Igår var allt klart en stund, för att sedan vara oklart. Och nu på kvällskvisten denna kalla måndag så dyker nya besked upp igen, och fan vet om man vågar hoppas på något positivt. Är det klart nu? Är det någon som kan garantera att det som nu står i tidningarna inte är ytterligare ett steg i den psykologiska krigföringen som går ut på att förvandla alla världens SAAB-arbetare till viljelösa, apatiska och helt knäckta individer som för tid och evighet tappat all tilltro till nyhetsrapporteringens korrekthet? Kan det äntligen vara så väl att SAAB Automobile har fått en ny ägare med ekonomiska muskler starka nog att ta hand om ett sorgebarn som gör fina bilar som ingen vill köpa och som har gått med förlust under de senaste decennierna? Jag är pessimist i vanliga fall, och ännu lite mer så när det handlar om SAAB och överlevnadsfaktorn hos företaget som har lika många liv som en bondkatt...
Det positiva med nyheten i dag är ju självklart att SAAB får leva lite längre, och att de som fått utstå månader av psykisk tortyr äntligen kan få landa en stund i något som verkar tryggt och andas framtidstro. Själv minns jag hur det erbarmliga Aktuellt-ankaret Lennart Persson gång på gång släpade fram en SAAB-arbetare, som med största sannolikhet inte var anhängare av dagens regering, framför kameran. En, två, tre - ja, till och med fyra gånger skyllde den chockade mannen med rödstrumpor på regeringen i största allmänhet och Maud Olofsson i synnerhet för att SAAB Automobile under de senaste 20 åren aldrig gått med vinst. Han var i chock, men det fattade inte hjonet Lennart Persson som gång på gång och med en dåres envishet upprepade frågan om vems felet då var att SAAB skulle gå i graven. Denna fars, och lågvattenmärket i den neutrala roll som stats-TV bör ha utspelades i samband med Königsegg släppte sina ambitioner att göra SAAB till något som inte bara gick med förlust.
Königsegg och Spyker, två bilmärken som haft ambitionen att vända SAAB:s negativa kurvor till något nytt och fräscht. Är det verkligen några att hänga upp SAAB:s framtid på, har det lilla obskyra holländska nisch-märket någon sportslig chans att lyckas med det som General Motors inte lyckades med, och som uppenbarligen ingen annan av världens mer grandiösa biltillverkare trodde sig kunna? Ingen annan än små företag med en minimal produktion har varit intresserade, och vad säger det egentligen? Jag erkänner direkt, jag vet ingenting om biltillverkning men min pessimism förstärks när intresset är noll bland de etablerade och när det blir så som det verkar bli - att Spyker tar över SAAB.
Självklart hoppas jag att jag har fel, att det blir en framgångssaga där alla levde lyckliga i alla sina dagar - jag unnar de plågade bilbyggarna, som faktiskt bygger fantastiska bilar som ingen vill köpa, trygghet och arbetsro. Jag hoppas att jag har fel, men i mitt inre ser jag hur man bara lättat litegrann på den sträckbänk som staden Trollhättan sedan länge suttit fast i och att man snart kommer börja dra åt tortyrinstrumentet igen. Jag hoppas att jag har fel, men jag skulle inte våga satsa en krona på att det blir så...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar