2009/11/18

NYA TIDER, NYA MOTSTÅNDARE, NYA HOTBILDER

Tusken-Talibanen URoRRuR'R'R med sin blinda hustru i röd burka på väg att ta bussen ut ur Mazar-e-Sharif...

I morgon så är det allas vår försvarsminister Sten som skall sitta i korselden mellan min beundrarinna Sanna Rayman och hennes rödgardistiska skönhet till kompanjon, Katrine Kielos. Det är nästan så att jag avundas Sten faktiskt, tänk att få sitta där framför kamerorna och vara med om hur två kvinnor i sin bästa ålder försöker ta all heder de kan av dig. Mumma säger jag, och hoppas att de två inom kort bjuder in just mig för en seans. Den behöver ju inte sändas på aftonbladet.se eller svd.se, den kan vara något mer privat, lite mysigare och helt uppåt väggarna. Tänk att bli förnedrad av de tu, jag ryser och längtar...

Redan denna kväll kan man läsa en handfull frågor till Sten Tolgfors från läsekretsen. Mina frågor har av någon outgrundlig anledning sållats bort av kvalitetsskäl eller kan det vara så att de har censurerats just för att de lyfter frågeställningar som är för läskiga och skräckinjagande för att det naiva och fredsälskande svenska folkets oskyldiga ögon skall få ta del av det som verkligen händer i Afghanistans karga dalgångar och ökenlandskap?

Från mina källor i Mazar-e-Sharif har jag nämligen fått nyheter som borde väcka oro bland Rikets och Försvarsmaktens ledning. Jakten på upprorsmakare och banditer har gått in i ett nytt skede, ett skede där våra 500 tappra soldater kommer möta uppgifter av utomjordiska dimensioner.

Det finns ju dom som tycker att George Lucas filmer om Stjärnornas Krig är löjeväckande och lite väl fantasifulla, det finns dom tror att dessa filmer har noll gemensamt med verkligheten - och jag var en av dom. Men häromveckan så uppdagades det att i en isolerad dalgång cirka 220 kilometer västerut från provinshuvudstaden finns en ny motståndare för ISAF att kväsa... Det hela började med att en helikopter från Andorra fick syn på en kolonn av välkamouflerat kavalleri ridandes på något som av den något nördiga navigatören identifierades som "Banthas". Helikoptern utsattes för stenkastning och något som man kunde tolka som laserbeskjutning, och avvek snabbt från platsen. En norsk spaningspatrull anlände efter några timmar till platsen och kunde endast finna stora oidentifierbara bajshögar samt spår från ett hittills okänt djur. Spåren ledde in i en dalgång ännu ej utforskad av ISAF...

Rykten började gå att Talibanerna i trakten hade hittat en ny allierad. Att sedan denna allierade knappast hade med verkligheten att göra gjorde ju att de hänförda norrmännen och de andorranska piloternas berättelse möttes med ett nervöst hånskratt från andra länders ISAF-soldater. Men en sen eftermiddag kom historien om de utomjordiska "talibanerna" att besannas, när en tysk militärpolis lyckades ta den bild ni kan se ovan - en Tusken Taliban med sin hustru i röd burka och blindkäpp vid en busshållplats i centrala Mazar-e-Sharif. Tusken-Talibanen tillfångatogs och avslöjade under tortyr att en allians bildats mellan Talibaner och sandfolkets stridande förband "Tusken Raiders". Helt plötsligt framstod det tidigare så lugna svenska ansvarsområdet i norra Afghanistan som en riktig krutdurk, där stubinen brinner snabbt...

Med dessa nya, djävulska fiender inom det svenska ansvarsområdet så är det ju naturligt att vi svenskar anpassar vår taktik, finslipar vårt uppträdande och agerar efter de förutsättningar det innebär att slåss mot sandfolket. Dessutom uppkommer att antal frågor som jag ville ha svar på av försvarsminister Sten Tolgfors, men där tystnaden har varit total.

- Kommer svenska förband kunna vara passiva om sandfolket angriper Jawa-folket?
- Kommer svenska förband att använda vapenmakt för att hämnas den svenska medborgaren Pernilla Augusts plågsamma död som Anakins mor i Star Wars 2: Attack of the Clones?
- Kommer de helikoptrar som vi inom några år högst eventuellt kan skicka till Afghanistan ha skydd mot laserbeskjutning?
- Kommer de lätta svenska förbanden bytas ut mot tyngre förband som kan möta en kavallerichock av tusentals Sandfolkskrigare på sina Banthas?
- Har kontakt tagits med George Lucas för att få information om de nya fiendernas eventuella taktik och svagheter?
- Finns det någon tanke med att Sanna Rayman uppenbarligen transformerats till prinsessan Leia med sina kringlor i håret?


Det var sex frågor där jag saknar svar, och där folket bör informeras om vad som väntar när våra tappra soldater konfronteras med Sandfolket för första gången. Om vi tyckte att talibanerna var läskiga och ondskefulla så är det ingenting mot vad som komma skall...

Länkar: SvD

ATT VÄLJA SIDA - ATT VÄLJA VÄG...


Medan presidenten utan makt, Medvedev, gnuggar sina ögon och blickar ut över ett Stockholm med sitt kungliga slott i blickfånget så lyfter SvD denna morgon frågan om Sveriges säkerhetspolitiska vägval - vår solidaritetsförklaring att inte stå vid sidan om och fega ur som vi gjorde för 69 år sedan när grannländerna ockuperades av totalitära regimer en efter en.

Vår solidaritetsförklaring, att inte stå passiv om något grannland angrips, är något jag sympatiserar med fullt ut även om jag skulle vilja att ett svenskt och finskt NATO-medlemskap var det som verkligen pissade in frihetens revir i vår del av världen. Och hur fin vår solidaritetsförklaring än må vara så är den inte värd pappret den är nedtecknad på, websidorna där man kan läsa densamma - det är tomma ord från ett land som gått från att vara nära säkerhetspolitiskt till extremt tärande...

Det fanns en tid då Sveriges säkerhets- och försvarspolitik nämndes med respekt av våra grannar, en tid då vårt flygvapen tillhörde de största och bäst utrustade i Europa och när konungariket var allt annat än det säkerhetspolitiska vacuum vi är i dag. Det fanns en tid då balterna som nyss fått sin frihet såg upp till oss svenskar, men det var då. Nu hånler man istället åt ett rikt land som inte längre har några som helst ambitioner att bidra till stabilitet och trygghet i närområdet, man skakar föraktfullt på huvudet åt det Sverige som snyltar på andra länders försvarsansträngningar för att själva kunna reducera sin egen försvarsförmåga till en ren pappersprodukt. Det fanns en tid då Sverige var starkt, i dag har Estland 5 gånger så många artilleripjäser som detta Sverige...

Sverige har genom en vettlös, ogenomtänkt och naiv försvarspolitik lagt ut sitt eget beskydd på det tidigare broderfolket i Finland samt de små länderna på andra sidan havet som haft vett att gå med i NATO. Finland förstår, efter sina erfarenheter i historien, att försvaret av landet är en viktig fråga och inget man kan behandla som vilken budgetpost som helst.

I Sverige har vi den något udda processen att vi ger Försvarsmakten ett anslag ur statsbudgeten, för att sedan ge samma myndighet en hotbild som passar detta anslag. Att sedan myndigheten åläggs så många olika uppgifter att pengarna aldrig räcker till, för att sedan hudflängas av de politiker som inte har förstånd att förstå att man tilldelar uppgifter efter den hotbild som finns, och därefter tilldelar medel för att klara av dessa uppgifter. Men så funkar inte Sverige, för här har vi en synsk finansminister som sett den eviga freden och därför kunde gå ut i Almedalen och där ytterligare reducera den patetiska ursäkt till nationell försvarsförmåga som det här landet har.

Sverige klarar i dag inte ens att se till att 500 av våra tappra och duktiga soldater i land långt bort från Sverige har helikoptrar för sjuktransporter eller ens de läkare som skulle behövas för ett akut omhändertagande. Sverige klarar inte ens att låta våra u-båtar öva, våra ytstridsfartyg få den utrustning de behöver eller vårt flygvapen flyga i övningssituationer. Sverige har en armé som av alla länder med krigsmakter i Europa bara är mindre än Luxemburgs och Lettlands...

Inte ens en rysk invasion av ett grannland kan få Sverige att vakna till. När Georgiens lätta förband massakrerades av tunga ryska pansarkilar, ja då drar vi i Sverige slutsatsen att vi också skall ha lätta förband. När det blir tydligt att Gotland, vår utpost i öster, lämnats helt åt sitt öde, ja då skickar vi 14 stridsvagnar till ett förråd på ön - utan besättningar, utan understöd och utan något som helst vett. Gotland behöver nu mer än någonsin en ständig svensk militär närvaro, och då räknas inte några hundra hobbykrigare ur Hemvärnet. Utanför Gotland kommer nu en gasledning att byggas, en gasledning som ryssen redan övat försvar av - med våldsamma landstigningar och storartade luftlandsättningar, och vi i Sverige förrådsställer några stridsvagnar som ändå var dömda till malpåsen enligt vår nya doktrin där tunga vapenssytem är onödiga och löjliga.

Vår solidaritetsförklaring är löjlig eftersom vi inte ens har ambitionen att kunna försvara oss själva, och än mindre kunna stötta våra grannar om den maktlösa presidentens land fortsätter utvecklas i negativ riktning. Sverige är ett land där det enda kännetecknet när det gäller försvars- och säkerhetpolitik är en absurd form av hyckleri. Andra får gärna bidra till att årt land känns tryggt, medan vi själva i bästa fall lägger våra ansträngninger i Afghanistan eller Adenviken.

Sten Tolgfors svar på frågan om vi skulle stötta balterna militärt i den händelse de ber om det säger väl egentligen allt: "- Om ett EU-land eller annat nordiskt land hotas skulle vi ta beslut i varje enskilt fall. Hur man agerar beror på situationen. Det kan vara allt från civila insatser till olika former av stöd som också kan vara av militär karaktär".

"Ta beslut i varje enskilt fall" - ingenting säger alltså att vi går in med den hjälp som lär behövas.
"kan" - kan... inte skall, inte bör. Sten är medveten om att vi inte ens har förmågan att skydda våra egna medborgare, hur skall vi då kunna lägga krut på ester, letter, litauer eller finnar?

Jag ser den svenska flatheten från det senaste stora kriget gå i repris, och det värsta är att vi ingenting lärt oss av den historia som borde säga oss så mycket...

2009/11/17

DUBBELÖRNEN HAR LANDAT


I kväll landade han här i Sverige, "president" Medvedev av Ryssland. In i det längst var det oklart ifall han skulle orka komma hit, till ett land som varit öppet kritiskt mot att ryssarna invaderade Georgien. Men när så miljöminister Carlgren slog den sista spiken i kistan och godkände gasledningen och alls dess följdeffekter för vår Östersjö, ja då gick det plötsligt bra att flyga över samma hav...

För min egen ryssofobiska del kunde gott Medvedev stannat hemma, stannat i Ryssland tills dess han befriat sig från sin mentor och Rysslands informelle ledare Putin. Den Medvedev som besöker oss dessa dagar må vara hoppet om ett ett bättre Ryssland, ett friare Ryssland - men tyvärr är detta bara drömmar i stil med Obamas eviga hallucinerande. Den dagen Medvedev bryter sig loss från höken Putin, den dagen kommer även jag dra en lättnandens suck - men innerst inne vet jag att den aldrig, någonsin kommer...

Det finns några textrader av Martin Gore, besjungna i "The Darkest Star" som på något sätt speglar mina hur jag ser på Medvedev, Ryssland i mitt tillstånd av 39-gradig feber.

"Oh, you sad one
Playing the Angel
Isn't so easy where you're from

Oh you wild one
Devil's companion
You won't stay satisfied for long

I don't want you to change anything you do
I don't want you to be someone else for me

Oh, you dark one
Eternal outsider
Caught in the spider's web you've spun

Oh you blind one
Gentle and kind one
Seeing the world as a loaded gun

I don't want you to change anything you do
I don't want you to be someone else for me

Stay as you are the Darkest Star
Shining for me
Majestically

I don't want you to change anything you do
I don't want you to be someone else for me" - Martin Lee Gore

Länkar: SvD1, SvD2, SvD3, DN, DN2, DN3, DN4, AB, Expr

SKA OPPOSITIONENS GNÄLLANDE FORTSÄTTA ?


