Det är torsdagen den trettioförsta december, det är Nyårsafton Mona Sahlin kliver upp ur sin säng och vrider upp persiennerna. Vädret där ute är grått, kallt och tråkigt trots att snön pudrat upp Nacka kommun rätt så rejält, ungefär lika kall och tråkig som Mona känner sig den här torsdagsmorgonen.
Nyårsstressen har satt sina klor i Mona, det finns så mycket som måste hinnas med innan tolvslaget - tidpunkten då det valåret börjar. Just den här dagen skall Mona laga till en festmåltid och se till all kvällen blir minnesvärd för henne och Bosse. Det vankas hummer, det vankas bubbel och Oxfilé Provencale. Som slutpunkt på den dagen tänker Mona skjuta av ett rejält fyrverkeri...
Nyårsstressen har satt sina klor i Mona, det finns så mycket som måste hinnas med innan tolvslaget - tidpunkten då det valåret börjar. Just den här dagen skall Mona laga till en festmåltid och se till all kvällen blir minnesvärd för henne och Bosse. Det vankas hummer, det vankas bubbel och Oxfilé Provencale. Som slutpunkt på den dagen tänker Mona skjuta av ett rejält fyrverkeri...
Mona sätter på sig sin röda plysch-morgonrock med den vanskapta rosen inbroderat på det vänstra bröstet, sätter fötterna i de mysiga tofflorna och hasar ut ur det instängda sovrummet.
Eftersom det är en så mycket mat som skall lagas så vill hon komma igång så tidigt som möjligt, och hon vill inte göra det själv – hon hoppas på att maken Bosse vill dra sitt strå till stacken för att få lite nyårsstämning hos familjen Sahlin. Men var är Bosse egentligen?
När Mona inte hittar Bosse så kommer hon på att hon faktiskt lyckades övertala Bosse att åka och handla allt det där som behövs för en fulländad nyårsafton tidigt. Uppenbarligen har Bosse gjort just detta, eftersom Mona ingenstans kan se Bosse - några lämningar i vardagsrummet, några tomma ölburkar och en dator där pokerstars.com ligger uppe är allt som bevisar att Bosse rätt nyligen varit i huset. Tiden går och Bosse dyker inte upp, Mona känner oron komma krypande. Hon ringer på Bosses mobil, Bosse svarar att visst skall han handla bara han får ta hand om några mer angelägna saker först. Monas välkända auktoritet får inte maken att ändra sig en millimeter, och Mona drar en djup suck när hon börjar rota i klädhögen efter sin mobil…
”Visst kommer väl Thomas att vilja hjälpa mig med matinköp” konstaterar Mona medveten om Bodströms välutvecklade simultanförmåga medan hon knappar in siffrorna till dennes mobil. Bodström svarar, men han anser sig vara kidnappad av några som sedan julaftonen påstår sig vara hans familj, och som vägrar släppa i väg Thomas på boksigneringar, styrelsemöten eller arbete som jurist. I dag vill kidnapparna fira nyår med sin "make och pappa" och han ser inga flyktvägar tyvärr.
”Ibbe!” tänker Mona och förstår inte hur hon kunde glömma bort sin eviga hjälpreda till partisekreterare. Ibrahim Baylan svarar snabbt med en flåsande röst, och lovar att komma så fort han bara kan. Det sista Mona hör av Ibrahim är hur den glade gamängen ber någon som heter Ludmilla att beställa en taxi till Döbelnsgatan 4 för en färd mot Nacka…
Efter exakt 48 minuter ringer det på dörren och Ibrahim Baylan, jourhavande nyårsfixare har anlänt till det Sahlinska residenset. Ibbe går för att snabbt hälsa på Bosse, som inte alls sitter och njuter av nätpoker med ölen vid sin sida, men Ibbe hittar inte Bosse. Mona leder in Ibbe i köket där hon har sin lista över allt som behöver handlas, och Ibbe ger sig snabbt iväg med taxi mot det lokala köpcentret Nacka Forum där det finns en Coop Konsum-butik att handla i och ett systembolag. Mona strosar av och an, förbannar sin make som inte kan prioritera men är ändå glad att den snälle Ibrahim fanns där för henne - det här skall nog bli bra.
