SEGRAREN SKRIVER ALLTID HISTORIEBÖCKERNA

"...och då var jag säker på vad Oldsberg ville ha fram. Jag drog i nödbromsen, för det var till Durban vi var på väg!"

Jag tror inte att dagens sossar - de som gnäller på att vårt nyantagna idéprogram innehåller sådant som de tycker är historieförfalskning - verkligen förstår vad vi försöker säga och varför, och det trots att de om några borde fatta bäst. När Lena Hjelm-Wallén och Ulf Bjereld stör sig på några meningar om tider som flytt så visar de upp en oanad oförmåga att känna in vad vi moderater har blivit nuförtiden.

För är det egentligen inte så att vi är det statsbärande partiet? Det dominerande partiet på nästan samma sätt som sossarna var det när det var aktuellt att slåss för allmän röstrött och senare mot apartheid? Kan man inte säga att det faktiskt är de nya moderaterna som är det nya Sverige och när meningarna om "Kampen för rättvisa har också historiskt varit en stark drivkraft för rösträtt, mot apartheid, för jämställdhet, mot diskriminering och för rättsstat. För Moderaterna är rättviseperspektivet ständigt närvarande" så handlar det om vad Sverige som statsbygge har stått för - med vissa mer drivande än andra...?

Rättviseperspektivet innebär att vi som styr landet nu, vi som är statsbärarna och ledande i det enda regeringsalternativet kan ta till oss äran för vad tidigare regeringar har gjort - en känsla som är ständigt närvarande. Precis som Sverige alltid har varit ett land där kampen för jämställdhet, mot apartheid och för rösträtt så finns det andra sidor av att vara statsbärare faktiskt. Det faller även på axlar att ta åt oss äran för försöket att införa löntagarfonder, för en folkomröstning om ja och nej, där det istället blev tre kanske-alternativ, för högertrafik och allt annat som format vårt samhälle.

Det fanns ju en tid då det var socialdemokratin som alltid tog åt sig äran för allt gott som hänt i Sverige, på den tiden då det gamla statsbärande partiet inte var ett skämt och partiets ledare en driftkucku. Det var en gång så att det sossarna som ensamma och på egen hand gjorde Sverige till det land vi nu är, utan stöd av vare sig liberaler, bondeförbundare eller högerpartister. Det är andra tider nu, tider som Ulf Bjereld och Lena Hjelm-Wallén inte vill se...

När vi moderater nu tar ansvar, ansvar och ännu lite mer ansvar för att ansvara för Sverige på ett ansvarsfullt sätt så är det upp till oss att också ta ansvar för Sveriges historia. Det kanske kommer en tid då socialdemokratin upplever en renässans igen - även om det är svårt att tro idag - då de blir vad de en gång var. Då kan deras statsbärande idéprogram ta åt sig äran för alla dessa jobbskatteavdrag, för RUT och för ROT, för friskolor och valfrihet överallt åt alla, för den sänkta restaurangmomsen. Det kommer kanske, men inte så sannolikt en dag då sossarna också kan börja "historieförfalska" om de vill.

De har ju faktiskt redan börjat lite lätt, då det egna förslaget om sänkt restaurangmoms nu målas upp som satans påhitt, då mycket av de som man i valrörelsen och den egna retoriken målade upp med svarta, grova penseldrag som orsaken till planetens förestående undergång faktiskt inte verkar vara så farligt när man skuggbudgetar...

I politik, precis som i krig, är det vinnaren som skriver historien. Vill sosseriet någonsin, någon gång och någonstans börja skriva historia igen bör de nog lägga sina kollektiva pannor i djupe veck medan de gnuggar sina geniknölar. Som det ser ut idag är det vi moderater med våra vänner som både skapar och skriver, medan motståndaren bara gnäller och förfaller.

Länk: DN, DN, SvD, Expr
Bloggar: Röda Berget - Grattis på 50-årsdagen!, Edgelius, Moberg, Westerholm