning på mig - denna diskreta och icke alls så tilltalande gråa figur som mest satt och gäspade på ersättarbänken...

Vad hade hänt, varför var jag helt plötsligt ögongodis för mina politiska motståndare? Hade någon komprometterande bild på undertecknad nått Sofies och Helenes ögon? Datorn lyftes efter någon minut över till Nathalie Sundesten-Landin, även hon sosse och hon skrattade till. Jonas Nygren, ordförande i Barn- och Utbildningsnämnden, tittade också till skärmen och fäste omedelbart blicken på mig med ett leende på läpparna. Nu såg jag vad som fått mina politiska motståndare att reagera - det var min blogg! Bilden på de ludna rosa handklovarna i kombination med den oranga loggan för "Alliansens vänner" syntes tydligt trots avståndet.

Tankarna började snurra, jag fick yrsel, knäsvagheten slog till och pulsen gick upp till 200. Vad hade jag skrivit egentligen? Och i vilket sammanhang? Minnet sviktade men jag hade för mig att jag för en gångs skull varit hyfsat sansad och inte alls för utflippad när jag skrev min "Alla hjärtans dag"-blogg, men säker var jag inte. I foajén mötte jag efter några minuter såväl den LapTop-bärande Sofie och Nathalie som reflekterade över mitt bloggande. Det handlade om mina drömmar, och det handlade om att jag drömt om just Nathalie och Helene Hellmark-Knutsson för att sedan vara så uppriktig eller korkad att jag bloggade om saken.

Nyheten hade spridits från en reporter på lokaltidningen "Mitt I Sundbyberg" som sett att jag som moderat drömmer om "sossekvinns". Först av allt vill jag välkomna tidningen "Mitt I Sundbyberg":s reportrar till läsekretsen, sedan vill jag erbjuda mina fantastiska egenskaper i det skrivna ordets hantverk till tidningen utan att de måste gå via bloggen för att få ta del av mina djuplodande analyser om lokalpolitiken i Sundbyberg - Ge mig en sida, jag fyller den gärna för ett arvode som vi kan förhandla om över en pizza eller två...

Avslutningsvis vill jag bara för att tydliggöra för vad drömmarna om mina politiska motståndare handlade om och redogöra för innehållet. En tidning brukar ju ofta snedvrida information och vinkla det på de mest absurda sätt, och mina drömmar var helt oskyldiga och enbart gemytliga. Så gemytliga att jag gärna skulle se uppföljare när John Blund flugit hem till DDR... Jag ber dock att få reservera mig för minnesluckor eller förträngningsmekanismer, att minnas drömmar är svårt.

Dröm 1: Deltagare: Helene Hellmark-Knutsson samt Tokmoderaten. Plats: Fjällen. Tid: Sommar.

Av någon outgrundlig anledning så tog drömmarna med mig på en fjällvandring med kommunstyrelsens ordförande Helene Hellmark-Knutsson. Det var inte alls så jobbigt att klättra i berg, vandra eller slå upp tält i drömmarnas värld - sålunda ett optimalt sätt att uppleva fjällvärlden utan att behöva vara rädd för att tappa något värdefullt kilo. För att ytterligare förstärka det trevliga i drömmen så var miljön myggfri, vacker och solen sken på natten och värmde på dagen. Vi fiskade, bakade barkbröd och lagade synnerligen god mat på vårt spritkök. Vi var båda på ett väldigt gott humör, skrattade och mådde bra. Politiska tvistefrågor lyste med sin frånvaro, allt var guld och gröna skogar trots att vi befann oss ovanför trädgränsen...

Inga andra människor syntes till, det fanns inga farliga vilda djur. Men säg den dröm som varar för evigt, strax efter att vi hand i hand hjälpt varandra över en djup lavin och det att jag fått en personlig fråga från KSO så kom uppvaknandet abrupt...

Dröm 2: Deltagare: Nathalie Sundesten-Landin, Tage Erlander samt Tokmoderaten. Plats: Yngern. Tid: Sommar.

Av någon outgrundlig anledning så tog drömmarna med mig en kanottur med Kultur- och fritidsnämndens ordförande Nathalie Sundesten-Landin. Det var inte alls så jobbigt att paddla omkring i sjön Yngern vid Bommersvik - sålunda ett optimalt sätt att uppleva Yngern och en kanottur utan att behöva var rädd för att tappa något värdefullt kilo. För att ytterligare förstärka det trevliga i drömmen så sken solen hela tiden, vattnet var varmt och Tage Erlander stod vid strandkanten och vinkade glatt i vår riktning. Vi plumsade i vattnet några gånger och Nathalie gav mig skulden för dessa haverier men tycktes ändå tycka att turen var underbar. Det tyckte jag med, även om mina kanotturer brukar bli traumatiska... Vi klev i land på en ö som jag genom Eniro lokaliserat som Kräftholmen. Där lagade vi till en god middag i form av grillade korvar med barkbröd...

Vi värmde oss vid elden och diskuterade politik i en god anda. Vi var överens om att vi inte var överens, men vi högaktade varandra ändå. Summa summarum så var väl andemeningen i våra samtal framför den sprakande elden att det är bättre att engagera sig för sin sak och stå upp för den än att vara likgiltig och sakna visioner. Vi sov i varsin sovsäck under en bar stjärnhimmel och diskuterade livets stora gåtor utan att störas av vare sig myggor, sjöfåglar eller Tage Erlander. På morgonen paddlade vi tillbaka mot Bommersvik, och när vi kantrade för andra gången så vaknade jag...