Mona ser på när Ibbe kommer tillbaka efter lite drygt två timmar, och Ibbe ser rejält nervös ut när han packar ut de två stora matkassarna ur taxins baklucka. Mona öppnar dörren och frågar vänligt om det gick bra - Ibbe stönar och mumlar, och Mona förstår inte alls innebörden av de där lätena. Ibbe packar upp matkassarna, och Mona blir hysterisk - istället för hummer så kommer Ibbe med små vidriga Pandalus-kräftor, istället för Oxfilé så kommer Ibbe med en fryst dansk fläskfilé och istället för potatis kommer Ibbe med Coop:s egen Pommes strips! Mona kokar och skriker många fula och opassande ord mot den stackars Ibrahim som bara gjort det bästa av situationen. Allt var ju slut, och eftersom det inte fanns någon ideologisk möjlighet att knalla ner till ICA Maxi i sänkan nedanför Forum så blev det såhär. Mona förstår, och ber om ursäkt - felet är ju inte Ibrahims, det är ju Bosses fel egentligen och Ibbe drar en en suck av lättnad när Mona använder sig av hans inköp för att försöka skapa något som påminner om en nyårsmiddag.
Eftersom det är en så mycket mat som skall lagas så vill hon komma igång så tidigt som möjligt, och hon vill inte göra det själv – hon hoppas på att maken Bosse vill dra sitt strå till stacken för att få lite nyårsstämning hos familjen Sahlin. Men var är Bosse egentligen?
När Mona inte hittar Bosse så kommer hon på att hon faktiskt lyckades övertala Bosse att åka och handla allt det där som behövs för en fulländad nyårsafton tidigt. Uppenbarligen har Bosse gjort just detta, eftersom Mona ingenstans kan se Bosse - några lämningar i vardagsrummet, några tomma ölburkar och en dator där pokerstars.com ligger uppe är allt som bevisar att Bosse rätt nyligen varit i huset. Tiden går och Bosse dyker inte upp, Mona känner oron komma krypande. Hon ringer på Bosses mobil, Bosse svarar att visst skall han handla bara han får ta hand om några mer angelägna saker först. Monas välkända auktoritet får inte maken att ändra sig en millimeter, och Mona drar en djup suck när hon börjar rota i klädhögen efter sin mobil…
”Visst kommer väl Thomas att vilja hjälpa mig med matinköp” konstaterar Mona medveten om Bodströms välutvecklade simultanförmåga medan hon knappar in siffrorna till dennes mobil. Bodström svarar, men han anser sig vara kidnappad av några som sedan julaftonen påstår sig vara hans familj, och som vägrar släppa i väg Thomas på boksigneringar, styrelsemöten eller arbete som jurist. I dag vill kidnapparna fira nyår med sin "make och pappa" och han ser inga flyktvägar tyvärr.
”Ibbe!” tänker Mona och förstår inte hur hon kunde glömma bort sin eviga hjälpreda till partisekreterare. Ibrahim Baylan svarar snabbt med en flåsande röst, och lovar att komma så fort han bara kan. Det sista Mona hör av Ibrahim är hur den glade gamängen ber någon som heter Ludmilla att beställa en taxi till Döbelnsgatan 4 för en färd mot Nacka…
Efter exakt 48 minuter ringer det på dörren och Ibrahim Baylan, jourhavande nyårsfixare har anlänt till det Sahlinska residenset. Ibbe går för att snabbt hälsa på Bosse, som inte alls sitter och njuter av nätpoker med ölen vid sin sida, men Ibbe hittar inte Bosse. Mona leder in Ibbe i köket där hon har sin lista över allt som behöver handlas, och Ibbe ger sig snabbt iväg med taxi mot det lokala köpcentret Nacka Forum där det finns en Coop Konsum-butik att handla i och ett systembolag. Mona strosar av och an, förbannar sin make som inte kan prioritera men är ändå glad att den snälle Ibrahim fanns där för henne - det här skall nog bli bra.
Mona ser på när Ibbe kommer tillbaka efter lite drygt två timmar, och Ibbe ser rejält nervös ut när han packar ut de två stora matkassarna ur taxins baklucka. Mona öppnar dörren och frågar vänligt om det gick bra - Ibbe stönar och mumlar, och Mona förstår inte alls innebörden av de där lätena. Ibbe packar upp matkassarna, och Mona blir hysterisk - istället för hummer så kommer Ibbe med små vidriga Pandalus-kräftor, istället för Oxfilé så kommer Ibbe med en fryst dansk fläskfilé och istället för potatis kommer Ibbe med Coop:s egen Pommes strips! Mona kokar och skriker många fula och opassande ord mot den stackars Ibrahim som bara gjort det bästa av situationen. Allt var ju slut, och eftersom det inte fanns någon ideologisk möjlighet att knalla ner till ICA Maxi i sänkan nedanför Forum så blev det såhär. Mona förstår, och ber om ursäkt - felet är ju inte Ibrahims, det är ju Bosses fel egentligen och Ibbe drar en en suck av lättnad när Mona använder sig av hans inköp för att försöka skapa något som påminner om en nyårsmiddag.
Mona och Ibbe gör gratinerade kräftor, fläskfilé med Coop:s Pommes och det blir faktiskt helt OK med en liten plastkorv vitlökssmör som tillåts smälta ner över anrättningen. Mona vill fira att man trots allt fick till en middag, och ber Ibbe korka upp skumpan. Ibrahim antar en rostbrun färg, och tar fram en Magnum-flaska Pommac. Återigen förvandlas Mona till den där galna kvinnan! Vad menas med det här egentligen, kunde inte Ibbe ens få tag på lite skumpa?! Ibrahim ursäktar sig med att "Bolaget" var stängt, och att ingen polsk tradare fanns i närheten för att kränga smuggelgods... Mona kokar medan hon häller ner en liten flaska handsprit från Apoteket i Pommac:en. Det får duga, och fan ta Bosse!
Mona och Ibbe sitter och njuter av den välsmakande middagen, tiden går fort. Klockan närmar sig midnatt och det är snart dags att skåla in det nya året, valåret. Klockan slår sina 12 slag, valåret är här och Ibbe och Mona stämmer upp i Internationalen - det är en vacker stund i det kaotiska radhuset.
Ut i förrådet för att hämta fyrverkerierna, och bränna av en salva som kommer kommer få borgarbrackorna till grannar att bli traumatiserade för livet. Men var är krevadraketerna och bombtårtorna någonstans? Ibbe kommer ihåg att Mona arrangerade en massavrättning av alliansens ledarkvartett i form av snögubbar med all den pyroteknik som fanns i huset några dagar innan jul - och Mona minns med välbehag hur snökopian av Maud Olofsson blev en kopia av snökanonen i Hammarbybacken. Men det finns inga raketer, och Mona känner misslyckandet komma krypande. Mona tar en cigarett och ser inte att Bosse har bytt ut cigarettpaketet mot ett paket Kina-puffar... Ibbe ser Mona tända på den korta stubintråden och stoppa smällaren i munnen. "Nej!!!" skriker Ibbe i samma stund som Kina-puffen säger pang. Monas framtänder flyger upp i himlen, och blir det enda som stiger från den Sahlinska trådgården den nyårsnatten. Mona blir svart i ansiktet av krut, och ännu lite svartare blir hon när Bosse kommer rumlandes med matkassar och sprit från båten Birger Jarl och Hemköp vid Åhléns. Medan Ibbe påtalar det positiva i situationen, att alliansregeringens tandvårdsreform kommer innebära att återställningen av Monas käft inte behöver dränera Sahlins ekonomi så rusar Mona fram för att strypa Bosse...
Men Bosse parerar, och Mona flyger med huvudet före in i en av de demolerade snögubbarna. Soten försvinner från ansiktet, kölden dämpar smärtan i munnen och Mona blir med ens lite gladare. Bosse står nämligen och viftar med en oxfilé, en gigantisk hummer och en flaska riktig champagne. Nyårsdagen kommer det att ätas och drickas gott i det Sahlinska residenset, det är ett som är säkert - i den mån nu Mona kan äta med sin sprängskadade mun. Ibbe är lättad över att chefen verkar vara på gott humör igen. Mona skrålar om hur bra 2010 började och att detta bara kan innebära ett bra valår. Ibbe tänker på den misslyckade nyårsskålen, på den sprängda munnen och på att Bosse spelat bort en anseenlig del av familjens budget ombord på Birger Jarl. Men Ibbe vill åka ifrån det skruvade paret och föreslår att man skall skriva ett pressmeddelande om hur Alliansregeringen genom den kalla handens politik skapat ett samhälle där varubristen i butikerna är enorm, där Systembolaget är stängt när man behöver handla och där man inte längre kan se skillnad på cigaretter och smällare. En bra idé tycker Mona, som kommer på att man just denna dag inte har hittat något att beskylla borgarbrackorna för...
Ibrahim tar sin vanliga taxi men som de flesta andra så får han på självaste nyårsnatten vänta väldigt länge. När taxin väl dyker upp så bär det återigen av, denna gång till Sveavägen 68, för att knåpa ihop det där pressmeddelandet. Mona går för att lägga sig ensam i den stora sängen och blickar ut över grannskapet i Nacka, tänk att det är nyårsdagen och valåret är här. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast Bosse Sahlin är vaken...
Ibrahim tar sin vanliga taxi men som de flesta andra så får han på självaste nyårsnatten vänta väldigt länge. När taxin väl dyker upp så bär det återigen av, denna gång till Sveavägen 68, för att knåpa ihop det där pressmeddelandet. Mona går för att lägga sig ensam i den stora sängen och blickar ut över grannskapet i Nacka, tänk att det är nyårsdagen och valåret är här. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast Bosse Sahlin är vaken...