Återigen så kommer det en opinionsundersökning i mediabruset som i mångt och mycket påminner om alla de andra vi sett på senare tid. De Grönröda är marginellt större än Alliansen och Sverigedemokraterna ligger kvar där som den där skräckinjagande vågmästaren man kan bli även efter valnatten om lite drygt 10 månader...
Återigen så visar Mona Sahlin att hon besitter en politisk fingertoppskänsla som gör att man tror att den imbecilla kvinnan från Nacka sitter med tio falukorvar längst ut på sina övre extremiteter, Mona ger SD den medvind de vare sig förtjänar eller behöver få. Med sin sedvanliga politiska skarpsynthet bjuder Mona med armbågen in våra vänner i Folkpartiet och Centern till en framtida regnbågskoalition. Det är ju jättefint...
Förutsättningen är ju då att den Grönröda röran är större än Alliansen, men vad tänker då Mona om det högst sannolika inträffar och att Alliansen blir större än hennes alternativ? Kommer Mona då beordra Peter och Maria att göra upp med oss, eller kommer hon att passivt stötta oss eller kommer hon av ren bitterhet tvinga Alliansen att förlita sig på SD:s tysta stöd? Frågar ni mig så är det med största sannolikhet det sista alternativet som är Monas huvudlinje isåfall. För det finns ju inga bittrare människor än sossar som förlorat ett val.
För att återgå till Monas inviter. Först mobbar sosseriet Centern och dess ledning på ett sätt som skulle få vilken rektor som helst att dra i nödbromsen och begära räfst och rättarting för att sedan bjuda in till ett högst eventuellt samarbete. Folkpartiet har ju med sitt senaste landsmöte tacknämeligt markerat att man förmodligen är det borgerliga parti som står längst ifrån sosseriets svammel till politik, sålunda är det också rätt dödfött. Men det som gör att Monas ambitioner att bli den där landsmodern som hon måste ligga och drömma om, medan maken Bosse spelar nätpoker, stannar ju vid en dröm av helt andra skäl...
I Monas lagbygge ingår nämligen ett parti som ingen annan än Mona vill ta i ens med tång, Vänsterpartiet. Miljöpartiet ville det absolut inte förrän Lars Ohly grät ut som ett litet barn i media för att de Gröna fått Mona att för en stund välja bort de rödaste röda. Och att Folkpartiet eller Centern skulle sätta sig i samma regering som minister Ohly är en ohyggligt sjuk tanke. Mycket skit kan man kasta på Sverigedemokraterna, men Vänsterpartiet ligger inte långt ifrån SD när det gäller politisk oseriositet och när det kommer till att ha en vidrig politik.
Medan Sverigedemokraterna föraktar folk som kommer från andra länder, har en annan kulör på sina föräldrar än vad Jimmie Åkesson har eller råkar tro på en annan Gud så föraktar Vänsterpartiet alla de som har jobbat sig eller ärvt sig till en hyfsad inkomst. Att vara rik i Vänsterns Sverige är lika fult som att vara lite mörk i SD:s Sverige, och båda synsätten är lika vidriga...
När man har en möjlig minister Ohly som faktiskt bevisat sina antidemokratiska tankar med en handfull odödliga citat så finns det ingen som helst chans i världen att något Alliansparti skulle ta steget över blockgränsen. Den dagen Mona bjöd in Lasse Ohly till sitt Grönröda alternativ så slog hon faktiskt den sista spiken i kistan för allt framtida samarbete över den skiljelinje som i dag framstår som Berlinmurens rättmätiga arvtagare...
Länkar: SvD, SvD2, SvD3, DN, AB, Expr, Min ledamot, Mary(oslagbart YouTube-klipp!), Röding J
Återigen så visar Mona Sahlin att hon besitter en politisk fingertoppskänsla som gör att man tror att den imbecilla kvinnan från Nacka sitter med tio falukorvar längst ut på sina övre extremiteter, Mona ger SD den medvind de vare sig förtjänar eller behöver få. Med sin sedvanliga politiska skarpsynthet bjuder Mona med armbågen in våra vänner i Folkpartiet och Centern till en framtida regnbågskoalition. Det är ju jättefint...
Förutsättningen är ju då att den Grönröda röran är större än Alliansen, men vad tänker då Mona om det högst sannolika inträffar och att Alliansen blir större än hennes alternativ? Kommer Mona då beordra Peter och Maria att göra upp med oss, eller kommer hon att passivt stötta oss eller kommer hon av ren bitterhet tvinga Alliansen att förlita sig på SD:s tysta stöd? Frågar ni mig så är det med största sannolikhet det sista alternativet som är Monas huvudlinje isåfall. För det finns ju inga bittrare människor än sossar som förlorat ett val.
