JUHOLT GÖR EN FJÄRDEDEL AV EN TREDJEDEL

Det finns något räkneexempel där matematisk inkompetens bevisas genom att någon mindre vetande glädjs över att faktiskt ha en hel fjärdedel när kompisen bara har en tredjedel av en godispåse, en back öl eller kanske till och med väljare. Den här morgonen borde de mest hängivna sossarna anamma just det förhållningssätt där det låter bättre med fjärde- än tredjedelen bara för att överleva när nyhetsmedier och SIFO berättar om ett historiskt fall i spåren av Juholts golgata-vandring med en taggig rosenkrans på den mustaschklädda skallen...

Från en tredjedel till en fjärdedel på någon vecka, ett historiskt uselt resultat i en SIFO-undersökning, en historisk nedgång och ett parti som under en ledare som saknar förtroende hos väljarna men påstås ha förtroende hos sina kompisar i VU - och allt kommer att bli så bra bara krutröken lägger sig och Juholt får hälsa på de som fortfarande är frälsta ute i landet. Att partisekreterare Jämtin ser bekymrad ut och pratar uppgivet om en jobbig och plågsam väg framöver är fullt förståeligt - Jämtin minns förmodligen hur Mona Sahlins förmåga att återhämta såg ut.

Den socialdemokratiska förnyelsen är identifierad. Under Sahlin/Baylan-eran var det partisekreteraren som spelade Bagdad Bob-rollen i rörelsen, medan partiledaren själv oftast såg nyktert på svarta rubriker och deprimerande opinionssiffror. Under Juholt/Jämtin-förnyelsen så är det numera partiledaren själv som leker Bagdad Bob medan partisekreteraren ser den historiskt usla och vedervärdiga verkligheten i vitögat. Juholt reser land och rike runt och säger förlåt till kadern av den där fjärdedelen som trots allt hänger sig kvar i ett parti i stormens öga.

En regering är aldrig bättre än sin opposition, och när det finns sossar som tycker att jag borde njuta av att ha Juholt som överstepräst för oppositionen. Visst, det är roligt att se historiska fall och nattsvarta siffror för socialdemokratin, en verklighetsfrånvänd partiledare som inte har samma perceptionsförmåga som de flesta andra och som tror att allt blir bra bara krutröker lägger sig, han kliver ur torktumlaren och får resa runt och prata med den där fjärdedelen som stannat kvar trots hanses ledarskap. Men samtidigt är jag orolig eftersom jag vill se mitt eget part och Allians-regering på tårna - med fokus på en politik för framtiden. Sverige behöver inte en Reinfeldt bakom ratten som med ett självgott flin på läpparna bara tittar i backepegeln och ser hur Juholt sladdar av vägen i varje kurva på väg mot ett nytt "förlåt-mig-ty-jag-är-dum-huvudet-möte" någonstans i Sverige...

Reinfeldt har rätt när han i dagsläget konstaterar att det bara finns ett regeringsalternativ i Sverige idag, och det är inte det alternativet som har en ledare som utklassas i förtroendemätningar och opinionsundersökningar. En välmående demokrati mår dock bra av att iallafall ha två hyfsade alternativ som står mot varandra - och så ser inte verkligheten ut hur mycket än Juholt än inbillar sig det. Det är en miljö där en man mustasch helt på egen hand, och kanske med lite bistånd från media faktiskt har lyckats med att få vår demokrati att bli ännu lite mer ointressant för den väljare som vill kunna välja. Idag är valet enkelt för de flesta, och det kommer dessvärre - för socialdemokratin och demokratin - vara så till den dagen då VU med sina tentakler ut i verkligheten fattar det enda vettiga beslut de kan fatta. Om inte är man snart ett femtedelsparti, inte ett fjärdedelsparti - och då kan Reinfeldt slå på farthållaren, somna bakom ratten och glömma allt vad fokus innebär.

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, DN, Expr, AB
Bloggar: Westerholm, DHE, Krassman - verklighetsflyktingen, Kent, Andersson och sist och absolut minst - Böhlmark