2010/11/10

MONA ÖPPNAR DÖRREN FÖR ETT SMUTSIGT KRIG - ROSORNAS KRIG


Det gick faktiskt lite fortare än vad jag hade förväntat mig, tiden som gick från att Rosornas Krig var en lågintensiv pajkastning där man från olika sossar skyllde valförlusten på varandra tills dess att Rosornas Krig eskalerade till något som börjar likna partiets apokalyps - ett vidrigt vulgärt inbördeskrig där ledningen flyr hals över huvud och lämnar striderna till fotfolket.

På eftermiddagen meddelade ordförande Sahlin att hon och alla hennes hantlangare i socialdemokratins ledning skall ställa sina platser till förfogande - och att bara de som vinner striden om medlemmarnas "hearts and minds" skall få vara med och bygga upp något nytt av spillrorna av ett tidigare stort parti. Dörren till en genuin förnyelse låstes upp och ställdes på glänt men kampen om vilka som kommer att få följa med kommer att innebära scener som mer liknar en oorganiserad utrymning genom en alldeles för trång nödutgång än en samlad evakuering. Som politisk motståndare kan man inte annat än att njuta av spektaklet som nu utspelas inför öppen ridå av ett parti som tidigare maktkampade bakom lykta dörrar och utan att berätta sanningen om vad egentligen hände...

Men till slut var en osynlig partiledare tvungen att göra något, Rosornas Krig var på väg att utvecklas till något ohanterbart. Nätrötter och partimedlemmar skrek desperat efter ledarskap, men av ledaren syntes inget - men några av hennes förmodade antagonister i maktkampen gav sig ut i striden istället. Morgan Johansson och Håkan Juholt är väl inte Monas största fans i Rörelsen om jag läst mina källor rätt, och enligt samma källor är väl inte heller Juholt eller Morgan Johansson några av Monas favoriter. När Juholt krävde räfst och rättarting, när Morgan Johansson anklagade Thomas Östros personligen för att vara skyldig till SAP:s sämsta val i modern tid var Mona tvungen att agera på något sätt.

"De som har förtroende blir valda, de som inte har förtroende blir inte valda" konstaterar Mona krasst, väl medveten om att hon spelar högt om sin egen position och att hon med samma handling förmodligen sparkar iväg de två trogna knähundarna Östros och Baylan i omloppsbana runt Norra Bantorget. Mona var tvungen att göra något, nu lyssnade hon på Jytte Guteland och Håkan Juholt samt några nätrötter som pissar in sitt revir som den värsta vattenspridaren.

Om Mona Sahlin gjorde rätt får väl historien utvisa, men själv är jag tveksam om en alltmer tilltagande intern splittring med fokus på personer och inte på politik är rätt väg att ta ett parti ur en fruktansvärt djup kris. Med Monas uppmaning om att alla minsann skall ta ansvar för att hon som ansvarig ledare misslyckades kapitalt i valet för sju veckor sedan så ligger slagfältet öppet för ständiga drabbningar mellan olika personer och olika fraktioner.

Bilden av ett parti i totalt fritt fall kommer att vara den enda bilden folk kommer att ha av ett en gång statsbärande parti. Själv undrar jag hur nästa SIFO kommer att se ut, och om vi innan nyår kommer att få höra Sören Holmberg konstatera att sossarna är rökta. Och hur blir det om spelbolagen får rätt och Sven-Erik Österberg tar över efter Mona? Grattis till oss andra då va...?

DET ÄR EN HAVERIKOMMISSION SOM BEHÖVS!


Visst, det är mycket sossarna nu - alldeles för mycket egentligen. Jag är fullt medveten om att enkelspårigheten är total, ett oblygt ältande i de politiska motståndarnas interna problem. Men vem kan hålla igen när en utrikespolitisk talesman genom sexuella anspelningar och kränkningar skickar medarbetare till psykologen...? Eller när Försvarsutskottets socialdemokratiska ordförande i princip ber hela partistyrelsen att dra dit pepparn växer...? När gråterskan Jytte Guteland kräver en våldsam förnyelse där allt gammalt skall slängas ut för ättestupet...? Eller när toppsossen Morgan Johansson skyller allt elände på den andra toppsossen Thomas Östros...?

Den stängda 52-hövdade kriskommission som partiet skapade tillsammans med Nätrötternas öppna dito borde väl snarare ersättas av en haverikommission, några skarpa hjärnor ur de egna leden som kan undersöka varför socialdemokratin har kraschlandat. Det tidigare geuina och bergfasta folkhemsbygget liknar mest ett dåligt förankrat tvåmanstält på kalfjället under en orkan nuförtiden.

När Håkan Juholt, mannen som oebgripligt nog "side-steppades" i rollen som partisekretare av självaste rikspuckot Ibrahim Baylan, igår tog bladet från munnen så går Rosornas Krig in i en mer blodig fas där den tidigare tuppfäktningen förvandlats till en tjurfäktning. Falangister mot traditionalister, förnyare mot förstenade - ett SAP som sades vara i kris är ingenting annat än ett politisk haveri av monumentala dimensioner.

Ledarskapet ifrågasätts nu öppet och oblygt, politikens svar på Helan och Halvan - Baylan och Sahlin - måste känna av snålblåsten rakt i plytet. De som faktiskt bar ansvaret för att krisen inte är en kris utan ett haveri borde ta konsekvenserna av ett fiasko. En pompös, verklighetsflyende och selektivt dövblind Helan i form av Ibbe Baylan tillsammans med en osäker, gråtmild och ständigt ifrågasatt Mona Sahlin kan väl aldrig någonsin var något att bygga en ny framtid på? Blir det bättre när de två sedan har Thomas Östros som ekonomiskpolitisk talesperson? Eller Urban Ahlin som utrikespolitisk dito? Men det är Halvan snedstreck Mona Sahlin som faktiskt har valt sina närmaste medarbetare, och som hon har lyckats plocka russinen ur den socialdemokratiska kakan...

Socialdemokratins gigantiska problem löser man inte över en natt, och frågan är väl om tusen och en natt räcker för att förvandla tragedin till något som liknar en ny framgångssaga? Själv tror jag det inte, men i det tänkandet ligger också en hel del förhoppningar om att så inte blir fallet. Om lite mer än tre år så skall faktiskt även SAP ligga i startgroparna för en ny valrörelse, med en ny ledning? Med en ny politik? Kommer det mest tröga partiet, en sjukligt orörlig struktur hinna bli klara tills dess?

Fan tro't - eftersom man har sin extrakongress först om ett år. Det är bråttom får våra politiska motståndare, men de får gärna fortsätta att vara saktfärdiga sengångare. Deras haveri och kommande kriser är ju den bästa tändvätskan för den här bloggen - så tack så väldigt mycket!

2010/11/09

EN SEXISTISK MANSGRIS VS EN SVAG LEDARE


Det är ett gäng nya nätrötter som vi ser agera i spåren av ett uselt val, ett gäng som är uppkäftigare mot det egna partiet och mot de företrädare som man har synpunkter på. Den som minns den totala tystnaden från NetRoots-kollektivet då drevet gick efter Bodström då densamme: 1) vägrade drogtesten när han fick höra vilka substanser som man kunde spåra trots att han precis innan hade tackat ja... 2) drog iväg till "Staterna" för att skola in ungarna på skola, fixa bostad, äta munkar och valarbeta genom sin blogg, facebook och twitter... 3) tog bondpermis från Riksdagen för att verkställa sina planer med att gå i landsflykt...

