För bara några veckor sedan så övade stora delar av den samlade ryska marinen och i princip vartenda ryskt armé- och flygförband mellan Sankt Petersburg och Kaliningrad "försvar av gasledning" i ZAPAD 09. Övningen var ett tydligt bevis på att svensk ekonomisk zon snart kommer att försvaras av ryska jagare och fregatter, och den ryska militära uppbyggnaden i vårt närområde kommer få nytt bränsle - och allt detta medan vi i Sverige minskar vår numerär så pass att det snart bara är Lichtenstein, San Marino, Andorra och Luxemburg som kommer ha en mindre försvarsmakt än konungariket Sverige.
Visst, man hade inte kunnat säga nej till gasledningen av rent säkerhetspolitiska skäl även om det är just de skälen som jag vill åberopa när jag nu sitter och närmast primalskriker "Neeej!" framför datorn. Men genom ett politiskt trixande och fixande så borde väl vi i Sverige ha kunnat hitta någon lite sällsynt organism eller fiskart på Östersjöns botten som blir lidande av att den där gasledningen nu skall läggas ner och för tid och evighet göra västeuropa till en rysk gisslan när det gäller energi. Kan vi inte fridlysa dumpade tunnor med nervgas tro?
Det är ju inte utan att man tror att EU:s mest folkrika land Tyskland, som sedan länge har varit Putins gas-gisslan numera har drabbats av Stockholmssyndromet, ett tillstånd där man tar parti för den kriminelle - den som tagit dig som gisslan. Det märktes tydligt när Putin och Ryssland invaderade den suveräna nationen Georgien för ett år sedan och slet loss stora köttstycken från den georgiska kroppen. Georgien hade 4 brigader att försvara sig med, Sverige har inte ens en brigad kvar... och nu låter vi "Ivan" göra Östersjön till sin intressesfär, ett område där man kan praktisera erfarenheterna från ZAPAD 09 och "försvar av gasledning" genom våldsam landstigning och enorma luftlandsättningar.
Nu har den regering jag sympatiserar med sagt ja till den här gasledningen, efter att Putin pratat med allas vår Reinfeldt om saken. Och hur det än må vara med hur gasledningen påverkar Östersjöns miljö så är det ändå så att regeringen MÅSTE agera för att kunna hantera den säkerhetspolitiska situation som nu uppkommer. Det måste bli så att marinens fartyg får besättningar och de vapensystem de behöver för att kunna hävda vår rätt i det f.d Fredens hav, det behövs också fler fartyg och u-båtar för uthålighetens skull. Att lägga ner flygförband borde numera vara en åtgärd som borde finnas med som en åtalspunkt under stycket i lagboken om landsförräderi om det skulle inträffa. Alla våra JAS-39 Gripen kommer att behövas ifall vi inte vill se Sverige som det säkerhetspolitiska vaccum som vi redan idag betraktas som av vår omvärld. Armén behöver fler och tyngre bataljoner, armén behöver återigen brigader!
Gotland då, några mil från den där gasledningen? Idag försvaras ön av några hundra hemvärnsmän med enbart lätt utrustning, och trovärdigheten i att Sverige skall kunna försvara ön är lika ihåligt som Ibrahim Baylans tal om Mona Sahlins trovärdighet. Vi behöver en militär närvaro på Gotland, precis som vi behöver den i och under Östersjön och i vårt luftrum. Det kostar, men det måste få kosta...
Har man nu varit så korkad att man känt sig tvungen att säga "Da!" till den där gasledningen så får man faktiskt ta konsekvenserna när det gäller vår säkerhetspolitik - ett starkare försvar här och nu! In i NATO, men med förnuft! Är det att hoppas på för mycket? Troligen...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar