NÄR BÄSTISEN BODSTRÖM MOSAR MONA BÄST

Att socialdemokratin i allmänhet eller deras ledare Mona Sahlin i synnerhet har en rätt jobbig situation just nu kan väl knappast ha undgått någon med det minsta intresse för den pågående valrörelsen. Motvinden blåser "Rörelsen" i ansiktet i alla opinionsundersökningar, ledarskapet ifrågasätts både utifrån och inifrån och tidningarna tävlar om att hitta artiklar eller undersökningar som skall sänka Mona Sahlin ännu lite mer. I dagens Aftonbladet, en tidning som skall föreställa vara röd, så kan vi läsa att en valaffisch från sossarna blir mindre tilltalande om just denna Mona Sahlin finns på densamma.

Jag må tycka mycket, och då mest illa, om Mona Sahlin som socialdemokratisk partiordförande och oppositionsledare men som människa kan jag faktiskt inte påstå att jag hyser några negativa känslor mot henne. Det är i rollen som sossarnas högsta höna jag har mina synpunkter precis som så många andra. Mona är ansatt från många olika håll och behöver mer stöd än någonsin för att mäkta med en redan jobbig valrörelse.

Vad gör då Monas bäste vän, socialdemokraternas egen guldgosse, han som har andra regler än alla andra? Vad gör Thomas Bodström när det enda som möjligtvis skulle kunna rädda ett parti på väg mot förlisning är hårt valarbete, engagemang och möten med väljarna? Thomas Bodström sticker till USA, och blir borta minst 1 vecka när sosseriet och vännen Mona skulle behöva honom som bäst. Kan det vara så att han kanske känt av slagsidan, den förestående förlisningen och överger det sjunkande skeppet innan alla gnagare gör samma sak? Han gör ingenting för att rädda sina vänner, sitt parti och sin naiva vän Mona som inte kan se Bodströms egocentrism i sin fulaste form - Bodström sticker när vännerna behöver honom som mest. Jag tycker att han borde skämmas...

I dag har jag stått i en valstuga i stadsdelen Rissne, Sundbybergs stad. Jag har stått där frivilligt för att jag brinner för att det parti jag sympatiserar med skall vinna väljarnas förtroende igen, och det är värt varenda sekund av arbete trots att skolbarnen då och då svepte in i valstugan likt en gräshoppssvärm på jakt efter godis, klistermärken, pennor, knappnålar och allt de kunde sno med sig. Bredvid oss stod sossarna, bortsett från 15-20 minuter då jag vaktade även deras valstuga. De står där för att de brinner för att det parti de sympatiserar med återvinna väljarnas förtroende, de vill kämpa trots motvind. Hur känns det då för dessa sossar i Sundbyberg då första-namnet på deras riksdagslista tycker att det är okej att lämna partiet minst en vecka när han behövs som bäst? Jag skulle spy på en sådan figur, som haft all tid i världen under fyra år av opposition att ordna boende, bil, skola för sin nya tillvaro i USA med familjen.

Jag skulle kräkas på en person som fått förtroendet av sina partivänner att stå etta på riksdagslistan, som fått uppgiften att leda partiet i ett län där motvinden är ännu lite värre än i riket i stort men som prioriterade "Fångarna på fortet" då han skulle kunnat fixa det han fixar nu. Jag skull må så illa av att ha en person som bajsar alla dessa socialdemokratiska hängivna och ambitiösa valarbetare i ansiktet när han behöver finnas där för dom.

Thomas Bodström borde skämmas över sin usla timing, men jag tror inte att han har vett att förstå hur det känns för alla dessa som har tagit ledigt från jobb eller studier för att påverka väljare samtidigt som han är i USA och köper bil och hus. Men jag behöver inte må illa, kräkas eller spy - för vår justitieminister tar sig tid att hälsa på i Rissne i detta nu. Beatrice Ask valarbetar och syns, Bodström globetrottar...

Mona har det jobbigt, och delvis har hon sig själv att skylla när det nu blev ännu lite jobbigare. Hennes personliga vänskapsband med bästisen Bodström grummlar en klarsynthet hon skulle behöva nu när allt går henne emot och när hon behöver allt stöd hon kan få. Det är inte genom att ge kompisarna en gräddfil när det kommer till valrörelse som hon får sina interna tvivlare att släppa sina tvivel och börja jobba hårdare. Det är så man snabbt splittrar ett parti där kollektivet alltid har stått över personen, där alla jobbat tillsammans i samma riktning oavsett om det har pekat åt rätt eller fel håll. Bodströms oförmåga att inordna sig i kollektivet annat än när det gynnar hans ego kan vara ännu lite mer förödande för en socialdemokrati som behöver mer än en galjonsfigur som kampanjar på bloggen och Facebook...

Länkar: Expr1, Expr2, Expr3