SIFO-SÖNDAG: NÄR STOR BLIR STÖRRE...

Opinionsundersökningarna duggar tätt efter den sedvanliga analys-torkan under sommaren och semestertider. Idag är det SIFO som på Svenska Dagbladet levererar sina siffror, där stor blir större i hälften av fallen och där liten förblir mindre. Kristänktandet och väljarnas förtroende för sina politiker slår igenom även när man frågar väljarna om vilket parti de skulle rösta på om det var val nu...

Moderaterna ökar och blir störst, sossarna minskar och blir näst störst - och i min värld så är det Anders Borgs överlägsenhet i förtroendekampen mot Tommy Waidelich som slår igenom när svensk politik återigen kommer att handla om vem som är bäst på att ta Sverige genom den kris som nu återkommer. Där 58% av Svensson litar mycket på Borgs förmågor, så är samma förtroende för Tommy Waidelich 9%, och där 54% anser att Reinfeldt tar ansvar på det sättet som man vill se en statsminister ta ansvar så är det inte ens hälften så många - 22% - som tror på Juholtar'n.

När nyheterna börjar handla om kriser så faller det sig naturligt att knyta upp sig för de som man tror tar ansvar, de man har förtroende för - just nu moderater förre sossar. Det är där kampen står, i ett Sverige där tvåparti-samhället blir mer och mer tydligt för varje ny opinionsmätning som publiceras. De stora partierna skördar de framgångar man är beroende av sina små kompisar på för att kunna ta till sig. De stora partierna får uppmärksamheten, och nämns något mindre parti i mediabruset så handlar det allt som oftast om kris, om maktkamp, om en 4%-spärr som är en del av framtidsvisionen.

Den här gången, i SIFO på SvD så är det Folkpartiet som störtdyker och detta i tider då förslag efter förslag har kastats fram om just Folkpartiets "ansvarsområde" i Alliansen - om skolan. Folkpartiet och det Miljöparti där nu 60% av fotfolket tycker att ett samarabete med borgarna är en bra idé har tidigare varit i en gråzon mellan himmel och helvete, men skall man tro på SIFO så är Folkpartiet på väg att bli lika plågade som Centern, som KD, som Vänsterpartiet och som SD...

Det är bara en undersökning, det är på valdagen det gäller, många av förändringarna ligger inom felmarginalen och en liten uppgång kan precis lika gärna vara en liten nedgång eller tvärtom. Men det finns några intressanta opinionsspikar att hänga upp alla dessa inramade diagram från SIFO, från Demoskop med flera på - och det är socialdemokratins oförmåga att lyfta under sitt nya ledarskap. Håkan Juholt må vara rörelsens Messias, men bara för de som redan var frälsta.

Efter sina smekmånader står det klart att det inte är så många andra som finner frälsning i en strid ström av floskler. Får inte Juholt sitt parti att börja lyfta ordentligt och snart så kommer ofrånkomligen kris-snacket igång även hos en av de stora. Vi är snart där, tiden då vapenvilan i Rosornas Krig kommer att brytas av de som inte alls tyckte att Juholt var den bästa kandidaten, att det nya ledarskapet var onödigt elaka mot Östros och andra. Politik är en kamp om fötroende, och siffrorna talar sitt tydliga språk i det fallet...

Länkar: SvD1, SvD2, Expr,
Bloggar: Böhlmark, Kent, Peter Andersson,