EDVARD OCH BAJSET - EN SKITIG FÄLLA?

Tänk dig att du var Edvard Unsgaard och kom hem och fann något som liknar ovanstående bild i trapphuset, skulle inte du fly in i lägenheten kippandes efter frisk luft och äcklad för livet? Nä, kanske inte jag då som under mer än 20 år i vårdapparaten har sett så mycket bajs att man skulle kunna fylla hela riksdagens plenisal från golv till tak, från vägg till vägg med alla korvar och mer löst sammansatta exkrementer som jag haft det tvivelaktiga nöjet att konfronteras med. Men jag och bajs har liksom växt ihop, och många är väl de som anser att min blogg är en förlängning av denna del i mitt liv, det har ju hetat att jag är "det politiska bloggandets egen latrinspridare" - och det stämmer nog. Att Edvard Unsgaard skulle ha samma avspända relation till bajs som jag är nog att begära för mycket...

Men i och med att jag och bajset också har en vardag tillsammans så ser jag djupare i detta som Edvard Unsgaard råkade ut för än en kommentar på Facebook som man med lite politisk vilja kan få till något kontroversiellt - jag får det till en konspiration! "Man" ville sätta Edvard i skiten, man planterade en bajskorv i trappan och väntade på reaktionen.

Enligt mina vanligtvis välunderrättade källor är "man" i detta fall våra politiska motståndare i det största röda partiet. Medan jag konfronteras med bajs på arbetsplatsen så är det rörelsens ambition att försöka bajsa ner sin politiska motståndare, och nu har man gått från ord till handling. Om någon har glömt det så var det ju faktiskt så att SSU år 2007 hade en generalrepetition av det som nyss hänt i det Unsgaardska trapphuset - SSU åkte då till Bryssel och bajsade ner ett helt hotellrum. Detta händelseförlopp kan för den glömske återupplevas i sina fulla prakt här, här, här och här.

Nu var det dags att få den föräldralediga pressekreteraren att framstå i dålig dager, och eftersom "rörelsen" är mästare på att organisera dylika aktioner efter sin akt i Bryssel föll det sig naturligt att välja en bajsattack. Planen gick från början helt efter planläggningen. En synnerligen skitnödig ungsosse med kodnamnet "Bosse Ringmuskel" passade på att slinka in i det låsta trapphuset när en dement gammal farbror som bor granne med Edvard lämnade fastigheten. Med våldsamma kramper i magen så brottades han med Edvard Unsgaards lås i ambitionen att ta sig in i den faschionabla lägenheten för att förvandla den till en kopia av det där hotellrummet i Bryssel efter SSU:s konstskapande aktiviteter. Men dyrken var inget att ha, och inte blev det lättare av magen gjorde uppror.

Det blev till att övergå till "Plan B", B som i bajs. Medan "Bosse Ringmuskel" hörde Edvard Unsgaard ta sig in genom porten längre ner i fastigheten så klämdes det ut färska fekalier i trapphuset snabbt, smidigt och enligt den mall för nerbajsning av fastigheter som SSU fastställt vid ett hemligt informellt möte. Medan odören spred sig snabbt, och den stackars Edvard chockades när han möttes av en rykande färsk bajskorv bara några meter från sin egen bostad så skickades ett SMS från bajsaren till SSU:s kommandocentral med texten "Poo planted!". Den bajsande aktivisten "Bosse Ringmuskel" hade flytt högre upp i trapphuset och gömde sig i ett mörkt skrymsle, för att när Edvard Unsgaard med en känsla av illamående tog skydd i hemmets trygga vrå fly ut i mörkret på gatan utanför...

I och med att meddelandet om "Poo planted!" kom till ledningsgruppen utlöstes en febril aktivitet bland de mobiliserade SSU-arna. Man följde en telefonlista till alla städfirmor i närheten av Unsgaards bostad och blockerade dessa för inkommande samtal genom att själva ringa upp och prata strunt med entreprenörerna. En linje lämnade man dock fri, den till en entreprenör med rysk bakgrund som var införstådd med planen i sin fulla vidrighet - att få moderaten Unsgaard att framstå som en man som anser att ryssar är synnerligen väl lämpade att ta bort bajskorvar.

Det dröjde bara några minuter innan Unsgaards rop på hjälp nådde den ryska städpatrullen, som redan hade en städerska på rull i kvarteret för att framstå som extremt servicemedvetna inför Unsgaards ögon. Snabbt som ögat stormade den ryska "babuschkan" in i trapphuset och fick bort den groteska bajskorven med ett par rejäla handrörelser med en skovel, en borste och en flaska luftrenare. Edvard Unsgaard tittade ut ur sin port och var så imponerad av den snabba handläggningen, så imponerad att han i affekt förklarade sin kärlek till de ryska städerskornas insatstider och förmåga att ta hand om bajs på sin Facebook-sida. SSU:arna satt och jublade, planen hade fungerat precis som man tänkt sig, bortsett från att man fått skita i trapphuset istället för i lägenheten.

Snabbt satte man igång med att utmåla Unsgaard i alla möjliga svartmålande ordalydelser, på Facebook och det dröjde inte länge för än även rikspressen svalde betet. Och idag tvingas Unsgaard att i tidning efter tidning göra avbön, och den svenska politiska debatten har gått i stå för en bajskorv i ett trapphus. Det är ju inte utan att man beundrar SSU för deras påhittighet, för den historia jag fått mig återgiven måste väl stämma?

Det finns ju så många beröringspunkter som får mig att se den sanna bilden framför mig, och det som övertygar mig mest är att det var flera människor som ringde mig upprepade gånger utan anledning medan Unsgaard letade efter någon som kunde ta bort bajset. Kanske anade man att Unsgaard visste att jag och bajs lever i symbios och det inte fanns någon bättre lämpad än just undertecknad för arbetet - det måste vara så, det kan inte vara på något annat sätt...

Länkar: SvD, AB, DN, Expr, Mary, Krassman