I takt med att vårt redan anorektiska försvar tappar vikt för varje hurtfriskt uttalande om att vi minsann är på rätt väg när vi avvecklar värnplikten och allt vad återtagningsförmåga heter. Den bräckliga stommen i det framtida svenska försvaret är och förblir Hemvärnet - lätta förband utrustade och utbildade för bevakningstjänst. En hemvärnspluton kan med nöd och näppe försvara, men aldrig slå tillbaka en eventuell fiende som fått fotfäste...
Där försvarsminister Tolgfors aldrig missar ett tillfälle att ta hedern av det gamla värnpliktsförsvaret och dess förmåga att slåss så borde väl rimligtvis det faktum att dagens insatsförsvar till största delen består av hemvärn, små nålsticksförband med ännu sämre stridvärde än ett ordinärt skyttekompani ur värnpliktshären få upp ögonen på ministern - men ack nej. Detta faktum blundas det för, tilltron till det nya är om inte blint så iallafall extremt synsvagt.
Sveriges samlade förmåga att slåss handlar om 7 lätta manöverbataljoner, ett centraliserat och känsligt flygvapen samt en marin som inte längre kan med sin huvuduppgift - strid till sjöss. Sveriges samlade förmåga skrämmer ingen, tvärtom som skrattas det runt om i världen över ett land som inte bryr sig annat än retoriskt och med vackra ord. Sveriges samlade förmåga förslår inte långt, vi är redan idag beroende av att grannländerna i öster skyddar sig själva och i förlängningen även oss mot det enda tänkbara hotet.
Balternas medlemskap i NATO är faktiskt det faktum som skyddar oss bäst, i kombination med Finlands verklighetsförankrade syn på hur man försvarar sig. Finnarna lever i verkligheten, visa av sina erfarenheter med en aggressiv stormakt vid sin gräns. Där Vinterkriget 1939-40 lever kvar i finnarnas medvetande så har 200 år av oavbruten fred fått Sverige att inbilla sig att allt är bra, för tid och evighet. Men det fanns en tid då vi hade ett försvar med massor av utrustning, med många men enligt Tolgfors värdelösa förband. I dag vill den före detta estniska försvarsministern att den utrustning som de där sju bataljonerna och Hemvärnet inte behöver istället skall skeppas över till balterna. Den före detta estniska försvarsministern Hain Rebas ser gärna de flygplan och fartyg som ett centraliserat och sårbart flygvapen och en tynande marin inte längre tycks behöva under baltiska färger.
Det vore väl rätt smart, eftersom själva grundtanken är att andra skall försvara oss så långt som möjligt från de gränser som försvaras av Hemvärnets bevakningssoldater och några lätta bataljoner. Ju fler soldater med ju bättre utrustning som står längs Estlands, Lettlands och Litauens östgränser desto bättre för Sverige, ty enligt NATO-medlemskapet så skall ju balterna kunna förvänta sig stöd att sina vänner, och i förlängningen alltså även Sverige som hellre snyltar än bidrar själv. Solidaritetsförklaringen innebär ju faktiskt inget annat än att vi förväntar oss att grannarna dör för oss medan vi talar med fördömande ord om aggressioner och sånt. Detta samtidigt som landet Sverige har en historisk deja-vu av sensommaren 1939 när kungariket skall försöka trolla med knäna för att återigen skapa sig ett försvar...
För mig framstår det därför som fullständigt självklart att varje bössa, stridsfordon, artilleripjäs, flygplan eller fartyg som inte har en uppgift i det nya insatsförsvaret. De gör bättre nytta i en miljö där man förstår deras värde än i ett land där den eviga freden har landat. Men skulle den dagen mot förmodan komma, den dagen då vi förstår att ett trovärdigt försvar kan anpassas till omvärldens beteendemönster, så behöver vi faktiskt även våra överblivna fordon, flygplan och fartyg...
Jag ser inte den utvecklingen komma, ingen ser den utvecklingen komma - bilden av Sverige är klar, landet som inte tar sin egen säkerhet på allvar. Låt oss då hjälpa de som förstår bättre. Låt oss bygga upp en försvarslinje i höjd med Narva, Sveriges första och enda försvarslinje mot det enda tänkbara hotet - ett alltmer odemokratiskt och totalitärt Ryssland. Låt oss hjälpa balterna att hjälpa till med att försvara oss om det mot förmodan skulle behövas. Låt oss hjälpa balterna att försvara sin egen frihet, där är riskerna större trots NATO-medlemskapet...
Länkar: SvD
2 kommentarer:
Rebas artikel är också ett uttryck för att omvärlden ser att Sverige inte bryr sig sitt eget försvar och att man misstror det nya "insatsförsvarets" förmåga att komma till grannländernas hjälp vid behov.
Håller med dig fullt ut. Är själv av estniskt ursprung och tycker det är otroligt tragiskt att vi ska förvänta oss att ett betydligt mindre grannland ska försvara oss mot björnen. Vi har betydligt bättre resurser än Estland och övriga baltikum. Vi borde kunna bättre än så!
Skicka en kommentar