2010/07/30

HALLÅ DÄR MUSIKÄLSKARE...


Den första arbetsveckan efter semestern är över, fem dagar som fått mig att känna mig helt slut så här på fredagskvällen. Men jag måste ju visa att jag lever, så jag gör som Johan Westerholm och Peter Högberg har gjort när deras fantasi tryter - jag klistrar in en låt i bloggen som jag tycker att mina läsare skall få ynnesten att njuta av.

Jag vill bjuda er på en låt med ett underliggande politiskt budskap som samtidigt går hem när man sitter och firar in helgen med en, två eller tre iskalla pilsner i sällskap. Gruppen är Nordman, låten "I det blå", CD:n heter "Här och Nu" och sällan har väl en låt beskrivit mitt liv så väl...?

Sedan jag första gången hörde Nordman med slagdängan "Vandraren" har de alltid varit ett oväsen som jag gärna fyller ut tillvaron med. Min favoriten är "Be mig", men det är det aldrig någon som gör till min stora förtvivlan.

Men fredagskvällen lilla musikgåva blir alltså "I det blå", lyssna, njut och analysera texten. Dansar man dessutom linedance så kan man med fördel skutta omkring så till den milda grad att störningsjouren ringer på dörren medan man klappar händerna till refrängen. Så varsågod, vänner - en skön låt med ett politiskt budskap, iallafall om jag får tycka till...

Jag bjuder hela laget runt, ni får vad ni begär
och tror ni att jag pratar strunt för att bli populär,
så är det väl till hälften sant, det kanske är min brist
att lögnen kan bli intressant när sanningen är för trist

Jag brukar inte släppa någon jävel över bron,
och än så länge vill jag sitta ensam på min tron.
Idag är jag på bra humör, så låt mig prata på,
Jag ska berätta vad ni vill, om ni tröttnar så kan ni gå.

Och tror ni att jag ljuger, så vaddå?
Vi kan ha det ganska trevligt i det blå!
I det blå
I det blå
Vi kan ha det ganska trevligt här i det blå!

Lögner kan bli sanningar ändå,
vi kan ha det ganska trevligt i det blå!
I det blå
I det blå
Vi kan ha det ganska trevligt här i det blå!

Jag spelade på lotteri och livet blev min vinst,
jag tyckte jag var störst och bäst, men självklart var jag minst.
Jag blåste upp mig gång på gång och sprack inför publik,
och lallade min svanesång som började lukta lik.

Jag bryr mig inte längre om att dölja mina fel,
vi är groteska här uti detta klientel -
som lärt oss äta upp vår skit och skita den igen
vi litar på att allt är lögn och skrattar åt sanningen.

Och tror ni att jag ljuger, så vaddå?
Vi kan ha det ganska trevligt i det blå!
I det blå
I det blå
Vi kan ha det ganska trevligt, här i det blå!

Lögner kan bli sanningar ändå,
vi kan ha det ganska trevligt i det blå!
I det blå
I det blå
Vi kan ha det ganska trevligt, här i det blå!

Inga kommentarer: