2009/11/24

SAABLAR?!


Var det någon som egentligen trodde att Koenigsegg skulle kunna ta hand om och transformera förlustföretaget SAAB Automobile till något som var lönsamt och framgångsrikt? Man kan ju drömma, man ju hoppas men när ett företag som SAAB år efter år har visat röda siffror i boksluten så är det ju så att en lågkonjunktur av de dimensioner vi nyss genomlevt knäcker sådana företag.

Nu kan vi förvänta oss att Mona Sahlin och hennes partivänner åter äntrar scenen för att skrika rabiat efter att vi skattebetalare skall pumpa in våra slantar i det företaget som förvisso gör bra och fina bilar, men som inte lyckas sälja dom till tillräckligt många. I Monas värld är det så att det är en självklarhet att staten skall sponsra företag som inte klarar av att överleva, när det är så att hon tror att det gynnar hennes dalande opinonssiffror...

Mona lär gapa, och Maud som näringsminister kommer säkert skuldbeläggas av oppositionen som nu fått vittring på både Mauds blod, svett och tårar. Men jag kan inte se att något av det regeringen har gjort eller inte gjort i frågan om SAAB vs Koenigsegg är klandervärt. Vi skall inte spekulera med skattebetalarnas pengar i ett företag med lika stor chans att överleva som en albino på den Tanzaniska landsbygden. Om nu inte "marknaden" ser anledning att köpa SAAB och dess fabriker så finns det föga hopp, och att då staten skall gå in är annat än oansvarigt. Att skrika efter konstgjord andning i väntan på det andningsstopp som kommer närmare för varje inblåsning är politiskt hyckleri, sådant som sosseriet är världsbäst på.

General Motors är ju i en nästan lika ansträngd situation som SAAB och lär göra processen kort med det lilla förlust-företaget i det där lilla landet långt borta - vad annars kan man vänta sig? Det handlar om tillgång och efterfrågan, om att skapa vinst för att kunna utvecklas och utveckla men inget av detta klarar SAAB av idag.

Jag gillar SAAB som fordon, de gånger familjen haft olika modeller av just SAAB så har vi varit nöjda - även om det är såpass länge sedan så att jag fått läsa i familjekrönikan för att inse det. Min far var nöjd med en SAAB 93 och med en SAAB 95, men det var på den tiden när SAAB gick hyfsat, när Sverige hade en varsvindustri som sosseriet pumpade in miljarder i för att rädda och när tiderna var annorlunda mot i dag. I dag köper svensken Skoda, vilket bara inbitna VPK:are och APK:are fick för sig på 70-talet. På den tiden så ringde alla med det statliga Televerket och nästan varenda Svensson rullade runt i en Volvo eller flög fram i en SAAB för att hinna hem till monopol-TV:s "Sveriges Magasin" med Drutten å Gena som höjdpunkt.

Dagens Sverige är annorlunda, det har alla förstått utan de drömmande sossar som trånar efter tider som flytt och som inte skäms över att nödrädda några jobb under några år för dina och mina skattekronor, allt för att framstå som handlingskraftiga när det bara är nostalgi det handlar om...

Jag lider med SAAB Automobile, jag lider med arbetarna på SAAB och jag förstår att det måste kännas tungt för de gör bra bilar som ingen vill köpa. Det finns dom som anar ljuset i slutet av tunneln, men de är journalister och dagdrömmare, det finns de som såg hopp i nya modeller men det har vi liksom varit med om förrut. Men så här ser marknaden ut i all sin råhet, den starke överlever och den svage går under - precis som i djurvärlden som i bilbranschen. Även jag hoppades på ett mirakel, jag hoppades på att sagan om Koenigsegg kunde vara sann och att alla skulle leva lyckliga i alla sina dagar. Nu blir det inte så och jag kan bara krasst konstatera: SAABLAR!

1 kommentar:

Mikael sa...

Hej! Jag håller verkligen med dig. Man lider mest med arbetarna på SAAB. Frågan är ju vad som händer om SAAB försvinner. Det lär väl bli så att då åker de är ut i utanförskap precis som alla andra. Några jobb lär de ju inte få i Sverige eller Europa under överskådlig framtid. Man får ju bara hoppas för varje enskild arbetares skull att ingen av dem har barn som är yngre än 8 år, dvs inte har barn på dagis. Detta därför att i dagens Sverige så är regelverket sådant att den som är arbetslös inte har rätt att nyttja barnomsorgen.

I Värsta fall får väl vi allihopa gå in och "rädda barnen" till de anställda så att de inte skadas om de anställda åker ut på gatan om det blir en nedläggning. Det jag menar med att "rädda barnen" är att de kan få särskild hjälp att börja om på en ny ort eller i ett nytt land så de inte tvingas hamna i utanförskap och i värsta fall hamna på gatan därför att deras föräldrar förlorar jobbet på SAAB.

Här gäller det helt enkelt att vara medmänniska framför att vara politiker, ideolog och dogmatiker.

Människovärdet kommer alltid före alla andra värden. Utan respekt för människovärdet blir det kaos, anarki och totalt inbördeskrig.

Mvh

Mikael