Då var dom minsann sjukligt flata de där Nätrötterna, förvisso handlade det om valrörelse men ändå. När nu Urban Ahlins påstådda sextrakassarier mot en kvinnlig medarbetare nu bubblar upp till ytan i den plaskdamm som är dagens socialdemokrati så är det ett helt annat ljud i skällan. Den självutnämnda eliten i Netroots med vissa förutsägbara undantag höjer faktiskt rösten på ett sätt som för en utomstående kan vara befriande.

Westerholm inledde fälttåget mot den sexistiska mansgrisen Ahlin, Högberg utan hår följde precis som Högberg med hår, Martin Moberg och den svulstiga PRO-pampen från Malmö likaså. Det var tydligt att rörelsens bloggare inte var beredda att trycka ner en tangent på sina tangentbord för att rädda mannen som hade skickat en av sina medarbetare till psykologen och omplacering. Antipatin mot Urban Ahlin bland de röda nätriddarna slog igenom datorskärmarna med full kraft och i den mån nu Netroots har möjlighet att påverka sitt parti så underminerades i så fall Urban Ahlins ställning rätt så rejält den här dagen - av de egna, av de som tidigare inte haft en tanke att kröka ett hår på någon av de ledande politruckerna i SAP.

Det är faktiskt befriande att så här från andra sidan frontlinjen se ett bloggkollektiv med en väl utvecklad form av hybris ta för sig i de egna maktkamperna. Själva processen med SAP:s stängda och öppna kriskommissioner kommer att bli så mycket mer spännande att följa när man kan läsa in varenda aversion mot en motspelande medspelare i blogginläggen, när gräsrötterna använder sitt medium för att offentligt stena de som man anser har klantat sig för mycket eller för ofta.

Men Nätrötterna bör tänka ett steg längre, det blev uppenbart när den politiska journalistikens egen likhund Niklas Svensson grävde upp nyheten om att självaste Mona Sahlin, partiordförande och oppositionsledare faktiskt hade känt till att Ahlin med sitt beteende hade jagat en medarbetare till psykologen. Vilken trovärdighet har Mona Sahlin som förnyare av ett parti när hon inte håller rent framför sin egen dörr? Hur kan man ha en omvittnat sexistisk tokskalle som inte fattar vad gränserna går i det sociala samspelet som utrikespolitisk talesperson för partiet? Hur i hela friden skall Mona få ordning på ett parti av krisbearbetare i olika led mitt under en politisk cyklon när hon inte fixar krishanteringen när det är politisk stiltje?

Ahlin-affären kletar sig fast på Mona Sahlin och hennes ledarskap också, så är det bara. Den dagen då Nätrötterna faktiskt börjar mumla lite svagt om att det kanske inte var så att Sahlin var den rätta personen att förnya ett parti som inte förstår vad förnyelse innebär så kommer deras trovärdighet som självständigt tänkande opinionsbildare att bli ett faktum. Ännu så länge så har ju i princip ingen Nätrot av rang ifrågasatt Sahlin, Baylan och det valupplägg som sänkte sosseriet till historiskt låga nivåer.

Som motståndare säger jag naturligtvis "Tack så jättemycket!". Hade jag däremot varit sosse så hade jag tuggat fradga i ren frustration över att ingenting har hänt och över att ingenting händer. När sedan gruppledare Österberg trampar snett i Expressen och berättar att han "ofta har samtal med ledamöter som hamnat snett" så kan man vara säker på en sak - det kommer mera...

Länkar: AB, Expr1, Expr2, Expr3, Expr4

URBAN AHLIN - EN SEXISTISK MANSGRIS...?


Av någon konstig anledning så har nyheten om Urban Ahlins, sosseriets utrikespolitiska talesman, påstådda sexuella trakasserier mot en av hans kvinnliga medarbetare inte fått något som helst genomslag i mediabruset. Aftonbladet som faktiskt skrivit om nyheten har ännu så länge gömt undan nyheten på ett sätt som gör att ingen vanlig läsare lär hitta det arbete man lagt ner för att måla upp Urban Ahlin som en presumtiv sexistisk mansgris. En sådan tur då att jag är en ovanlig läsare, att ert eget nyhetsankare i bloggosfären, minsann finns här för er, för att berätta om just den nyheten - om Urban Ahlin och de sexuella trakasserierna...