För att återgå till Monas inviter. Först mobbar sosseriet Centern och dess ledning på ett sätt som skulle få vilken rektor som helst att dra i nödbromsen och begära räfst och rättarting för att sedan bjuda in till ett högst eventuellt samarbete. Folkpartiet har ju med sitt senaste landsmöte tacknämeligt markerat att man förmodligen är det borgerliga parti som står längst ifrån sosseriets svammel till politik, sålunda är det också rätt dödfött. Men det som gör att Monas ambitioner att bli den där landsmodern som hon måste ligga och drömma om, medan maken Bosse spelar nätpoker, stannar ju vid en dröm av helt andra skäl...
I Monas lagbygge ingår nämligen ett parti som ingen annan än Mona vill ta i ens med tång, Vänsterpartiet. Miljöpartiet ville det absolut inte förrän Lars Ohly grät ut som ett litet barn i media för att de Gröna fått Mona att för en stund välja bort de rödaste röda. Och att Folkpartiet eller Centern skulle sätta sig i samma regering som minister Ohly är en ohyggligt sjuk tanke. Mycket skit kan man kasta på Sverigedemokraterna, men Vänsterpartiet ligger inte långt ifrån SD när det gäller politisk oseriositet och när det kommer till att ha en vidrig politik.
Medan Sverigedemokraterna föraktar folk som kommer från andra länder, har en annan kulör på sina föräldrar än vad Jimmie Åkesson har eller råkar tro på en annan Gud så föraktar Vänsterpartiet alla de som har jobbat sig eller ärvt sig till en hyfsad inkomst. Att vara rik i Vänsterns Sverige är lika fult som att vara lite mörk i SD:s Sverige, och båda synsätten är lika vidriga...
När man har en möjlig minister Ohly som faktiskt bevisat sina antidemokratiska tankar med en handfull odödliga citat så finns det ingen som helst chans i världen att något Alliansparti skulle ta steget över blockgränsen. Den dagen Mona bjöd in Lasse Ohly till sitt Grönröda alternativ så slog hon faktiskt den sista spiken i kistan för allt framtida samarbete över den skiljelinje som i dag framstår som Berlinmurens rättmätiga arvtagare...
Länkar: SvD, SvD2, SvD3, DN, AB, Expr, Min ledamot, Mary(oslagbart YouTube-klipp!), Röding J
8 kommentarer:
Hihi! De grönröda. Stiligt grepp! :-)
Hm, vi får nog ta ett ordentligt snack. Hur f*n kan du jämföra SDs människosyn med vänsterns? Trist.
Ska man vara petig så skrev Fredrik aldrig att V är lika illa som SD, däremot att ni inte ligger långt ifrån.
Vilket jag håller med om; att samarbeta med kommunister är nästan lika illa som att samarbeta med rasister.
Vänsterpartiet var på rätt väg under Schyman; även om jag sällan delade hennes politiska slutsatser så var det uppenbart att V höll på att släppa sitt blodiga förflutna och var på väg att transformeras till ett modernt frihetligt socialistiskt parti. All den utvecklingen avbröts under Ohly, och sedan dess har V utvecklats i helt fel riktning.
Visserligen är inte folkmordsapologeterna lika dominerande längre, och diktaturkryperiet har puttats in i hörnen där det inte syns lika tydligt, men det finns fortfarande kvar.
Det är fortfarande så att ert partihögkvarter (liksom kursgården Syninge) är finansierat med blodspengar, det finns fortfarande ledande vänsterpartister som är kommunister, vänstern har fortfarande inte bett om ursäkt till Kirunasvenskarna, ni har (om jag inte minns fel) fortfarande personer i partistyrelsen som är medlemmar i Svensk-Kubanska föreningen.
Den största skillnaden mellan SD & V är att vänstern har en del vettiga lokalavdelningar som inte köper diktaturkryperiet och som inte är folkmordsapologeter, medan SD är samma skit tvärs igenom.
Därför kan det ibland vara motiverat att söka samarbete med V på kommunal nivå (även om inget borgerligt parti i Sundbyberg kan tänka sig att ingå i samma majoritet som V) men absolut inte på riksnivå. Det är lika illa att bilda regering med V som att regera med stöd av SD.
Sorry.
Jag skrev i affekt - och det bör man inte göra. Jag hade haft en diskussion med en sympatisör av samma kulör som Du, som visade upp just det som jag skrev. Det handlade om klasskrig, det handlade om att se som hade det lite bättre ställt minsann skull dras i smutsen för just detta - och han var väldigt tydlig med att det var just Vänstern som var hans parti. Ingen Sundbybergare dock...
Det var dock enbart denna enda person, men den personen sade ungefär det Ohly sade för 20 år (men fortfarande tycker...) sedan i sina debattartiklar, och det fick mig att skriva något som jag nu inte tycker var så där himla lämpligt eller begåvat.
Självklart misstror jag inte din demokratiska vandel, självklart tror jag inte att du föraktar folk bara för att de har ett tjockare lönekuvert. Innerst inne respekterar jag dig, Johan och många andra som står upp för de ideal Ni råkar tror på även om det skiljer sig från det mesta jag tror på.
Att döma er alla för en tokskalle är ju precis lika fel av mig som när media dömer hela mitt parti efter "moderaten" i Vellinge. Så fel kan det bli, och tyvärr kan jag ju inte göra det ogjort - jag skrev ju det jag skrev...
En uppriktigt menad ursäkt från mig till dig. Och snacket kan vi ta ändå...
Och i mångt och mycket vill jag dessutom hålla med Mattias, med det tillägget att Du, Johan och Berit alla är lättpratade och sympatiska vänsterpartister i vår stad - bra mycket bättre än Ohly och högdjuren i partiet.
Suck, tack för ursäkten men med utgångspunkt i Mattias utläggning och ditt medhåll får jag väl ändå ta en vända till. Nu gick jag förvissor inte med i Vänsterpartiet förrän 1997 men lite historia har jag ändå lärt mig.
Det kan konstateras att det nog inte finns något annat parti i vårt avlånga land som tvättat sin byk offentligt som mitt parti. Vi har överlämnat alla historiska arkiv till ARA för var och en att beskåda. Vi har givit foskningsmedel till fristående forskare. Vi har haft öppna seminarier angående kirunasvenskarna och jag vet inte vad. Under Lasses styre har partiet fortsatt utvecklas liksom det gjorde under Gudrun då Lasse också satt i PS.
Det finns dock många som ska sopa framför sin dörr. Vem har till exempel ansvar för dom 500 000 personer som olagligt registrerats av säkerhetspolisen och fått sina karriärer spolierade. Jo, moderaterna och socialdemokraterna i ohelig allians. Ursäkt? Att man dessutom åsiktsregistrerade journalister i stor omfattning, demokrati?
Hur är det med dom bruna stänken på dom så kallade liberala centerpartisterna, när kommer en ursäkt från dom. När det gäller Fp så undrar jag varför det talas så tyst om stödet till nazisterna under 40-talet. Stödet som var så starkt att folkpartiets riksdagsgrupp faktiskt 1941 röstade för svenskt stöd till nazisternas i kriget.
Men det är kanske historia nu?
PS Mattias, vad i vår politik har förändrats till det sämre sedan Ohly tog över? Är det sådana här grejer? http://www.dn.se/ekonomi/mp-och-v-stods-av-foretagarna-1.974181
Marielle: vad gäller liberalernas historia så finns det mig veterligen ingenting att skämmas för, mer än att tokvänstern fick genomslag även i FP på 60-talet, med idiotförslag som exempelvis löntagarfonder.
Att FP skulle ha verkat för ett stöd till nazityskland framstår som konstigt med tanke på att FP tog kraftig ställning mot Nazismen i valrörelsen 1936.
Och visst är det så att vänsterpartiet började städa liken ur garderoben; men detta var återigen under Schyman och den ursäkt som partiet skulle ha framfört till Kirunasvenskarna stoppades av dåvarande partisekreterare; en herre vid namn Ohly om han är bekant?
Inte heller verkar V ha några problem med att ledamöter i partistyrelsen är positiva till förföljelsen av oliktänkande på Kuba, eller att ledande vänsterpartister kallar sig för kommunister; den enda politiska etikett som är lika solkad med blod som etiketten nazist.
SD har sparkat ut sina nazister; när ska V sparka ut sina kommunister?
När ska V be de före detta öststaterna om ursäkt för att deras lidande och blod finansierat vänsterns ägande och verksamhet i Sverige?
Eller kort sagt; på riksnivå var vänsterpartiet ett demokratiskt legitimt parti under några få år då Schyman var partiledare. Inte före och inte efter.
Tillägg: och att företagarna skulle gilla Vänsterpartiets politik i stort är givetvis skitsnack och ett tydligt exempel på hur man skapar en nyhet som inte finns.
Nu vet jag antagligen vad Marielle syftar på och det är den s.k. midsommarkrisen 1941.
Innan jag kommenterar den vill jag påpeka att min ståndpunkt är att Sverige skulle ha anslutit sig till de allierade när Norge och Danmark anfölls och att det var fegt att stå utanför WW2.
Men, i perspektivet att vi var neutrala så var det korrekt agerat av Folkpartiet att ställa sig bakom trupptransporterna och det handlade inte om att ta ställning för nazismen (hela påståendet är barockt) utan om att försvara Sveriges position som ett neutralt land och att försvara samlingsregeringen.
Ett krig mellan Nazi-Tyskland och Sovjetunionen är ett krig mellan pest och kolera; det spelar ingen roll vilken sida man hjälper eftersom det är samma skit båda två.
Så, jag vidhåller; vi har inga skelett i garderoben.
Skicka en kommentar