2011/09/01

NU FÅR ANNIE BESTÄMMA I CENTERN IALLAFALL


Jag var precis på väg att trycka på publicera när jag upptäckte att jag i hela inlägget hade kallat fru Lööf för fröken Johansson. Tänk så minnessvag man kan bli dagen efter att Lööf har varit efternamnet på allas läppar. Det var bara till att ändra, trots att den gamla valaffischen fortfarande lyfter fram Johanssons Annie.

Den sjungande småländskan kommer att bli dominerande i de framtida partiledardebatterna om Centerns valberedning får sin vilja igenom när det är dags för partistämma i Åre om tre veckor. Inte nog med att Håkan Juholt kommer att stå där och mala på om alla sina högre ambitioner, om konst och kulturkramande på en dialekt som är som tagen ur en gammal svartvit Åsa Nisse-rulle, nu kommer även en kvittrande Annie Lööf att sprida småländskan ut i etern som partiledare för Centerpartiet...

Stödet för Annie Lööf är enormt starkt inifrån Center-rörelsen, Sällan har uppbackningen känts så gedigen som det Annie verkar uppleva i denna stund, när alla med hjärtat på rätt ställe verkar vara upprikttigt glada över att Centern vågar för att kunna vinna. Alla ser Annies framtida ledarskap som något som kan vända en lång och plågsam nerförsbacke i opinionen, alla ser Annie som en möjlig frälsare - och visst är det lätt att känna så när man ser en lycklig, lyckad ung kvinna som tindrar med ögonen inför sitt livs största utmaning.

Men det kommer inte räcka med att vara färsk, spännande, glad och ungdomlig. Annie Lööf kommer att behöva göra mycket mer för visa vad Centern har gjort och vill göra i Allianssamarbetet. Det blir en balansgång där allt inte kommer att vara lätt, där det handlar om de egna ambitionerna i förhållande till hela regeringens ansvarsfulla sätt att styra.

Inte ens Annie Lööf kan blunda för att vi i regeringen har ett stort parti och tre små - där Annies Centerparti är näst minst. Men Annie kan redan nu börja visa på skillnaderna mellan en moderat pragmatism versus ett Centerparti som sticker ut hakan. Annie Lööf kan börja lyfta fram de frågor där man vill driva igenom en annan politik än den som drivs idag - om eller när Annies inträde i partiledargänget får Alliansen efter 2014 att få en annan styrkesammansättning...

Jag hoppas och tror på Annies förmåga att ta sitt parti i kragen och lyfta en gammal folkrörelse i kragen. Annie Lööf har ett såpass starkt och gediget stöd när hon om tre veckor tillträder som ledare. Annie har fått ett mandat att förändra och förnya. När den samlade borgerligheten känns trött och oinspirerad kan faktiskt politikens svar på Rödluvan var den som sparkar igång några som borde ha vaknat till för länge sedan.

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, DN, AB,
Bloggar: Högberg, Böhlmark, Röda Berget, Edgelius, Kent

3 kommentarer:

Henrik Vallgren sa...

Å ena sidan inser jag att moderaterna behövde sin förnyelse och att vi sannolikt inte haft den regering vi har utan den.

Samtidigt tycker jag att vägen vänsterut känns lite som att "vi kan gå ditåt, för väljarna har ändå inget vettigt alternativ högerut". Jag saknar det MUF som jag var medlem i på 80-talet! Inget taktiserande - vi vill hitåt för att det är rätt och för att det ger människorna störts potential.

Annie Lööf kan göra (c) till det parti som tar över det som var de gamla moderaternas själ, kryddat med företagaranda och miljöengagemang. Jag tror inte att du skall underskatta kraften i det.

magnus123 (at) live.se sa...

Såg att hon behöll de andra kandidaterna till partiledarposten i högsta C-ledningen och tänkte att det inte kändes tillräckligt buffligt -- inte "Annie get your gun"...

Kom nu på att det som strategi kan vara klokt. Personligen gillar jag Anders W då han verkar ideologiskt övertygande, konsekvent för ett individperspektiv i förhållande till byråkrati och politiken. Där torde Hatt vara byråkrat; hon talade på utfrågningar jag hörde någon timma av (på nätet) om att mäta människors livssituation så man kan forma åtgärder exakt på det sätt så att det möter människors behov. Lät väldigt anti-Lööf (hoppas jag iaf). Snarare myrdalskt. (Produkt av Göteborgs universitet?)

Men en poäng med att ha med Hatt i partiledningen är... ja, först tror jag Anders W är självklar i partiledningen -- med erfarenhet och förstånd som hans antar jag ca 50 års ålder (fast han ser ut som 40) ger honom. Men Hatt kan nog ha en samlande effekt, där inte de s a s mest åt vänster i C gör uppror. Sen är hon ju lärd, smart mm och gör nu ett, antar jag, ändå bra ministerjobb och det finns ingen anledning att bryta kontinuitet i alliansen genom att i ett parti krångla och få en kompetent missnöjd genom att undanhålla dem en position.

...men å andra sidan, hade Annie själv varit en Thatcher -- som jag inte haft något emot -- hade väl kvällstidningar fyllts med skandalrubriker att Hatt mobbats av Annie som nyttjat Anders W men inte Hatt -- skandalrubriker som jag och alla Thatcherälskare (hela svenska folket, va?) skulle ha läst med lika förnöjd värme som tekoppen vi sippade ur.

Men visst kan det finns lite Thatcher i Annie, får man hoppas. Själva ledarskapet bör hon kanske köra med "stödhjul" i tidigare eller andras ledarskap (dock inte Victor Mullers; hm, nej har inte druckit bärs ikväll). Maud stödde ju Hatt, men genom att Annie ger Hatt en position kanske råd och stöd i starten på partiledarskapet underlättas?

Analys:
Bo Inge-koll-Magnus-orerar Andersson

magnus123 (at) live.se sa...

(Har inte bärsat men en migrän och klämt en Treo.)