Det Urban Ahlin nu råkar ut för har jag själv råkat ut för i närtid, när något som jag tyckte var harmlöst, oskyldigt och faktiskt rätt roligt tolkades på ett helt annat sätt av ett gäng kollegor som tyckte att jag var ett sexistiskt svin - lite mer än vanligt den här gången. På mitt jobb hade jag lyckats printa ut mina egna valaffischer för att pryda avdelningen med, och naturligtvis fanns det de som såg på mina budskap genom andra ögon än jag själv. De grova skämten var helt plötsligt bara grova, och inga skämt.

Den låga nivån på affischerna fick folk att gå i taket, att känna sig kränkta när allt jag ville vara var att vara kul och rolig. Men vem är jag att döma över andras känslor? Kände de sig kränkta över att se mig på en strand med en sjukt budskap så var ju det deras personliga och välmotiverade sätt att reagera. Vad mer kunde man göra än att förstå att jag hade handlat på ett sätt som inte uppskattades av alla, som kränkte vissa? Det var ju bara att be om ursäkt - och acceptera att alla, tack och lov, inte har samma skruvade humor som undertecknad.

Jag har ingen aning om vad Urban Ahlin har gjort och inte har gjort, men faktum är iallafall att en av hans kvinnliga medarbetare har blivit omplacerad och fått gå till psykolog efter att ha råkat ut för Urban Ahlins beteendemönster. Klart är också att sosseriets motsvarighet till "He-man" Sven-Erik Österberg, tillika gruppledare, har tagit Urban Ahlin i örat eftersom det inte fanns något hår att ta tag i. Ännu mera klart är att kvinnan och hennes överordnade reagerade på så sätt att man tycktes vara rörande överens om att Urban Ahlins beteende var av den sexuella karaktären - medan Urban Ahlin säger något annat. Allt ligger som vanligt i betraktarens ögon...

Det som Urban Ahlin kanske uppfattat som skämt och skoj, exempelvis några fylle-sms med låga "skämt" eller det "roliga" bankandet på hotelldörrar medan man tjoar sexuella tillrop, uppfattades uppenbarligen av kvinnan på helt annat sätt. När löften om ett bättre jobb förenades med putslustiga krav på sexuella gentjänster så hade kanske bara Urban Ahlin kul, men det fattade förmodligen inte motparten. Det Urban Ahlin sade och gjorde kanske inte var allvarligt menat men lik förbannat var det så det uppfattades av den där medarbetaren som blev en före detta medarbetare och i behov av psykologsamtal.

Urban Ahlin säger idag att han måhända kan ha fått någon att känna sig kränkt av hur han betedde sig, men att det absolut inte handlade om några sexuella trakasserier. Där visar det sig tydligt att Urban Ahlin saknar förmåga att se att andra kanske har en annan uppfattning om verkligheten än vad han själv råkar ha, och detta är något som han kanske borde ta och reflektera över istället för att stå och blåneka till sådant som andra lyfter fram till ytan. Just det där med att inte kunna se hur verkligheten ser ut genom andras ögon är ju ett genomgående problem hos ett parti som en gång kallades statsbärande men som idag bara ses som en synonym till ordet "kris". Urban Ahlin gör ju saken knappast bättre...

Länkar: AB, Expr1, Expr2, Expr3 - kvällspressen vaknade till slut...
Bloggar: Westerholm, Högberg

2010/11/08

TOKMODERATENS TOKIGA TÄVLING NR 5


Sedan fyra veckor tillbaka så rullar Tokmoderatens Tokiga Tävling fram likt en snöboll. Bollen växer i takt med att läsekretsen engagerar sig djupt för att fylla tomma tanke- eller pratbubblor. Förra veckan var Thomas Bodström motivet för tävlingen, och eftersom den fagre sosse-hunken anses vara så het i sexuellt frusterade kvinnors ögon så smälte lite mer av snöbollen faktiskt - intresset backade litegrann. Förmodligen en tvågångsföreteelse, och den här veckan så hoppas jag på att snöbollen börjar växa ännu till sig igen...

Tävlingen går alltså vidare utan omprövning eller förnyelse. Snöbollen rullar till och med fredagen den 12 november klockan 18:00 - så länge kommer läsarna att få tävla om de helt unika priserna.

Förra veckans tankebubbla har blivit två tankebubblor, och det känns som en naturlig utveckling då situationen som är motivet på Centralstationen är en bild som säger mer än en miljon ord, och därför kommer ingen av de kända politruckernas verbala förmågor att slå igenom fullt ut i bruset av SJ:s högtalarröster som meddelar om försenade eller inställda tåg. Mona står längst fram, och bakom henne står två gamla statsministrar som frågar sig, ja vadå...?

Vill man ha en ännu bättre möjlighet att ta hem titeln denna vecka så finns det möjlighet att fylla i den trogna Mona-supporterns tankebubbla också - men det är inget krav för att delta...

Plita ner ditt förslag på mailen, med alla dessa funderingar just där och just då. Skicka sedan iväg detsamma till tokmoderaten@gmail.com senast ovan nämnda tidpunkt för att delta i tävlingen. Alla förslag som undertecknad tycker är tillräckligt bra, tillräckligt roliga och som inte kan anses vara tillräckligt stötande för att hamna i rätten kommer publiceras nästa lördag tillsammans med pristagaren och ett hedersomnämnande...

Nästkommande söndag är det sedan dags för en ny bild, en ny bubbla att fylla och en ny tävling. Nya förslag på lämpliga bilder med rötterna i den svenska politiken tas tacksamt emot på samma mailadress som ovan. Om det är någon bild som används belönas även detta bidrag med ett pris av samma värde som priset i "fylla i bubblan"-tävlingen.

Priserna då? Beroende på vad man har mellan benen eller om man som man föredrar trosor eller som kvinna kalsonger så kan man fritt välja mellan ett par trosor eller kalsonger ur Tokmoderatens unika klädkollektion som ni hittar här och här. Kontakt kommer att tas med vinnarna för att utröna vad som är mest åtråvärt...

Dessutom kan man naturligtvis få vara anonym i tävlingen, källskyddet är heligt för mig för de som önskar stå vid sidan av strålkastarljuset. Vissas vurmande för den här bloggen kan påverka deras livssituation på ett negativt sätt har jag förstått. Men trots alla de negativa biverkningar ett deltagande i Tokmoderatens Tokiga Tävling än må föra med sig så hoppas jag på just din hjälp med att sprida tävlingen till folk som kan bidra med roliga och underfundiga förslag.

ISKALLA BAD OCH EN KVINNA SOM STOD PÅ HUVUDET


Solen skiner svagt denna morgon, vår närmaste stjärna mäktar inte med att ge oss den värme vi skulle behöva för att orka med vardagens vedermödor. På kalla perronger, vid kalla busshållplatser så står folk och huttrar och tänker på hur skönt det var den där stunden man satt i soffan med en glödhet laptop i knäet, till ljudet av en hysteriskt brummande fläkt. Varmt, gott och stimulerande på alla sätt, men tydligen också förödande för våra manliga yngel som befolkar de manliga kulorna i väntan på att släppas ut i en behagligare miljö...

Den här kalla morgonen så kan jag fortsätta med att sitta med min varma laptop i trakten av pungen, väl förvissad om att jag inte har något behov av välmående spermier längre. Har man lyckats avla fram fyra oäktingar till söner så kan jag ju lugnt sitta kvar och ge spermierna en väldigt varm tillvaro när alla andra fryser. Så är det nu, jag bryr mig inte - men så har det inte alltid varit.

Det var en gång då samlivet hade växlat in på fel spår. Det gick så långt att vi faktiskt hamnade i vårdkedjan för att utreda barnlösheten och i ett senare skede få tid för en provrörsbehandling, så kallad IVF-behandling. Jag skulle kunna beskriva mina upplevelser i Karolinska "runk-rum", men hela processen som var barnlöshetsutredning var så mycket mer ångestskapande än att få sitta i ett kalt behandlingsrum och spela köttflöjt med en FiB Aktuellt från tidigt 70-tal framför ögonen medan en snygg sköterska bankade på dörren och undrade ifall jag var klar snart.

Olika åtgärder krävdes av oss som avelsdjur, tanten skulle ta sin tempratur mest hela tiden för att se när den ökade litegrann och därmed antydde en ägglossning med efterföljande tvångskopulerande. Efter akten, som handlade mer om att tömma och producera så var det ju sedan bra ifall kvinnan stod på huvudet så att tyngdlagen hjälpte spermierna i rätt riktning. En handlig som skulle vara så mysig och varm utvecklades till något rituellt tvångsmässigt där all form av inspiration hade följt med kondomerna ut med soporna...

Även jag som man fick ju göra mina uppoffringar, och just det där med en varm laptops negativa inverkan på spermiernas vitalitet fick mig att börja rysa den här morgonen. Trots att akten var befriad från allt vad ömhet och känslor innebar så förväntades jag iallafall vara ren och nybadad när vi kröp ner i sängen för att göra "det" vid rätt tid och på rätt sätt. Men här hade ryktet tagit sig in i våra medvetanden, om att värme var negativ för mina spermier. Sålunda blev det till att sätta sig i ett iskallt bad och tvaga sig, med allt vad det innebar för manligheten. Minnesbilder från att ha badat isvak i Fårösund vid värnplikyten under den kalla vintern 1986-87 kom tillbaka när den lilla pillesnoppen blev ännu mindre i det kallvatten som fyllde badkaret. Hade det under det tidiga 90-talet funnits varma, sköna datorer man kunde ha i närheten av ballen så hade jag drömt om dessa på natten.

Att detta skruvade sätt att ha samliv inverkade negativt på reproduktionsförmågan råder det väl knappast någon fråga om i nutid. Inget fungerande när prestationsångesten låg som en våt filt över ett guppande par i en säng, där den ena var nedkyld och den andra laddade för att stå på huvudet i tio minuter. Vi fick tid för provrörsbefruktning, och med det beskedet försvann all prestationsångest som genom ett trollslag. Hux-flux så var samlivet helt plötsligt avslappnat och förenat med njutning igen - och som ett brev på posten kom den naturliga graviditeten medan vi väntade på behandlingen.

För oss satt det i huvudet, inte i olika ritualer som skulle underlätta kropparnas sätt att interagera. För oss spelade inga kalla bad eller abnorma kroppspositioner någon roll, det enda som spelade roll var att få höra de magiska orden från en läkare om provrörsbefruktning. Där och då så släppte allt, och ett par i den långa kön trillade ifrån efter eget arbete...

Länkar: SvD, DN, AB

2010/11/07

TOKMODERATENS TOKIGA TÄVLING NR 4 - PÅHOPPEN, VINNARNA, FÖRSLAGEN...


Den arktiska kylan har lagt sig över Svea Rike, ja iallafall över de delar av landet fär min runda lekamen har rört sig. Bloggen som sådan har varit lika kall och likstel efter några dagar av total datorbrist, men nu - bättre sent än aldrig - är jag igång igen. Ett dygn försenat så kommer resultatredovisningen från den senaste tävlingen, en tävling som också den känns lite kallare och kallare för varje vecka som går.

Sett till kvantitet så har antalet inlämnade bidrag minskat, men kvalitetsmässigt så firar tävlingen trots allt nya triumfer för varje vecka som går. Lite färre äro alltså de som lämnade förslag den här veckan - förslag eller påhopp förresten. Naturligtvis blev det väldigt svårt att sålla agnarna från kornet. Det var svårt, väldigt svårt, men till slut så bestämde jag mig, i min roll som enväldig jury, för en vinnare och ett hedersomnämnande.

Vinnaren kallar sig Thomas Böhlmark och denna allt duktigare bloggare är till den extrema perfektionens gräns pricksäker när han fyller ut Thomas Bodströms tankebubbla. Det vinnande förslaget, lämnat av kollega Böhlmark lyder: "De två bollarna har jag inte trixat med, än." Böhlmark hade tydligen en kreativ boost just när han satt och spanade på Bodström eftersom han kom med ett förslag som mitt monarkistiska kynne inte uppskattade: "Kan kungen kan väl jag"

Hedersomnämnandet går också till en trogen tävlande vid namn Jan Banan, som är inne på samma feministfientliga spår som Böhlmark. Jan Banans förslag lyder: "Visst är det härligt med kvinnor med ett stort intellekt !!!"

Den som denna vecka tar i lite extra och skapar en bild som får illustrera inlägget är Eirikur. Konstverket som finns högst upp är väl värt ett hedersomnämnade det också med en klockren analys av hur vi medelålders män måste medicinera oss för att kunna njuta - "Ser ni det här flinet? Det är flinet hos en man som ska ha kemiskt förbättrat sex med en representativ del av väljarkåren."

"Fan vilka bröst!" är Martin L:s oblyga och avslöjande förslag, inget subtilt underlydande budskap där inte...

"Mona håller ställningarna hemma. Jag sköter mina ställningar i USA" är "Runkens" förslag där det sexistiska budskapet faktiskt ligger lite mer mellan raderna än hos den tutt-fixerade Martin L.

David F återkommer vecka efter vecka på ett hedervärt sätt med nya förslag, så även denna vecka. "Jag borde skämmas - här står jag och tänker på Laila!" med en fundering på lägenhetsaffärer i dåtid och nutid.

"Blir kul att flytta till USA, det stämmer ju verkligen att allt är större här!" konstaterar Jonas E när tutt-fixeringen återkommer i tävlingen. Men rätt har han den gode Jonas, själv funderar jag på att flytta till Texas där jag skulle anses som anorektisk.

Per K skickar in ett bidrag som man med lite fantasi kan se som ett omen på hur majoritetsförhållandet i Sundbyberg kan komma att se ut om några veckor, ett oäkta rödgrönt samarbete... "Om Mona petar mig så har jag Ursula kvar."

Visionären är som vanligt i farten med en kommentar på blogginlägget, och eftersom alla bidrag är välkomna oavsett vilka vägar de än må ta till mitt medvetande. Som den visionär han utger sig för att vara ser han framtiden med en klarsynt blick, "Äntligen har jag fullgjort mitt uppdrag, att för partiets räkning hitta en lämplig efterträdare till Mona Sahlin."

Som synes saknas fortfarande en hel del av mina tidigare bidragsgivare, som till exempel Inger, Olah och Erik L - och jag saknar alla intensivt, samtidigt som jag hoppas att tävlingen sprider sig som ringar på vattnet. Min förhoppning är att fler hänger på när det är dags för en ny tävling imorgon måndag.

Men ändå, ett jättestort tack för allt engagemang! Tänk på att trägen vinner, och sprid gärna tävlingen bland era nära, kära och de dära - ju fler tävlande desto roligare får vi. I morgon kommer en ny tävling, håll ögonen öppna och häng på. Motivet denna gång blir ett gäng ur den röda politikeradeln där två tänker tankebubblor. Det handlar trots att det är gamla dammiga statsministrar om tänkande och inte på vad de skulle vilja säga när de lyses upp av rampljuset igen. Väl mött vänner!