I morgon kommer med allra största sannolikhet Kosovo utropa sin självständighet. Grattis alla Kososvoalbaner, ni får nu ett eget land, det har ni trånat efter länge. Varje gång någon del av det f.d. Jugoslavien brutit sig loss har det inneburit krig och elände. Så även i detta fall, även om se värsta striderna stod mellan 1995 och 1999. Enstaka stridigheter sker än i dag, och därför finns en ansenlig truppstyrka fortfarande kvar för att sära på de alltid så trätande serberna och kosovoalbanerna.
I fallet Kosovo finns en väsentlig skillnad om man ser på de andra staterna som fötts ur Jugoslavien. Kosovo har aldrig varit självständigt tidigare som Kroatien eller Serbien, man har inte ens varit en delrepublik i den Jugoslaviska federationen. Kosovo har i princip alltid varit en del av Serbien. Ett Serbien som har gjort sitt bästa för att förnedra kosovo-albanerna. Att en del av det egna landet nu knoppas av gör att jag förstår serbernas ilska. man skulle dock ha varit lite mer ödmjuka och sympatiska mot den majoritet av albanskt ursprung som de facto utgör lite drygt 90% av Kosovos befolkning. Kanske, kanske hade man då fått se en annan händelseutveckling...
Att Kosovo strävar efter självständighet är inte så konstigt. Men nu när kosovoalbanerna sitter med trumf på handen så behandlar man dessvärre serberna på ett lika kränkande sätt. Det är konstigt att man inte kan dra några lärdomar av den behandling man själv varit utsatt för under åratal av förtryck. Min förhoppning är att ett självständigt Kosovo omfamnar alla oavsett ursprung, men jag tror dessvärre att det bara är en önskedröm. En ny folkvandring på Balkan kommer nog inledas i morgon...
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar