MITT IDÉPROGRAM - FEM PUNKTER FÖR FRIHET

"Moderaternas senaste idéprogram antogs av arbetsstämman i Jönköping 2001. Sedan dess har vårt parti genomfört ett omfattande förnyelsearbete. Vi har omvärderat tidigare ställningstaganden och utvecklat våra svar på samtliga viktiga politikområden.

Det har funnits ett tydligt behov av ett nytt idéprogram som dels speglar det förändringsarbete som Moderaterna genomgått och som även tar sikte på framtiden, våra visioner, värderingar och vår fortsatta förnyelse.

Partistyrelsen beslutade därför den 3 december 2010 att utse en arbetsgrupp för att gentemot partistyrelsen ansvara för framtagandet av ett förslag till idéprogram. Följande person utsågs till att vara arbetsgrupp: Fredrik Antonsson, ordförande, verkställande ledamot och allt annat. Sundbyberg"

Så skulle det kunna ha blivit om man bara hade vågat från de nya Moderaternas partistyrelse, men så blev det inte. Man tänkte inte "Who dares wins" - och istället för en tokig moderat med rötterna i det gamla så fick 12 andra moderater uppgiften att jobba fram det nya idéprogrammet för de nya moderaterna. Kvantitativt så går det på ett ut, eftersom min kroppshydda nuförtiden motsvarar dessa tolv individers. När det hanldlar om "Kvalitativt" skulle jag vilja använda ordspråket "Ju fler kockar desto sämre soppa"...

För att kunna förnya sig själv och det parti man är engagerad i så måste man stå trygg i sin egen övertygelse - man måste kunna blicka framåt samtidigt som man håller koll på backspegeln och detta är speciellt viktigt när man går från en gnällig passagerare till att ta faktiskt få ta över ratten. Dagens nya moderater blickar i den neutrala betraktarens ögon bara framåt, där makten och härligheten ligger i fokus medan det som en gång var vår hemstad sedan länge försvunnit bakom horisonten, långt där bakom oss.

Egentligen passar det sig inte att gnälla när vi enligt alla opinionsinstitut har ungefär var tredje svensk som sympatisör. Egentligen borde jag knipa igen och tycka att alla fina ord i det dokument som är förslaget till ett nytt idéprogram är helt okej att använda som smörjmedel för att få vår motor att fungera medan vi plockar upp folk. Egentligen borde jag vara jättenöjd med att vi har axlat rollen som det nya statsbärande partiet. Men jag vill egentligen skrika rakt ut ibland, för när jag vill framåt så vill jag framåt som moderat...

Visst, moderat "socialdemokrati" är bättre än de sociala demokraternas socialdemokrati - till och med i mina kritiska ögon. Men om makten kräver av oss att anpassa oss och bli något som väljaren i gemen tycker är en bild av de som sedan urminnes tider har stämplats som statsbärarna så skulle inte jag ha något emot att släppa makten för att låta folket upptäcka vad som händer.

Statsminister Reinfeldt kan ha tänkt "Låten väljarna komma till mig, och förmenen dem det icke - ty de nya Moderaternas parti hör sådana till" - och visst är det fint...? Men om de som kommer till oss bara för att vi har börjat tycka som de, och inte för att det är vad vi en gång började tro på själva? Var hamnar vi då? Som ett viljelöst parti som har fått makten av väljarna som kom till oss, och som nu administrerar landet utan en fungerande ideologisk kompass och med vackra ord som vapen. Förnyelse är bra, så länge det finns en ambition att trots allt suga upp ny näring ur de gamla rötterna...

Det nya idéprogrammet är ett mastigt stycke text, med massor av vackra ord om än det ena än det andra. Jag gör det lite lättare för mig när jag lanserar mina fem punkter i Tokmoderatens idéprogram - ett program för de så kallade "Bosse Larsson-moderaterna" - de Nygamla Moderaterna.

