2009/03/07
ETT LAND I EN MUSIKALISK MORAS...
Fasansfullt, vedervärdigt, chockartat, vidrigt, patetiskt och sinnessjukt!
Själv ser jag konspirationer bakom det faktum att af Ugglas genomgående ställdes mot de övriga svagaste korten i startfältet. Allt är manipulerat för att plåga oss svenskar ytterligare en TV-kväll.
Visst är smaken som baken - delad, men att det finns folk i detta land som med berått mod lägger sina pengar på att ringa och rösta fram ett haveri till Melodifestivalens final i Globen är ju upprörande! Haveriet är naturligtvis Caroline af Ugglas och hennes fasansfulla rop på hjälp...
Texten i sig är väl avslöjande på många sätt, af Ugglas ber ju att karl'n skall stanna kvar hos henne, ett önskemål som borde vara omöjligt att uppfylla såtillvida han inte är lika galen, starkt synsvag eller bara lätt pervers... Texten följer nedan, med mina djuplodande psykoanalytiska kommentarer:
Snälla, snälla, snälla, snälla
Jag ber dig
Snälla, snälla, snälla, snälla
Stanna kvar hos mig
För jag behöver ju dig.
(som om att hennes behov skulle vara mer värda än en mans frihetstörst...?)
Ja, snälla, snälla, snälla, snälla
så lyssna snälla, snälla, snälla
Ja, jag vet det är lågt att be
Men jag skiter i det.
Ja för igår när du gick
I sista blicken som jag fick
(en blick av avsky, hat eller bara en trötthet...?)
Jag kunde se
Ja, jag kunde se
Jag såg du var på väg
Till en annan kvinna
Bort från mig.
(inte alls så konstigt om ni frågar mig...)
Så snälla, snälla, snälla, snälla
Jag säger snälla låt mig inte sitta
Att sitta ensam här
Ja medans du är där.
(i ensamhet kan man till exempel ägna sig åt självrannsakan, vad man kunde gjort annorlunda...)
Så snälla hjälp mig fatta
hjälp mig att förstå
Ja vad har jag gjort för fel
Som har fått dig att gå.
Ja, för det är väl så.
(en klädsmak där cyanblå gummistövlar kombineras med en alltför kort kjol kan ju för vissa vara droppen som får bägaren att rinna över, och i kombination med ett överspelat kroppsspråk så blir det flera oljefat som skall ner i den lilla bägaren...)
Å jag hatar
att jag vet
Ja, jag vet
Ja, jag vet du kommer ge
Allt du gav
Allt du gav till mig
Ja allt det där jag fick
Till en annan kvinna
Och inte till mig.
(att hon överhuvudtaget fått någonting skall hon vara glad för, eller är det en rädsla för att den andra kvinnan skall få hennes dosett med psykofarmaka hon oroar sig för...?)
Det finns ju folk som inte delar mina åsikter om Caroline af Ugglas och som förmodligen kommer tycka att jag är elak, stygg eller bara omusikalisk. Men detta är sanningen som jag ser den, jag kan inte med stollan och mår fysiskt illa när jag hör henne - och det alldeles oavsett om det handlar om Snälla, snälla eller ett lustmord på Ebba Gröns 800 grader... Men musik skall ju väcka känslor, så helt fel ute kanske inte Christer Björkman har varit ändå.
Själv blir jag ju hellre glad och lycklig av att lyssna på musik, just därför går Depeche Modes "Wrong" på mediaspelaren mest hela tiden. Positivism och ett själglatt budskap...
Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, DN1, DN2, DN3, AB1, AB2, AB3, AB4
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Bra analys!Vedevärdigt är bara förnamnet,min man var tvungen att gå och duscha under hennes uppträdande i ren protest antar jag,röstade själv på Piloterna.
Jag tillhör ju dem som faktistk gillar låten. Bättre än det vanliga dravlet i denna tråktävling... Sedan var det där med att kasta sten i glashus... :) Anna
Skicka en kommentar