ATT FOSTRA DEMOKRATER...

Jag vet inte vilken konflikträdd skepnad som de svenska skolorna har utvecklats till, men för mig så känns det minst sagt ruttet när skolorna stänger sina dörrar för de politiska partierna. Orsaken sägs vara att om skolorna skall stänga dörren för Sverigedemokraterna så skall man stänga dörren för alla andra - och gott så. Naturligtvis skall vi låta den politiska paria som kallas Sverigedemokraterna komma in i skolorna och berätta vad man vill, varför man vill det och vilken människosyn man måste ha för att komma fram till vad och varför man vill det man vill.

Ärligt talat så tror jag att det inte finns ett bättre vaccin än att se till att våra redan hyfsat kloka ungdomar upptäcker SD:s sanna ansikte i en skolaula när dig. Man må vara ung, man må vara lättpåverkad men då ankommer det på oss andra att ta debatten, att demaskera odjuret bakom tomtemasken.

Det är när våra företrädare kliver upp inför eleverna och berättar varför det unika människovärdet faktiskt är heligt för de sju partier som idag befolkar plenisalen i Riksdagen som skillnaderna blir tydliga. De allra flesta eleverna i det här landet har klasskamrater från andra länder och kulturer, och banden binds för ett nytt Sverige där rädsla och acceptans faktiskt finns med från början och inte måste läras in.

Men även om jag inte alls delar Sverigedemokraternas värderingar så skulle jag aldrig drömma om att förvägra SD rätten att komma till en skola och sprida sitt budskap. En av demokratins grundstenar är yttrandefriheten, och den gäller ju alla oavsett vad man råkar tycka. Ta bort grundstenen yttrandefrihet och kvar återstår ett demokratiskt fuskbygge.

Demokrati är också att övertyga väljarna om sin egen politiks förträfflighet, och det är just så man måste möta SD. Inte genom att skapa martyrer, ett parti som förvägras de rättigheter som andra partier har - det är då det blir spännande för spänningssökande ungdomar. Nej, locka ut dom i ljuset och låt dom berätta vad de vill - och sedan är det upp till oss andra att med argumentationens konstart berätta varför en röst på SD är fel. Lyckas vi inte med det, så har vi oss själva att skylla om eller när SD kliver in som det där åttonde partiet i plenisalen.

Tänker jag tillbaka på min egen uppväxt så känns det ju om det var hundratals år sedan när man tittar på politiken. Året var 1982 och jag gick i den skola som då hette Bergaskolan men som idag bär namnet Rönninge Gymnasium. Bergaskolan var högstadieskolan i Rönninge, en trevlig miljö att växa upp i. Det skulle bli val och nästan direkt efter uppropet höstterminen -82 så kom de olika politiska partiernas ungdomsförbund till vår aula för att tala om vad man hade för visioner.

Det var på den tiden då Sverige bara hade 5 riksdagspartier. Störst var då som nu Socialdemokraterna, men oftast i någon sorts beroendeställning till ett parti som då var öppet med sin ideologi - VPK, Vänsterpartiet Kommunisterna. Två tafatta företrädare för SSU och Kommunistisk Ungdom kom och talade inför oss elever i aulan, och min mor hade nog hoppats på något mental islossning hos en son där frihetsfröet slagit sin rot. De två attraherade inga, snarare skrämde bort...

Därefter kom som på ett radband MUF, dåvarande FPU och CUF. Måhända färgad av motvilja efter den ständiga indoktrineringen hemmavid, där en del i min uppfostran enligt mor också var politisk skolning, så gillade jag vad jag hörde från alla dessa tre inspirerande ungdomar. Bäst var naturligtvis en ung, rolig och rak MUF-are som med bra argumentation fick mig att se ljuset och vandra däråt. Inte ens när en söt, vilsen tjej från det töntförklarade KDU väckte min empati drog jag iväg åt något annat håll. Det var höger om som gällde då.

Intrycket han gjorde påverkade uppenbarligen de flesta eleverna. När skolvalet kom så fick just Moderaterna fick 78% av rösterna. Detta trots att den djupt impopulära rektorn Öhlin var affischnamn för just Moderaterna i Salem på den tiden. Skolvalsresultatet var härligt värre, men min mor började fundera på att flytta bort från den "förpestade byhålan".

Naturligtvis är det så att skolan i samverkan med föräldrarna skall skapa ungdomar där begrepp som demokrati och yttrandefrihet är heliga och respekterade, men man skall också fostra ungdomar som tänker självständigt och drar sina egna slutsatser. Just därför måste skolrummet vara öppet för alla de partier som faktiskt har en chans att ta sig in i riksdagen oavsett vad man står för. Just därför måste riksdagspartierna och Sverigedemokraterna släppas in i skolorna - för framtidens självständigt tänkande medborgares skull.

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, DN, AB, Krassman