Ni kan det som ett löfte/hot att jag närhelst jag drömmer om mina politiska kollegor, vare sig det är motståndare eller vänner så kommer detta att redogöras för på denna blogg efter bästa förmåga. Vem vet, kanske drömmer jag i natt om andre vice ordföranden i Kommunfullmäktige Bruno Jervfors nya liv på den sörmländska landsbygden i natt? Bruno tackade nämligen för sig och lämnar Sundbyberg för ett liv på landet. Trots att jag inte känner Bruno så tycker jag att det är tråkigt när kunniga och vettiga människor försvinner från det forum som fullmäktige är. Lycka till Bruno med vad Du än tar för dig!

KONSTFACK FORTSÄTTER KLAMPA PÅ...

Konstfack har friluftsdag...

Vänliga veckan tar en extremt kort paus för man kan ju trots att humöret är på topp inte låta bli att uppröras över att en "student" från Konstfack återigen sätter sitt "kreativa skapande" framför hushållandet med våra gemensamma skattemedel.

Tidigare har jag hånats av en vänsterpartistisk kommunalpolitiker vid namn Per Hamnström från Stockholms stad för att jag tog parti för personalen på psykakuten på St Göran när de kände sig kränkta av att ha misshandlats, bespottats och fått skit av en konstfackskvinna under ett spelat sjukdomstillstånd. I Hamnströms värld står den fria konsten långt före vårdpersonalens rätt att få arbeta med RIKTIGT sjuka personer, och att enbart misshandlas av folk med en verklig symptombild och inte en påhittad och hur Hamnström nu kommer ställa sig till att jag uttrycker mitt missnöje med att Konstfack låtit en student klottra ner en tunnelbanevagn. Kostanden för saneringen landade i runda slängar på 100.000 kronor. Per Hamnström kommer med säkerhet påstå att det är aggressiva tågförare, biljettkontrollanter och medpassagerare som är cyniska när de inte förstår det vettiga i denna underbara skapande process... Skulden kan aldrig läggas på Konstfack eller dess elever som är Guds gåvor till skattebetalarna.

Men eftersom Hamnström företräder ett parti där en ohämmad beskattning av de arbetande massorna ligger högst på agendan förstår jag att eventuella kostnader för onödig "sjukvård" eller saneringskostnaden för en förstörd T-banevagn inte bekymrar honom - det är ju bara att pungslå Svensson lite till...

Förvisso erkänner Konstfack i klotterfallet att det är allt annat än OK att bete sig på detta sätt men en ursäkt betalar inga kostnader och de etiska regler man säger sig ha infört efter att illdådet dokumenterades fungerar ju uppenbarligen inte när man trots allt försvarar Anna Odells tilltag på psykakuten. Det är dags att Konstfack tar och betalar för det som man förstör, missbrukar och underminerar. I annat fall får man väl helt krasst reducera det statsbidrag man får (och som bör avvecklas enligt mig!) med summan av allt som nu uppdagas.

Tillägg klockan 15:15: De här tongångarna från en gallerist som ställt ut "konstverket" säger väl det mesta om föraktet mot andra människors egendom som speglar hela den svulst på samhällsbygget som även benämns "nyskapande och modern konst": "Jag har tittat på en del graffiti i olika sammanhang. Det jag kunnat känna är att graffitin förlorat en del energi när konstverket placerats in i ett galleri. Vad jag kände var intressant här var möjligheten att bibehålla energin i verket. Det är ju ett starkt verk"

Starkt verk, jaha? - Helt underbart starkt för medtrafikanter och skattebetalare. Vad felar dessa galningar som försvarar sånt här...?

Länkar:SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, AB1, AB2

VÄNLIGA VECKAN FORTSÄTTER - HÅRDROCK...!

Tuffa grabbar i lyxförpackning...?

H.E.A.T kom vidare till Globen och jag blir så glad, ja rentav överlycklig. Visst är det underbart när ljud och rytmer i någon sorts samordning framförs av ett gäng övervintrade Cro-Magnon-varelser och lyckas vinna folkets kärlek. Jag blir så glad över att folk kände empati, förståelse och beundran inför "musikstycket" som framfördes från Skellefteå föregående kväll...

För visst är det härligt när människor med kromosomfel hittar rätt, ser kärleken och ringer och röstar på likasinnade. En perfekt avslutning på Alla hjärtans dag enligt mig, när de långhåriga och trögtänkta hårdrockarna fick något att head-banga till i Globen och att en rockare med foliebyxor får sina femton sekunder i rampljuset. Själv saknar jag NASA och S.P.O.C.K i melodifestivalen, fantastiska rytmer av fantastiska musikanter. Man fick nöja sig med att se Patrik Henzel i rollen som låtskrivare åt den lilla och knappt könsmogna sångfågeln med efternamnet Diamant. Och så var alla deltagare någorlunda psykiskt friska till skillnad mot föregånde lördag, man njöt ju framför kavalkaden av svenska toppartister...!?



Överhuvudtaget var Alla Hjärtans dag helt underbar, trevlig mat med sina kära, Brynäs vann och snart är det dags att sumobrottas - Livet är härligt och bättre blir det på måndag. Fullmäktige i Sundbyberg med Web-TV, nu kan jag spara rörliga bilder på mina drömobjekt ur motståndarleden. Hallelujah!

Länkar: AB1, AB2, SvD, DN1, DN2

VÄNLIGA VECKAN BÖRJAR NU...

Vänliga veckan börjar nu! Dags att fira en vänligare Tokmoderat?

Ojdå, är det så illa? När jag läser mina egna blogginlägg de senaste veckorna tycker jag själv att jag framstår jag som en folkilsken, bitter och hatisk man till min läggning. Inget kunde ju vara mer fel, jag är ju egentligen en charmerande person, med ett överflöd av kärlek och ömhetsbetygelser, med många roliga anekdoter att berätta och...så mycket mer. Jag vill därför be alla läsare som känner sig kränkta, ledsna och upprörda över något elakt jag skrivit om ursäkt från det innersta av mitt hjärta - Förlåt!

Nu har det varit några veckor där bloggandet i huvudsak gått ut på att spy galla över allt och alla, men nu är jag trött på det. Så från och med detta inlägg och en vecka framåt skall bloggen kommenderas helt om, det negativa vinklandet skall ersättas med positiva tongångar. Inte ens Andreas Jämtin, Mona Sahlin, ERNST Kirschsteiger eller Sten Tolgfors envetna malande: "...så syftar den kommande inriktningspropositionen till att öka Sveriges försvarsförmåga, genom förband med ökad tillgänglighet och användbarhet" skall få mig på dåligt humör. Glada Fredrik skall skina och le, solen kommer att vara ständigt närvarande och fåglarna kommer sjunga.

Om någon undrar varför bitterhet och ilska haft mig i ett järngrepp så kan en orsak vara att jag gett mig i kast med ett synnerligen jobbigt projekt och det är att ta mig i kläder med storlek XXL om några veckor. Avsaknad av sötsaker, burgare och pizza påverkar mig negativt. Förlåt...

Om jag måste leta rätt på gårdagens två mest positiva nyheter så var det att SJ-monopolet tycks vara på väg mitt sitt slut. Härligt, underbart och som den sympatiska och balanserade sångfågeln Carola skulle ha jublat "Rejoice!". Den andra positiva nyheten rör ett program som jag väl inte gillar så där jättemycket, men jag skall inte gnälla över Let's dance nu under vänliga veckan. Tvärtom vill jag hylla programmet för att det fick mig på gott humör av två orsaker.

1) Laila Bagge visade sitt vackra akterparti, en syn för gudarna och jag ler mitt allra mest perverterade leende.

2) Att George Scott sade ifrån och pinkade i sitt homofobiska revir. Det är skönt med människor som säger vad de tycker, och George tycker att Tony Irving är en fjolla. Underbart, befriande och smaklöst. Men dräpande kommentarer älskar jag...

Länkar: AB1, AB2, SvD1, SvD2

HAN ÄR DUM I HUVUDET ÄNDÅ...

Ishockey-Sveriges egen lilla silverfisk...

Förlåt då, förlåt för att jag ensidigt gav den lilla råttan Andreas Jämtin skulden för all kalabalik i spelargången i Läkerolen igår kväll. Tydligen så fanns det folk ur Brynäsleden som inte skötte sig helt felfritt heller, bland annat så rusade matrialförvaltare Pettersson till och agerade livvakt när Jämtin gav sig på sportchefen Sundlöv. En halv pudel med andra ord, jag ber om ursäkt för att jag i morgonens blogginlägg var helt partisk och inte så objektiv som jag borde ha varit.

Men det är inte helt lätt att lägga band på sina känslor när det handlar om Jämtin. Det är den djupaste antipatin, det är illamående och det är något som liknar hat. För den lille skiten är en fegis som inte hör hemma på isen. Så har det varit sedan tiden i AIK, när den lille slyngeln gång på gång visade upp sitt dåliga omdöme, förbi åren i HV71 och försöken att slå sig in i den nordamerikanska hockeyn och nu i Linköping. Så mycket skit han har gjort genom åren att det har gett honom en hel del innestående bonus på strykkontot. Lite bonus fick han av Mattias Pettersson, Brynäs matrialare igår... Varsågod!

Själv anser jag dock att det är korkat med våld, oavsett vem som utdelar och vem som tar emot. När man stöter på en sådan individ som Jämtin, som utvecklingsmässigt ligger några generationer före Neanderthalarna, så tycker jag att man skall svara med psykiskt våld. Tala gärna om för puckot hur lågt stående han är, att det finns silverfiskar med större intelligenskvot och att bara beskriva verkligheten som den ser ut. Sådan brukar kännas värre än ett slag på käften...

Länkar: AB1, AB2, AB3, AB4, DN

ANDREAS JÄMTIN - DJÄVLA...

"A, B, C, H? K? P? - Alfabetet, vad är det?"

...kulting?

Det är ju inte ofta jag bloggar om sportens värld men nu känner jag mig nödd och tvungen därtill. Först och främst för att MITT lag vann igår. Mitt lag som är arbetarklassens svarta hjältar, ett lag med genuina traditioner som har en gammal gråsosse som Bo Bylund som ordförande nuförtiden och som upplevde sin storhetstid under den trogne men ack så sympatiske socialdemokraten Tommy Sandlin. Laget är Brynäs, och jag struntar höaktningsfullt i att jag har mitt politiska hjärta till höger...

De senaste åren har det inte varit så kul att vara brynäsare, kvalserien har varit tradition och nervhaveriet har kommit som ett brev på posten under våren. Inför denna säsong var Brynäs utdömda, traditionen skulle hålla i sig. Men hösten var mycket bra, och när jag ringde hem till Sverige efter någon vecka på Falklandsöarna så skrek en av mina söner högt i luren "Pappa, Brynäs ligger etta!". Den nyheten var viktigast av allt, han behagade inte fråga hur jag mådde och om allt var bra och när jag ställde dessa frågor så blev svaren "Bra" och jovisst nu var allt helt underbart eftersom kompisen Alex lag Frölunda gick kasst och Brynäs toppade serien.

Så kom man hem, vintern kom och Brynäs sjönk som en sten genom tabellen. Traditionens makt syntes vara för stark när det efter fem raka förluster, ett sviktande målvaktsspel och en undermålig målproduktion var dags att ta emot serieledarna Linköping, laget utan själ och traditioner. Kunde det bli något annat än torsk, nejdå - jag var inställd på ytterligare en kväll framför svarta rubriker på gd.se...

Men se, liket levde. Dödsryckningarna övergick i våldsamma konvulsioner och utklassningen var ett faktum. Brynäs köpte lite andrum, men redan nästa match borta mot Rögle är det dags för en ny ödesmatch. Men jag är glad över segern och hoppas att självförtroendet kom åter hos de svarta riddarna.

I Linköping finns en idiot vid namn Andreas Jämtin, ett drygt pucko som jag ogillat skarpt sedan jag första gången såg honom på isen. Då var det AIK som var laget, och inte blev han en bättre människa när han sökte synderas förlåtelse i bibelbältet och HV71. Det var nog snarare så att Hin Håle hade en utsänd lärjunge i Jönköping för att undergräva den gudfruktiga befolkningen. Andreas fick hybris och stack till NHL i hopp om att få spela där. I Nordamerika såg man snabbt att den dumme mannen från Sverige inte var något att ha (han kunde inte spela hockey, han var feg och käften var den enda kropssdel som var överfunktionell...) och det blev Sverige igen. Köplaget Linköping var självklart framme och värvade dåren, till fansens stora missnöje.

Igår var det så dags för hr Jämtin att återigen sätta en ny norm för hur lågt en hockeyspelare kan sjunka. Först sänker han fegt ner hjälten Daniel Widing med en fult slag med sin klubba när bara sekunder återstår av matchen och när han väl fått matchstraff så slår han ner Brynäs sportchef Micke Sundlöv på vägen till omklädningsrummet. Någon sorts bostavskombination måste grabben ha i bagaget eller så är han bara kriminellt dum i huvudet. Hursomhelst borde HV71 vara glada att han inte kom "hem". Att sedan Linköpings sportchef Mike Helber försvarar sin gangster säger väl rätt mycket om LHC och deras syn på idrottens förbrödrande syfte...

Länkar: AB1, AB2, AB3, SvD, DN

MONAS HÄRDSMÄLTA

Lita på mig, kärnkraft är ofarligt och Mona är dum...

Att folkomröstningsresultatet från 1980 inte är värt ett skit torde väl vid det här laget stå klart för var och en. Gott så, eftersom det i efterhand närmast är att betrakta det spektakel som folkomröstningen var som ett hån mot själva demokratitanken. Det är nämligen inte seriöst att hålla en omröstning om en såpass viktig fråga i ljuset av en kärnkraftsolycka i Harrisburg, USA eller en skräckvision på vita duken i form av "The China syndrome". Folk i chock tänker inte rationellt, och att ha omröstningen då var lika sinnessvagt som om vi skulle haft haft en folkomröstning om bogvisir borde förbjudas på färjor några veckor efter Estonia hade sjunkit utanför Finska Utö...

Jag var själv manipulerad och rädd för kärnkraften och allt elände som man kunde vänta sig från denna energikälla. Rädslan fanns för haverier vid Ringhals, Forsmark eller Oskarshamn medan jag snarare kunde tänka mig att behålla Barsebäck för att härdsmältan skulle drabba de elaka arvsfienderna på andra sidan sundet. Men allteftersom åren gick så förstod jag bättre, att kärnkraften faktiskt inte är så illa och att Barsebäck skulle behållas av andra skäl än att hämnas de danska truppernas illdåd utanför Österport i Visby eller under slaget vid Ajmunds bro.

Denna insikt verkar även en stor del av svenskarna ha funnit och när Mona tydligt och närmast tvångsmässigt säger "Nej" till kärnkraften för att hålla ihop sin koalition av ovilliga så är det det första steget på en irrfärd åt vänster som vi ser. Det är en politik för att nå konsensus med kommunister och miljöfundamentalister, det är en politik som gör sosseriet till gisslan. Monas kärnväljare vill ha kärnkraften som en av beståndsdelarna i en framtida energiförsörjning medan Mona vill något helt annat.

Men kör på Mona, ju mer du klampar på åt vänster desto tydligare blir alternativen inför 2010. Vad dina egna väljare kommer tycka kan man bara ana - "Avveckla Mona, men med förnuft!"