Punkt 1": Med människan som utgångspunkt":  Människan och medborgaren skall ges förutsättningar för att forma sitt liv efter egna ambitioner och egna drömmar. Ingen skall förfördelas på grund av etnicitet sexuell läggning eller klasstillhörighet, ingen skall nekas samhällets stöd att genom en bra skola kunna realisera sina livdrömmar och om inte det går göra som Victor Muller och anamma Plan B, C, D eller E.

Rättvisa i min värld är att ge samma uppsättning verktyg och samma möjligheter till var och en att förvalta. Friskolan, där inte bara miljonärens son eller dotter kan välja bort en icke-fungerande kommunal skola eller en friskola som bara tänker på vinstuttag och noll kvalitet är en rättvisereform, inget annat. Om man sedan inte tar vara på möjligheten är inte det orättvisa, utan ett fritt val - ett bevis på att friheten fungerar.

Punkt 2: "Ordning och reda i ekonomin, full sysselsättning och trygg välfärd": Samhället skall alltid vara en trygg pelare som den som behöver kan luta sig mot. Välfärden måste möta medborgarnas krav på kvalitet, på tillgänglighet och med empati. Välfärden kan inte vila på bara ett ben, monopolets. En sjukvård som bara drivs av landsting eller kommun, utan konkurrens, kommer att underprestera. Konkurrens är i mina ögon en förutsättning för att nå bästa resultat och med största omtanke om de pengar som Stat, Kommun och Landsting tar av medborgarna för att leverera. Precis som med sjukvård, gäller detta också barnomsorg, skola, äldreomsorg - alla de områden som skall finansieras av medborgarna tillsammans med bästa tänkbara kvalitet.

Ordning och reda i ekonomin handlar vid sidan av att väga plus mot minus också om att värna de pengar som egentligen är skattebetalarnas egna tillgångar. Varje skattekrona måste hanteras varsamt, varje slösad skattekrona är stöld från medborgaren. Skattekronorna skall finansiera det som är välfärdens kärna - och inte subventionera museibesök, vuxna personers fritidsintressen eller enhetstaxor i kollektivtrafiken. Skattekronorna skall betala för det som ger oss trygghet, ett försvar som kan försvara, en polis som orkar rycka ut, en räddningstjänst som fungerar när det behövs - vid sidan vård, skola och omsorg.

Full sysselsättning. Sänkta trösklar in i arbetslivet och en moderniserad arbetslagstiftning tillsammans med en politik som inte betraktar det som fult att tjäna pengar genom företagande bör vara grunden för att stimulera för företag att anställa folk. Arbetslösheten kan bara besegras genom ett gediget samarbete med näringslivet. En skola som går från kravlöshet till att se individens behov för framtiden är också en förutsättning för att lyckas. Krav istället för kravlöshet, hjälp till självhjälp istället hjälp till självstjälp - ett samhälle där vi lånar ut verktygen och ger alla samma möjligheter att bygga själva.

Punkt 3: "Vi har alltid varit på väg", "Hållbar tillväxt" och "Ett modernt, öppet och sammanhållet samhälle": Ett modernt samhälle behöver en moderna infrastruktur, där de största städerna sammanbinds med järnvägar som fungerar även om det ligger löv på spåren och med motorvägar som inte är igenkorkade för att det finns politiker som låtsas som om inga bilar finns. Ett modernt samhälle underlättar för oss att resa till andra delar av världen för att tillgodogöra oss hur deras samhällen fungerar och inte. Straffskatter på flygresor är inte att tänka på. Ett modernt samhälle kan producera el till sina medborgare på riktigt och inte genom önskedrömmar om att en avvecklad kärnkraft inte kommer att märkas av. En modern nation tänker nytt men använder gammalt tills dess tankarna har blivit en realitet. Privata initiativ i infrastrukturen är att tänka på.