Så har då vår regerings fyra olika partier nått samsyn och en ny kommissionär från Sverige lär snart vara på väg med flyg mot Bryssel. Återigen blir det en lugn och timid kvinna - denna gång i form av den folkpartistiska EU-ministern Cecilia Malmström. Ett riktigt bra val i mina ögon, även om jag här kan avslöja att Malmström var ett andrahands-alternativ...

Jag blev i ett tidigt skede av rekryteringsprocessen högst informellt men ändå seriöst tillfrågad om inte jag skulle kunna tänka mig ett välavlönat och glamouröst arbete i Bryssel. Eftersom företrädaren Margot Wallström var folklig, populär i alla läger, lågmäld, ödmjuk och respekterade sina politiska motståndare på ett fint sätt så föll det sig naturligt för regeringen att fråga mig som har alla de där attributen i min personlighet. Att jag dessutom hade haft posten som Vice Ordförande i Sundbybergs stads Globaliseringsråd var ju också en bonus, ett tecken på att jag definitivt var mogen rollen som Sveriges nya kommissionär. Dessutom var det tydligt att det var dags för en man denna gång, "varannan man". Jag skulle tala osanning om jag inte erkänner att erbjudandet attraherade mig något enormt, men det fanns flera skäl som fick mig att tacka nej och nu ge Cecilia Malmström möjligheten att växa som människa.

Skälen var jag ju att jag trivs att jobba med barnen på Astrid Lindgrens barnsjukjhus, och även om de flesta av de topp-politiker från olika länder man som kommissionär skall umgås, förhandla och vara "hej" och "du" med oftast är infantila och mysiga så är de ingenting mot de barn jag jobbar med i dag. Dessutom har jag fyra söner som inte ville bryta upp från sina idrottsaktiviteter och skolklasser. Men droppen som fick bägaren att rinna över till förmån för ett "Nej tack" var att jag har fått tecken på att partisekreterare Schlingmann ser min blogg som ett nödvändigt vapensystem för att vinna det viktiga valet på hemmaplan om lite drygt 10 månader.

När det nu inte blev jag som axlade Margots mantel så kan man ju vara säker på att Mona, Maria, Peter och Lasse unisont kommer att börja att gläfsa och gnälla på det mesta. Det kommer att handla om processfrågor, det kommer att handla om kön eller storleken på detsamma, det kommer vara gnällande i sin perfektion - en konstart som de Rödgröna utvecklat under sin år i bitterhet. Nu kommer gnällandet med största sannolikhet handla om att Malmström har fula glasögon, bråkiga ungar eller är för liberal... Och varför kunde inte Bodström ha fått den här tjänsten för att fylla ut sin undertecknade agenda och för att kunna lära sina ungar franska och flamländska på plats?

Jag tror att Cecilia Malmström, av samma årsmodell som undertecknad, kommer att bli en fantastisk kommissionär. Om regeringen Reinfeldt har varit med om ett att utse ett antal ministrar där man kunnat fråga sig om vad man håller på med så är detta beslut korrekt och respektingivande och går inte att jämföra med plumpheten att placera en vapenvägrare som försvarsminister till exempel... Och där lät jag plötsligt lika gnällig som de rödgröna, förlåt mig! Nu när man gjort ett bra val, så stämmer även jag upp i hyllningskören.

Jag tycker faktiskt att sossen Margot också har varit väldigt bra i rollen som Sveriges kommissionär och vad Margot än tar för sig så är jag säker på att hon kommer förgylla tillvaron för sina nya medarbetare och samarbetspartners. Margot är väl värd att hyllas för sin envetna motvilja att ta över stafett-pinnen efter Göran Persson. Det är Margots förtjänst att vi i dag har en partiledare för Sveriges största parti som har marginellt högre förtroendesiffror bland folket än röde Lars. Alliansen är skyldig Margot ett stort Tack för hennes egoism och avsaknad av empati för den rörelse som nu som en konsekvens av kvotering får dras med Mona Sahlin.

2009/11/16

VVVVERONICA PPPPALM!


F'låt... Jag kan inte låta bli dessa elakheter, ty efter två dagar av tortyr på TV:s så håller jag på att tappa fattningen över just den kvinnan vars bild ni ser ovan, och vars namn är rubriken. Plumpt? Elakt? Javisst - men se detta som en ventil.

Det finns tillfällen då jag, måhända i någon sorts frustration av sexuell art, gått omkring och tyckt att hon där sossen Veronica Palm - ja, hon är ju snygg och spännande. Det finns ännu fler tillfällen då jag hatat mig själv för att jag då har varit så där ytlig och korkad att jag faktiskt tyckt så, förmodligen i någon sorts frustration av sexuell art. Visst, i TV gör hon sig bra, på de bilder då hon får chansen att förbereda sig är hon vacker som en ros den där Veronica Palm, men så fort hon öppnar munnen så blir man ju fysiskt illamående...

En sen kväll höll stora jag, som är att likna vid en politisk quarter-back till kroppsform och attityd, på att springa över den lilla Veronica Palm och hennes nästan lika lilla make Roger Mogert på Gullmarsplans T-bana. Jag hade bråttom till en buss, men tog mig tid att identifiera kvinnan och hennes politruck-liknande make som korsade min löpväg utan att respektera högerregeln. Och hon var inte alls så snygg som jag fantiserat ihop, och hade jag varit bisexuell så hade jag faktiskt tyckt att Roger Mogert var ett bättre kap. Jag vek av och skonade det gifta parets liv genom att parera min muskulösa kropp, något jag nästan ångrar efter att ha sett Veronica Palm i full frihet i TV-mediet två kvällar på raken.

Igår så infriade statstelevisionen och programmet Agenda varje fördom man kan tänkas ha om att vara styrd av SAP, LO och hela den röda rörelsen. Något mer partiskt program än Agenda i SVT söndagskvällen den 16 november tror jag man får leta länge efter för att hitta i de länder som påstår sig ha fri media. Medan den stackars Nyamko Sabuni knappt fick en syl i vädret och ständigt avbröts av såväl programledare som Veronica Palm så fick Veronica Palm orera på som fan när hon närmast med våld tagit ordet. Jag har aldrig sett än så låg debattnivå i ett program som skall föreställa seriöst, och det påstår sig väl Agenda vara?

Reprisen lät inte vänta på sig. I kväll var det Adaktusson, den kommersiella kanalen med nummer 8 och den välfriserade programledaren. Samma Veronica Palm, denna gång vilt svingandes mot den späda lilla ministern vid namn Tobias Billström. Jag gillar Billström skarpt, en mycket bra frontfigur för de fantastiska moderater som faktiskt bor i vårt sydligaste landskap. Veronica Palm gick på som nåstan vanligt, och till och med mina 11-åriga son frågade efter någon minuts fascinerat tittande ifall "hon, den där gapiga tjejen - är hon sjuk i huvudet?". Vad svarar man på det, när man själv tycker att hon var långt mer timid än i Agenda? Ett svar kunde ju ha varit att "så blir man när man jobbar på förskolor i ett sosse-styrt land..." men jag höll tand för tunga och svarade med en motfråga "Vad tror du?". Han skakade förvirrat på huvudet och lommade iväg för att borsta sina tänder medan jag led med den sympatiska Billström som befann sig i den där studion.

Socialdemokraterna är ju Sveriges största parti, med en gedigen brunn att fiska upp små guldfiskar ur för att sprida partiets evangelium. Därför förvånar det mig att man inte slängde tillbaka den där blandrasen mellan en ful mört och en barracuda som Veronica Palm visat sig vara, tillbaka till brunnen där anonyma riksdagledamöter simmar omkring och där hon inte kunde skada partiet. Nädå, Veronica Palm är en "Rising Star" i rörelsen, och jag skulle fatta varför ifall hon var tyst och bara gick omkring och log - men nu lider hon ju av en oseriös form av den värsta sortens mundiarré. Sossarna har utsett en kvinna till flyktingspolitisk talesperson som tror att ett argument blir bättre bara för att man skrikande upprepar det tills motparten svimmar av akustisk utmattning.

Nej, Veronica Palm är ett sänke för rörelsen, tro mig. Ett sänke fullt i klass med "vårt" moderata kommunalråd i Vellinge, Lars Ingvar Ljungman, har varit för mitt parti i några dagar nu. Jag har ju ofta haft synpunkter på mitt parti och synen på vad som är roligt i dess ögon, och för en gångs skull tycker att mina partivänner är lite skojsiga. Att utse denne Ljungman till mannen som skall få alla moderatledda Skåne-kommuner att öppna sina stadsportar för de ensamkommande flyktingbarnen, det är väl humor på hög nivå?

Länkar: SvD1, SvD2, DN

2009/11/15

ALL UPPMÄRKSAMHET ÄR BRA UPPMÄRKSAMHET...


Ännu en morgon då man undrar om inte Gud är kvinna och hade PMS när hon skapade Sverige under november månad. Återigen en dag då man inte ser ljuset någonstans, där regnet strilar och folk skyndar förbi på Landsvägen i riktning mot centrum. För att förstärka eländet så landar en ny opinionsundersökning i flera media denna morgon, en undersökning som visar att Jimmie Åkesson och hans gelikar minsann fick den effekt man önskade av putsa bort den fina fasaden och visa sina rätta ansikten eller trynen på en helsida i Aftonbladet. Sverigedemokraterna går starkt framåt - tack för den Jan Helin!

Man blir ju bedrövad över att det med så mycket skitsnack och kränkande generaliseringar "jobba" sig till ett så pass starkt stöd i väljarkåren, det är nästan så att man tappar hoppet men lik förbannat så är det ju fortfarande så att långt fler än 9 av 10 inte ser något tilltalande i den ruttna propaganda som SD sprider. Själv börjar jag fundera över om in det tysta bemötandet av deras svammel tidigare ändå var rätt smart, att inte låtsas om dom men ändå känna av de stämningar de spelar på för att hitta stöd. Det kanske inte var så begåvat att tidigt en morgon skicka in en som vanligt över-engagerad Maud i morgon-TV:s soffa tillsammans med den ständigt missförstådde Jimmie? Kanske var det inte så begåvat av Jan Helin att ge Jimmie Åkesson en helsida att spy sin galla mot alla som råkar vara muslimer? Så mycket mediautrymme SD fick efter sina klavertramp hade dränerat hela deras valbudget ifall de skulle ha fått betala för varje hel- och halvsida där de var huvudnyheten...

Detta är ju bara en opinionsundersökning, och vi vet alla att resultatet på valdagens natt kommer vara något annorlunda, mycket kan hända och folk kan vakna upp ur den mardröm man lever i när SD är det bästa alternativet man kan hitta bland våra politiska partier. Alldeles oavsett hur bra SD går nu så finns det ingenting som säger att det kommer fortsätta att gå så bra även om 6 månader - men samtidigt finns inget som säger att inte skulle kunna gå bättre också... Det blir spännande månader fram till valet, det är ett som är säkert.

Om undersökningen bar med sig en vidrig nyhet så gav den också en signal som faller mig på fläskläppen, sosseriet rasar med 2.4% och så mycket hade man för sin "fantastiska jobbkongress". Det ligger definitivt något i statsministerns uttalande att väljarna flyr när SAP visar upp sina ambitioner och sin vilja - sin politik, som nu skedde under kongressen. När Mona är tyst och Östros inte sjunger "Bergsprängartango" rakt ut i etern, ja då kommer några väljare tillbaka i den naiva livslögnen om att sosseriet av i dag skulle vara något nytt och spännande. Sanningen är ju att det enda nytänkandet är att släppa in en Ohly och Eriksson i maktens korridorer om man skulle mäkta med att vinna valet. Hur många av de 2.4% som flytt denna gång som flytt för att man fått höra mantrat om att höjda skatter är den enda vägens politik eller om orsaken var Östros makabra flin medan med en usel sång dödade hörseln för alla de svenskar som råkade ha SVT24 på den där förmiddagen kan man bara spekulära i.

Miljöpartiet går framåt, och förväntade sig någon något annat? Man har Maria Wetterstrand, den i mina ögon enda stjärnan på motståndarsidan. En trovärdig kvinna med skinn på näsan och en förmåga att tala till väljarna på väljarnas eget språk. Miljöpartiet kommer växa till sig, och jag skulle nog kunna tänka mig att satsa en hundring eller två på att man kommer vara Sveriges tredje största parti efter valet. Jag hoppas innerligt att jag har fel i min profetia, och att alliansbröderna och allianssystrarna mäktar med att lyfta sig när striden börjar på allvar...

EN HELT NY KARRIÄR...

Favorit i repris...

Det är ju inte alltför vanligt att mobilen börjar skaka och vibrera som tantens massagstav runt 23-tiden på kvällen, sena timmar brukar vara fredad tid även för mig - men denna kvällen så började den lilla rackaren till K850i skaka frenetiskt. Ett SMS låg fint paketerat i inkorgen och den innehöll något som fick mitt självbekräftelsebehov att tillfredsställas och det rejält.

Min skånske vän Ulrik hade suttit framför datorn och helt plötsligt tappat sina lilla haka då han fick läsa nyheten att Sten Tolgfors, landet försvarsminister, uppenbarligen hade läst min blogg om hur konungariket Sverige skulle lösa problemen med de uteblivna helikoptrarna i Afghanistan. Sten Tolgfors mer eller mindre beordrade generaldirektörerna för Försvarsmakten och FMV att följa Tokmoderatens rekommendationer att leasa/hyra in helikoptrar. Så läste Ulrik nyheten, så läser jag nyheten och jag har redan lagt till "Rådgivare i försvarsfrågor" på min visitkortsbeställning hos Vistaprint...

Häromdagen lanserade nämligen lilla jag och ingen annan möjligheten att hyra både helikoptrar, piloter och stödfunktioner från något gudsförgäten republik som tidigare varit en del av vår tidigare tilltänta fiende i Stormakt Röd. Det spelade liksom ingen roll om det var Kazakhstan, Uzbekistan, Turkmenistan eller Ukraina man undersökte, överallt fanns det ett överflöd av helikoptrar - helikoptrar som var bepansrade, beväpnade och som snabbt skulle kunna målas och byggas om enligt bilden ovan. Att det på samma platser finns gamla piloter och en stor mängd markpersonal fjättrade i utanförskapets bojor borde ju också underlätta rekrytering och finansiering enligt den marknadspolitiska trollformeln att tillgång och efterfrågan sätter prislappen.

Det borde sålunda bli både billigt, bra och snabbt att införskaffa ett antal helikoptrar ur den före detta sovjetiska numerären som stöd för våra trupper. Ombyggda MI-24 HIND-D:s skulle ge vår kontignent i ISAF ett fantastiskt verktyg i den unika attacksjuktransporthelikoptern. Utan problem skulle vi kunna få tag på 3,4,5 eller fler för att på det sättet förstärka hela ISAF:s förmåga att skyddat och utan rädsla för markeld flyga ut skadade soldater från dalgångar och byar.

Eftersom Sten Tolgfors uppenbarligen måste läsa min blogg så spaltar jag för enkelhetens skull upp antalet MI-24 HIND som finns i malpåse i olika före detta Sovjetrepubliker och som snabbt skulle kunna hyras, byggas och målas om:

Kazakhstan: 43 stycken
Kirgisistan: 31 stycken
Uzbekistan: 9 stycken
Tadjikistan: 8 stycken
Turkmenistan: 4 stycken
Azerbadjan: 24 stycken
Armenien: 12 stycken
Ukraina: 92 stycken

Sålunda borde det vara som att skicka in en Göran Persson som svultit några timmar i en godisaffär att skicka FMV-folket i Österled för att fylla våra behov när det gäller helikoptrar. Tack för förtroendet Sten Tolgfors, tack för att du suger åt dig av mina inlägg - nu väntar jag bara på att du skall ta åt dig om det jag skrivit om vårt försvar på hemmaplan också. Det är liksom dags nu, här och nu!

Länkar: SvD1, SvD2, DN, Expr