Länkar: DN1, DN2, SvD

KICKI GÅR - TOKMODERATEN KOMMER...?

"Jag var där" - Var det på Cinderella vi såg början till slutet?

Ibland vet man ju inte riktigt vad som är verkligt och overkligt men när jag vaknade denna morgon så var det med den fasta övertygelsen om att jag någon gång under natten fick en påringning från de Nya moderaternas bloggande valberedningsordförande Kent Persson. Mitt idoga bloggande, mitt kroniska rövslickande och min trevliga uppsyn i kombination med att jag ibland bär kläder med kent-logga på hade gjort att Kent Persson fått upp ögonen för mig. Tokmoderaten som vice ordförande i Moderaterna, skulle det kunna bli bättre?

Under det samtal som jag minns så väl men som det inte syns något spår av på samtalslistan framkom det att valberedningen gärna ser att en ny landsfader, en vän av de gamla hederliga moderata kärnfrågorna tog plats i partistyrelsen. Dessutom sökte man en person med politisk fingertoppskänsla, ödmjukhet och som med den största seriositet tar sig an sina uppdrag i politiken och vem passar bättre in där än just jag. Visst blev det frågor om familjesituationen, och där blev svaret "Jag har fyra söner, i övrigt inga kommentarer men att gå på Swingers-klubb ligger mig väl inte i fatet?", det blev frågor om jag missbrukar och svaret blev "Bara viagra, mat och morfin" - sålunda inga hinder i vägen. Att jag redan idag känner att politiken med mina uppdrag i lokalpolitiken i Sundbyberg är hyfsat betungande med en Time-out i höstas gjorde dock ingen skillnad. När Kent frågar svarar jag ja...

Det känns ju samtidigt synd att utnyttja Kickis, Kristina Axén Olin för er som inte känner henne, avgång för att klättra upp några pinnhål på den stege som skall leda mig till makten. Kicki och jag har åkt Cinderella tillsammans och det var första och sista gången vi sågs. Kicki och statsministerfrun stod tillsammans med två gråa herrar som jag tror var Sten Nordin och Erik Langby och tog emot mig när jag efter en magisk löparinsats vann tävlingen "Första moderat ombord". När Filippa kramade om mig såg jag hur Kicki med trånande blickar tittade på den elitidrottsman som så tappert sprungit så långt. Eftersom jag senare under kvällen av någon outgrundlig anledning blev närmast okontaktbar så kunde jag inte fördjupa mina kontakte med de två kvinnor som så uppenbart slogs om min gunst. Det var så jag träffade Kicki, 15 sekunder på Cinderella och sedan var det över...

När jag hyfsat tidigt lämnade mina partikollegor att hångla upp varandra för att söka mig till den hytt som längtade efter mig blickade jag ut över den köttmarknad som är en synonym till dansgolvet på Cinderella, och det måste vara på denna plats och i denna situation som den fantastiska låten av The Killers "Human" skapades. "Are we human, or are we dancers?"



Denna minnesvärda resa var som sagt den enda gången jag ocjh Kicki träffades om än som hastigast. Frågan jag ställer mig när nu damen beslutat överge politiken helt och hållet är "Skulle jag tagit hand om Kicki, gett henne stöd i den kalla politiska miljön och visat att även vi moderater kan ha känslor och göra politiken kul?" Jag kunde ha räddat henne, men jag var en egoist som hellre såg till min egen vinning. Jag är ledsen att det blev så här Kristina Axén-Olin, men den enes död är den andres bröd...

Och skulle jag nu mot förmodan inte blir nominerad till ny vice ordförande så har jag andra idéer om hur jag skall nästla mig in i den innersta kretsen i partiet. Mer om det följer i samband med partistämman i augusti...

Länkar: DN1, DN2, AB, SvD1, SvD2, Valberedar-Kent,

JA, JAG VILL LEVA JAG VILL DÖ I NORDEN...

Thorwald Stoltenberg är en klok man på många sätt, trots att han är norrman. Den utredning om nordisk säkerhetssamordning som han tagit fram är på många sätt en karbonkopia på många av mina egna funderingar på hur vi kan bli tryggare genom samarbete. Dock så är det ju så att de nordiska länderna på intet sätt har förmågan att själva stå upp som garant för varandras frihet trots att finnarna har en armé i stormaktsstorlek.

Ett nordisk samarbete måste kombineras med en svensk och finsk anslutning till NATO för att bli trovärdigt. Norrmännen, danskarna och islänningarna finns ju redan där och jag har svårt att se att de lämnar organisationen för att förlita sig på Sverige och Finlands förmågor. Finland kan bidra, medan Sverige babblar på. Sedan vet ju alla att Sverige inte kommer bli medlem i organisationen förrän Mona är dödförklarad, något som förvisso borde kunna ske vilken minut som helst eftersom hjärndödsbegreppet nu gäller i landet. Men trots sitt tillstånd kan hon "tala" och "röra på sig" och Mona har ju stipulerat att sossarna inställning till NATO aldrig kommer förändras under hennes livstid, och eftersom kvinnan klargjort att endast hennes frånfälle kan få SAP på rätt kurs.

