ATT SÄTTA SPRÄTT PÅ SKATTEPENGAR...

Christer G Wennerholm firar vinnaren i Stockholms stads mobil-maraton, Yvonne Ruwaida.

Den miljöpartistiska politikern Yvonne Ruwaida är uppenbarligen en kvinna som skiter i att skattebetalarnas pengar skall gå till vård, skola och omsorg. För reser hon inte upp 70.000 kronor i en allt annat än miljövänlig taxibil så ringer hon upp nästan 45.000 kronor på lite mer än ett och ett halvt år. De som betalar telefonräkningen är de som bor i kungliga huvudstaden och som betalar skatt, medan det var landets alla skattebetalare som bidrog till hennes flängande med taxi.

Yvonne Ruwaida ringer alltså extremt mycket och talar enligt egen utsago med sina väljare över telefon. Hur vore det om hon av respekt för de väljare som hon vill sno ännu lite mer pengar av genom ogenerade skattehöjningar såg dessa i ansiktet när hon talade med dom istället? Det skulle spara pengar till vettigare saker än ett radiovågsflöde kring Ruwaida som måste liknas vid en mikrovågsugn. Det värsta av allt är att hon inte verkar skämmas över att låta skattebetalarna pröjsa all hennes telefontid och tid på nätet.

Vill man så kan man snabbt räkna ut att det Yvonne Ruwaida håller på med måste betraktas som hälsovådligt. Finns det något som helst samband mellan flitigt mobiltelefon-användande och hjärnskador så kan vi ju kanske hitta förklaringen till Ruwaidas plågsamt tafatta bortförklaringar.

En snabb kalkyl baserat på Telias abonnemang "Prata på" som borde passa Ruwaida som handen i handsken ger vid handen att det inte kan vara ofta hon pratar med någon face-to-face. Under 2009 ringde Ruwaida för 31.841 av Stockholmarnas skattekronor. Enligt avtal så kostar surfande med mobilen max 9 kronor per dygn vilket gör att Ruwaida maximalt kommer upp i en surfkostnad på 3285 kronor på ett år. Då återstår det 28.556 kronor för Ruwaida att ringa för...

Minutkostnaden för en "Prata på"-are är 29 öre per minut till alla nät. Med en snabb genomräkning så får till och med en ekonomiskt retarderad person som jag fram att det är mycket, mycket och jättemycket tid som Ruwaida sitter med sin tjänstetelefon klistrad vid örat. På en månad kommer hon upp i samtalstid på 8207 minuter under förutsättning att hon ringer inom landets gränser. Hela 8207 minuter som i timmar blir 136 och är det bara jag som börjar rysa? Om nu Ruwaida skulle jobba 40-timmarsvecka, som hon naturligtvis inte gör, så skulle det innebära att hon tillbringade 3 av 4 veckor med att prata i nallen från morgon till kväll, utan avbrott.

Slår man sedan ut summan per dag så blir det 4.5 timmar/dag om man räknar alla veckans sju dagar men 6.8 timmar/dag om man räknar det som skall räknas som en normal arbetsvecka. Hutlöst mycket, och det värsta av allt är att det är skattebetalarna som pröjsar oavsett om de vill eller inte.

Under nattetid har jag under det senaste året haft ett antal konstiga samtal från en kvinna som ostrukturerat svammlar och vägrar att sluta prata på. Motparten lyssnar inte alls på mina försök att ta mig in i monologen för att få det att bli en dialog. Malandet i mobilen är monotont, rogivande och faktiskt sövande - så jag kan ibland låta ljudet i mobilen söva om mig. Nu undrar jag ifall det kan vara denna Ruwaida som ringer till mig för att timme ut och timme in försöka omvända mig till Miljöpartismen medan jag ligger och sover som en liten spädgris...? Har hon skyddat nummer, Yvonne Ruwaida? I så fall kan ju även jag indirekt lastas för Stockholmarnas skattefinansiering av en mobilmissbrukare eftersom jag inte lägger på.

Annars är det väl rätt naturligt att tro att det är kötid i de olika taxibolagens växlar som tär på stadsbudgeten, en rimlig slutsats om ett orimligt ringande - eller hur?

Länkar: DN