Som parti är vi naturligtvis också alltid på väg. Frågan är vart och varför? Är ambitionen att styra Sverige med en politik som inte längre har sina grundfundament i det som en gång var viktigare än att kunna stå rak i ryggen och predika en politik som en gång för alla förnyar vårt land till något vi alltid har varit övertygade om är bättre än det som sossarna tror på? Att vara på väg är bra, om vägen går åt rätt håll. Att vara på väg åt fel håll är också att vara på väg...

Punkt 4: "Frihet, Trygghet, Rättvisa" och "Solidaritet utan gränser": Friheten måste vara A och O i Moderaterna. Frihet för människan att kunna utforma sitt liv efter egna önskemål utan politikerns moraliska pekpinnar om kvoterad föräldraförsäkring, utan politisk detaljstyrning av medborgarens vardag. Frihet är när politikern ser till att samhället fungerar, att de som lever i frihet kan känna sig trygga - med en välfungerande och effektiv välfärd, med ett försvar som finns på riktigt och inte bara i önskedrömmarna på Jakobsgatan och Lidingövägen, med ett rättssamhälle som skapar trygghet och inte otrygghet. Frihet är inte när någon kvinna tvingas ta till bröstpumpen mot sin vilja för att politikern har sagt att man måste dela föräldraförsäkringen rättvist. Det som är rättvisa för politikern är orättvist mot familjens beslutanderätt över sin egen tillvaro.

Sverige är ett land i världen och i Europa. Vi är inte själva, vi kan inte leva som en liten skyddad verkstad upp i norr. Vi måste ta hand om folk som behöver fly för att få skydd. Vi måste kunna stötta vår omvärld med bistånd, med fredsbevarande och fredsframtvingande insatser utan att för den skull lämna landet ogarderat. Sverige bör alltid stå på frihetens sida, aldrig svika som vi gjorde under det Kalla Kriget när vi inte kunde stå upp för demokratin versus diktaturen. De som får skydd i Sverige måste integreras, sättas i arbete och börja bidra till vårt gemensamma samhällsbygge å det snaraste. Kravlöshet byts mot krav att leva efter svenska lagar, med ett jämställt tankesätt och där "vi och dom" inte längre finns.

Punkt 5. "Politikens möjligheter och begänsningar": Politikens och politikerns enda uppgift är att finnas till när det behövs och för att skapa de lagar som är delarna i den ständigt arbetande motor som vårt samhälle är och måste vara. Ingen friktion, inga missljud, inget gnissel. Politikern skall ibland smörja, vårda och underhålla motorn, men oftast på avstånd se på hur de olika delarna skapar en helhet som man kan vara stolt över. Politikens möjligheter är också politikens begränsning - den dagen då man bara för att verka påhittig, nytänkande eller ideologiskt handikappad börjar peta på sådant som fungerar som det skall.

Familjen Svensson 1.0 som fungerar som den skall, med ungar som inte skolkar, med föräldrar som jobbar och lever livet behöver bara en politiker som nöjt ser på. Familjen Svensson 2.0 som fungerar som den inte skall, med ungar som skolkar, föräldrar som inte jobbar och kanske missbrukar behöver en politiker som bryr sig om. Det är på de senare fokus måste ligga, inte på att säga till Svensson 1.0 att de måste dela upp föräldraförsäkringen, att de inte får välja skola eller dagis, att de inte skall kunna välja apotek eller matvarubutik. Det är när politiken och politikern fattar vad de skall göra - och inte - som vi skapar det samhälle där friheten trycker tillbaka ofriheten på alla plan. Fem punkter för friheten...

Det var mitt korta, inte alls så genomtänkta ideologiska ställningstagande framkrystat under en lunchrast och en fikapaus. Partistyrelsen rekommenderar partistämman att klubba igenom det andra idéprogrammet, men nu har jag iallafall berättat om mina idéer - som kanske inte är så nya men desto mer moderata...

Länkar: SvD,
Bloggar: Hagbom, DHE,

Bilden lånad av losintouch.blogg.se