Det handlar om JAS-plan till Island, det handlar om amfibieförband, en marin eskader och en hel del andra säkerhetshöjande åtgärder. Men framförallt handlar det om den solidaritetsförklaring som den svenska regeringen vid varje regeringsförklaring tar upp utan att konungariket har någon som helst täckning för att vara solidariska. Jag skulle må bra av svenska JAS-plan på Keflavik, jag skulle njuta av en nordiska amfibiebrigad övade sida vid sida med sin brittiska kollegor i nord-Norge och jag skulle tycka att ett gemensamt nordiskt försvar i vårt område skulle utgöra en bra stabiliserande faktor. Men varför då sluta vid nordens länder, vi har ju baltstaterna att tänka på också...?

Utrikesminister Bildt är lite avvaktande och jag anar varför. Bildt vet att vi i dagens Sverige inte ens har förmågan att skydda oss själva och än mindre kan höja tryggheten hos våra grannar. Varför placera JAS-plan på Island när vi har lämnat Gotland åt sitt öde? Varför föreslår Stoltenberg en amfibiestyrka när vi är på väg att slakta de sista resterna av det gamla kustförsvaret? Bildt vet att vi i Sverige nått vägs ände för länge sedan - och att det är dags att ta närområdets och riktes säkerhet på långt större allvar än vad som nu är fallet. Vi är det största landet, vi måste ta på oss ledartröjan igen och sluta snylta på en organisation vi inte är medlemmar i eller på vårt östra brodersfolks försvarsansträngningar.

Just Finland är ju allas vårt föredöme även om försvarsminister Tolgfors titt som tätt vill försöka få det till att den finska försvarsmakten är en massa folk, med uråldriga vapen som kommer slåss enligt taktiken "Human waves" medan vi i Sverige minsann kan det här med försvaret... Vem i hela världen tror på sånt skitsnack? Man skrattar åt Sverige utomlands, man tycker de trupper vi bidrar med i utlandet är bra men man skrattar så länge detta är den enda sorgliga ursäkten som finns kvar av en försvarsmakt som för inte så länge sedan nämndes med respekt av grannar och andra. "Det var en gång..." som det står i sagoböckerna...

Länkar: SvD1,SvD2

SEXKÖPARNA FÅR STÖD - ÄNTLIGEN...!

Rubriken på SvD lyder "Sexköparna ska få hjälp på gatan" och redan där blir man positivt överraskad över att staden nu driver sin konsumentvägledning ett steg längre. Visst kan det bli kontroversiellt eftersom det i Sverige har skapats en s.k "Sexköpslag" som hårt styr upp handeln inom denna nisch, men just denna lag verkar inte bekymra Stockholms stad i sina ambitioner att stötta sina medborgare, kåta eller ovilliga, attraktiva på marknaden eller svältfödda på stimulans i vått och torrt.

Under rubriken fortsätter texten "Prostitutionsenheten i Stockholms stad söker statliga pengar för att hjälpa sexköpare. En av insatserna som planeras är att ta kontakt med köpare som letar prostituerade på gatan. Men frågan är känslig eftersom sexköpen är olagliga". Inte blir man klokare av de två meningarna men jag anar vad som finns att utläsa mellan raderna. Kan det handla om matchning, där man genom att anställa några empatiska och tillmötesgående handläggare matchar kunder mot utbud...? Matchning är ju ett populärt uttryck just nu, på till exempel på Arbetsförmedlingen så varför skulle inte det funka i denna kundrelation? Eller går staden så långt att man rent av anställer några egna "glädjeflickor", kastar ut Restaurang Stadshuskällaren och öppnar upp en central "köttmarknad"? Den som lever får se...

Länkar: SvD1, SvD2

EN RÖDGRÖN "TRUPP" I TOTAL OTAKT

Det är lätt att förstå vad som händer när de tre talas vid...

Platsen är Bommersvik, pärlan vid Yngerns strand och den numera kultförklarade platsen där Tokmoderaten i unga dagar tjafsat med Palme, värjt sig mot Unga Örnars hjärntvätt och under några sommarveckor delat tält med en jämngammal vars enda intresse var att fisa hysteriskt i det hermetiskt tillslutna tältet.

Nu är det Mona som skall ta sig till Bommersvik, med sina vapendragare och de fem arbetsgrupper som skall försöka jämka ihop tre fundamentalt olika partier vars enda gemensamma nämnare är antipatin mot regeringen - några andra byggstenar finns inte. Tittar man på den sammanställning som SvD så förtjänstfullt tagit fram över olikheter och likheter så ser man snabbt att det finns mer som skiljer än som förenar de tre. Det hade krävts ett starkt ledarskap för att kunna mejsla ut något fruktbart ur de olika byggstenarna, men någon stark ledare finns inte...

Tvärtom är det nog så att det är det svaga socialdemokratiska ledarskapet som kommer få se sitt parti glida åt vänster i var och varannan fråga, och som gång på gång kommer behöva hantera de slipade utpressarna i Miljöpartiet med silkesvantar. Se bara på kärnkraftsfrågan, där de socialdemokratiska kärnväljarna och fackföreningarna vill se den energipolitik som alliansen nu enats om, medan Mona är bakbunden av sitt samarbete med två partier som av principiella skäl hellre ser tysk kolkraft än svensk kärnkraft med välkänt resultat för miljön. I fråga efter fråga komma sosseriet få svika de sina för att blidka kommunister och miljöfundamentalister.

Själv tycker jag att de skall bli extremt spännande att följa grupperna "Storstadens utmaningar" och "En rättvis och hållbar värld". När det gäller storstad så vet ju alla att Miljöpartiet förespråkar en politik som ligger rätt nära den Pol Pot anammade när han intog Phnomh Penh 1975. Ut med stadsbefolkningen på landet, rasera infrastruktur och satsa resurserna på landsbygden, för det är ju vad som skett när miljöpartisterna kohandlat med sosseriet. Värdelösa järnvägsprojekt i Norrland har fått företräde mot trafikinfarkter både på vägar och järnvägar i storstadsområdena.

"En rättvis och hållbar värld" - de rödgrönas syn på Sverige i världen, med skepsis mot samarbete från de små partierna och i vänsterpartiets fall en strävan efter isolering. Ingen samsyn om euron, inte ens om EU eller försvars- och säkerhetspolitiken. Sossarna har genom von Sydow verkar ha nyktrat till och förstått allvaret, tomma ord eller en omprövning av en tidigare idiotisk politik, vem vet? Det man vet är de andra två partierna strävar efter ensidig svensk nedrustning, i vilken mån det nu är möjligt att nedrusta något som knappt existerar annat än i Sten Tolgfors fantasier. Att dessutom placera in en genuin kommuist som Ulla Hoffman och ett rattfyllo som Per Gahrton i gruppen borgar ju för vett och sans i dessa förhandlingar.

Det är i grunden en koalition av ovilliga, där som sagt enbart motviljan mot alliansen enar men där viljan att jämka är på gränsen till noll. Hur som helst skall det bli kul att följa Mona i arbetet med att försöka få ihop det nya alternativet, ett alternativ som är tydligt och tilltalande för väljarkåren - NOT!

Länk: SvD, SvD2, AB

CAROLINE AF UGGLAS ? "-SNÄLLA, SNÄLLA...

...snälla, snälla, snälla - kan ni inte ge mig Haldol!"

Vad är det för vettvilling som låter detta vansinniga bidrag gå ut över Public Service? Christer Björkman som vill driva med oss? Eller har han blivit galen på riktigt? Eller är meningen att Svensson skall få se en sann svensk kulturarbetare i full frihet, utan alla hemma...?

Det är inte service för publiken att på bästa sändningstid låta Caroline af Ugglas, orent och skrikigt ikläda sig rollen som konstfackstuderande på psykakuten! Galen är hon ju, se bara nedan när hon slaktar Ebbas poem 800 grader. Barn blir förstörda för livet, själv mår jag illa av att se kvinnan och vilka bidrag som har sållats bort när sådan här dynga släpps igenom gör mig mörkrädd... Och så röstar tittarna fram eländet som ett av kvällens fyra bästa bidrag. Behöver hela landet psykofarmaka tro...?

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, DN1, DN2, AB1, AB2, AB3

MÅLLGAN FINNS!

Så har då uppenbarligen Mållgan varit ute och skjutsat onyktra personer i detta flathetens rike. Själv är jag övertygad om att Mållgan finns, han och hans illusoriska vänner brukar ibland fylla upp platser på min arbetsplats intensiven på SöS för att jag skall slippa gå och hjälpa mina kollegor som arbetar med lite mer verkliga vårdtagare...

Själv är jag inte ett dugg förvånad över att Mållgan har varit ute med fyllon i trafiken eftersom Mållgan under besöken hos mig alltid varit påtänd, aggressiv och väldigt stökig. Han brukar ligga i ett hörn och skrika efter Alfons och Alfons pappa, helt oregerlig och otrevlig såväl fysiskt som verbalt. Inte ens de starkaste medikamenterna får Mållgan lugn och hanterbar, så det är dessvärre bara att låta han ligga där i sin burförsedda säng medan jag surfar på nätet eller bloggar.

Det förvånar mig inte heller att Mållgan hamnat i helt fel sällskap och nu har polisen efter sig... Bäste vännen Alfons röker nämligen på och knackar pensionärer mest hela dagarna.

Länk: AB, SvD, DN

SÅ NÄRA MEN ÄNDÅ SÅ LÅNGT BORT - ATT JOBBA I EN ANNAN VERKLIGHET

Jag har vänner och före detta vänner som i dag tjänar ihop till sitt uppehälle genom att vara poliser, det svenska samhällsbyggets egna "lokalvårdare". Själv har jag svårt att se något annat yrke som är som otacksamt att utföra, för hur många gånger ger vi polisen uppskattning?

Möts de inte av svarta rubriker i kvällspressen så får de skäll av någon vettvilling de stoppat på vägen. Får de inte skit för att de inte gör något, som i Malmö i slutet av september när Reclaim the Streets inför ögonen på ett hundratal poliser slog sönder några kvarter, så gnälls det för att de gör för "mycket" som i Rönninge/Salem vid de årliga kravallerna...

En av mina barndomsvänner var en mycket sympatisk ung man med många järn i elden. Efter att ha provat på i princip alla yrken som fanns så sökte han sig till polisen och det kändes som att han hittat hem. Det fanns liksom ingen som skulle klara av eländet bättre än just han, empati och en total avsaknad av cynism var hans signum, så det är ju konstigt att vi var vänner egentligen då jag är tvärtom. Han klarade Polishögskolan mycket bra och hamnade sedan i ett av de värsta polisdistrikten söder om Stockholm, Södertälje.

Det tog några veckor, eller kanske månader så hade empatin naggats i kanten och ett kryddmått av cynism kunde skönjas när han berättade om sitt arbete. Men har var stolt över sitt jobb, och mina killar njöt i fulla drag när de fick hälsa på för att titta in i polisbilen och beundra tjänstevapnet. Han var stolt, men uppgiven över hur samhället kunde se ut bakom den välputsade fasaden. Jag fick höra om hur det i hela Södertäljes polisdistrikt på natten ofta endast fanns två radiobilar i tjänst, och då skulle dessa täcka den brottsbelastade huvudorten, Salem-Rönninge, Nykvarn, Järna och vidare ner till länsgränsen mot Södermanland. Två radiobilar på en stor yta, där en av de "bustätaste" städerna fanns! Inte undra på att samhället vittrar sönder ininfrån när lagens väktare är lika sällsynta som begåvade uttalanden från Mona Sahlin.

Men jag hörde aldrig ett ont ord yttras om gruppen invandrare, nysvenskar eller vad man nu skall kalla dom för att vara korrekt. Enskilda idioter som kastade snöbollar, stenar på polisen i Ronna och Hovsjö kunde han spy galla över men aldrig med ord som andades främlingsfientlighet, det var idioter, dumhuvuden, puckon och svin som blev titlarna på patrasket. Han fick även vara med om ett av de värsta upploppen i Sverige som startade med ett gräl och bråk mellan en flicka och ett gäng unga herrar med mörkt hår uppe i Ronna och som sedan avslutades med beskjutning av polishuset i Södertälje. Han var på väg att åka hem efter ett mardrömspass när skotten började slå in genom polishusets fönster (SvD om händelsen) och passet förlängdes med ytterligare några timmar av kaos. Men inte ens efter dessa händelser kom det ett några kränkande ord ur hans mun - det var liksom under hans värdighet...

Vi har tappat kontakten, och felet är mitt, men jag saknar min motpol ibland. Jag vet att han har flytt Södertälje, och nu finns i ett annat lika jobbigt distrikt söder om huvudstaden.

Men alla kan ju inte vara lika tålmodiga, förstående och teflonaktiga som han och jag förstår att man ibland måste lätta på ventilen och primalskrika ut sig ångesten över arbetsmiljön. Den verklighet som poliserna lever i är en verklighet "vi" andra med skräck i blicken bara vill betrakta på avstånd. Och hur tungt man än upplever sin situation än vara så börja inte generalisera och dra alla av en viss gruppering över en kant. Precis som det finns dåliga invandrargrabbar så finns det även bra, bra poliser och dåliga poliser, bra moderater och dåliga moderater ... Det finns till och med bra sossar och dåliga sossar. tänk om man dömde alla med hjärtat till vänster efter deras imbecilla ledare? Elakt...

Så skrik gärna svin, idioter, puckon eller annat som inte anspelar på nedvärderande omdömen om hela folkgrupper eller deras högst osannolika likheter på djur när ilskan slår över. Det blir lättare så, för en puckad svensk är precis lika puckad som en galen finne eller aggressiv syrian.

För övrigt anser jag att länspolismästaren i Malmö borde nomineras till tävlingen "Rikshycklaren", först spela ovetande om orden som yttrades för att sedan ha vetat om dessa i ett antal veckor och låtit det hela bero. Korkad?

Länkar: SvD1, SvD2, DN1, DN2, DN3, AB, AB2, AB3, SydS1, SydS2

JAG BEHÖVER OCKSÅ NYA KLÄDER...

Jag och Mattias mannekängar på Sturegatan, visst är vi fina? Ser ni hur det lyser om mig...? Messias?

"Blondinbella", som i verkligheten heter Isabella Löwengrip, har nu KonsumentsOmbudsmannen efter sig. Isabella vill enligt nyhetsnotiserna och KO att klädföretag skall skänka kläder till henne mot att deras företag får länkar på hennes blogg, och att kläderna kommer synas i bild på den unga skönheten.

Eftersom min garderob också är i behov av ett lyft, med lite nya säckiga kläder i stora storlekar så ikläder jag mig nu rollen som härmapa och ber alla eventuella klädförsäljare att ta kontakt med mig för ett givande utbyte. Min läsekrets är marginellt mindre än "Blondinbellas", jag har cirka 400 läsare per dygn i snitt mot "Blondinbellas" ungefärliga 160.000 men mina läsare är extremt modemedvetna, det vet jag av egen erfarenhet... Men, och det är ett stort men - näbbstövels-, palestinasjals- och gröna fjällrävenjackorförsäljare göre sig icke besvär!

Som ni märker är jag ju lite kräsen också så det är ju inte vilket krims-krams som helst som kommer kommer att ge god PR via min blogg, nej de som jag vill samarbeta med är Söders överskottslager i Växjö, Garderoben /Knivnet och min egen skräddare Dressman. Hör av Er, eftersom KO är upptagan av "Blondinbella" så kan ni utan risk nå ut genom "Halvbrun, halvgrå-Fredrik"!

"-Blondinbella är en förebild, det är klart att många vill ha samma kläder som henne" berättar KO, utan att ha en aning om att var och varannan man vill klä sig som mig när de fått se mig nystylad och vacker som en nyutsprungen ros.

Länkar: SvD, DN, Mary